torsdag, mars 31, 2011

Islamiska förbundet backar inte

I stället för att rannsaka den egna organisationen, i stället för att be om ursäkt, och i stället för att försöka förstå om det finns något i den egna ideologin som leder till problem, så väljer Islamiska förbundet i Sverige (IFIS) att gå till attack.

Förbundet ertappades nyligen med kvinnoförtryckare och antisemiter på talarlistan, och svarar nu, genom en debattartikel av ordföranden Omar Mustafa på Newsmill, med att skjuta på budbäraren. Det som utmålas som antisemitism är Israelkritik, menar man. Dagens Nyheter är del av "den islamofobiska kunskapsregimen" (professor Mattias Gardells uttryck), och har därför enkelt låtit sig manipuleras av en organisation som står den israeliska säkerhetstjänsten nära.
Problemet med oseriösa organisationer som MEMRI och deras kunder är att man istället för att bekämpa rasismen, förebygga motsättningar och hitta möjligheter för dialog och samarbeten så väljer man istället att utfärda en livstidsdom i antisemitism på alla som har någonsin uttalat ett kritiskt ord mot staten Israel.

Vad betyder alla våra avståndstaganden, samarbeten och dialogprojekt i ett samhälle så djup rotad i en antimuslimsk idétradition? För oss svenska muslimer spelar det egentligen ingen roll vad vi säger eller vad vi gör då vi är ständigt dömda på förhand.

Islamofoberna har sedan länge försökt bevisa att vi muslimer och ledare för muslimska organisationer sympatiserar och praktiserar kvinnoförtryck, antisemitism och terrorism. Men deras lösa grunder baserade på islamfobiska föreställningar gav dem sällan trovärdighet. Nu upprepar man försöken genom att koppla oss till citat som sades vid något tillfälle av en person från andra sidan jorden, som vi någon gång har bjudit på en konferens där denna ska tala om något helt annat.
[...]
Vi kommer i framtiden att fortsätta bjuda kända och relevanta muslimska föreläsare till våra arrangemang oberoende av vad MEMRI och islamfoberna säger och tycker. Vi som förbund har en öppen inställning till våra meningsmotståndare från andra traditioner i förhoppning att skapa förståelse och förbättring. Ska vi då inte samtala med folk inom den egna traditionen? Journalistkåren och våra vänner från andra livsåskådningar är sedan länge välkomna att besöka våra arrangemang. Kanske kan ni göra egna analyser istället för att kopiera lösa rykten som enbart verkställer den islamfobiska kunskapsregimen.
Islamiska förbundet backar alltså inte. I stället försöker man flytta fokus och beskylla MEMRI för tvivelaktiga översättningar – trots att antisemitiska föreställningar sprids helt oblygt, på engelska, på en konferensgästs egna sajt. Det behövs sannerligen ingen MEMRI för att påvisa judenoja där.

Nej, man backar inte. Precis som Sveriges Unga Muslimer förra året, i debatten om antisemiten och homofoben Abdullah Hakim Quick, finner man inga fel i den inbjudnes uttalanden – tvärtom ser man bara problem i att uttalandena uppmärksammas.
Ledarskikten för de stora islamiska organisationerna i Sverige har mycket att bevisa. Gång på gång avslöjas att deras internationella gäster har människofientliga åsikter. Organisationerna visar dock få tecken på bättring – utan påstår i stället att ifrågasättandet av de inbjudna är islamofobiskt. Är det då konstigt att människor anser att judehat, kvinnoförnedring, sexualförtryck och homofobi är en integrerad del av religionen?

onsdag, mars 30, 2011

Svenske självmordsbombaren hjälte även i nya Inspire

Tio döda i ett västland är värt mer än hundra döda i Jemen. Det är kalkylen som ligger bakom att den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al Abdaly hjälteförklaras även i det nya numret av Inspire, den engelskspråkiga internettidskrift som uppges komma från al Qaida på Arabiska halvön (AQAP).

Inspire nummer fem, som publicerades idag, nämner svensken två gånger.
I sektionen för frågor och svar, där alltså redaktionen bakom Inspire ("dina bröder i al Qaida på Arabiska halvön") svarar, ställs en anonym fråga om hur man som västerlänning ska kunna delta i det heliga kriget, om man saknar de rätta kontakerna. Svaret blir bland annat att man kan göra "som Taimour, Rashonara, Nidal och andra", det vill säga bedriva jihad på egen hand i det egna landet. "Det faktum att de lyckades genomföra sina operationer utan att myndigheterna lyckades stoppa dem är en stor framgång". Tidskriften rekommenderar attacker mot nattklubbar och shoppingcentra för den som vill försöka själv.
I en intervju med den militära ledaren för al Qaida på Arabiska halvön (Qasim bin Yahya bin Mahdi ar-Raymi, alias Abu Hurairah, en man som rapporterats som dödad åtskilliga gånger men som alltså tycks vara vid liv) ställs en annan fråga som berör den svenske självmordsbombaren. "Vad har du för råd att ge" "även om det gäller närmast militära instruktioner", frågar man, till den som vill göra som "Nidal Hasan, Omar al-Farouk, Taimour al-Abdali, och syster Roshanara Choudhury". "Du är inte sämre", svarar al Qaida-ledaren, än krigarna i fält. "Om du dödar en grupp judar eller kristna" och någon annan gör samma sak efter dig, och attack följer på attack, så kommer Väst slutligen att upphöra med förödmjukelserna mot islam.
Vi kan alltså se hur svenske Taimour Abdulwahab al Abdaly höjts upp tämligen högt i al Qaidas propaganda. Han nämns i samma andetag som majoren och massmördaren Nidal Malik Hasan, nära knuten till al Qaidas ideolog Anwar al Awlaqi, och kalsongbombaren Omar Farouk Abdulmutallab, som ju var direkt utsänd av al Qaida.
En anledning till detta är skiftet till småskaliga attacker i Väst (som är tänkt att förblöda efter tusen nålstick) – en nödvändighet efter att kriget mot terrorismen gjort storskaliga attacker allt svårare att ro iland. Svensken är därmed en lämplig förebild.

Nedan följer de utdrag ur Inspire som berör svensken, i fulltext.

Sidan 11 och 12:
"E-MAILED QUESTION:

As-Salâm ‘Alaykum. I live in the West and greatly desire hijrah to the lands of jihad such as Afghanistan or Yemen. I have the money ready and have an idea of where to go. The problem is that I don’t have any contact to meet the mujahidin. What do you recommend that I do?

Jazakamullâhu Khayran,
Anonymous Inquirer

E-MAILED RESPONSE:

Wa ‘Alaykum as-Salâm, we hope and pray that Allah opens for you a way to the gate of shahâda’. Âmîn.

Your situation describes the same position that many other brothers in the West are going through; they are ready to march forth but don’t have the concrete steps to meet their mujahidin brothers. What we recommend is that you focus on planning out attacks in the West.

The brothers in the West should remember the fiqhî ruling that jihad becomes farđ ‘ayn when the leaders of jihad say it is; and when they say they have sufficient support and no longer need outside help, the jihad is dropped down to the level of farđ kifâyah. So the ruling, aside from other things in the fiqh of jihad, is based on the need of the leadership. Similarly, the mujahidin leadership are today asking the brothers in the West specifically to attack Western interests in the West instead of coming here to Yemen for example. Again, this too is based off of the need of the leadership. However that doesn't mean the jihad here in Yemen isn't farđ ‘ayn.

The foreign brothers that join the mujahidin, many amongst them, conclude that it would have been better for them to return to the West and launch operations. This is because killing 10 soldiers in America for example, is much more effective than killing 100 apostates in the Yemeni military. Usually the brothers coming to the lands of jihad from the West don't have this mentality until they spend some time with their mujahidin brothers. The realization kicks in, the desire burns, but by that time it's too late to return. So we are asking our brothers in the West to come to this realization. This is the chief reason as to why we started placing the translation of Abu Mus'ab al-Suri's works on the theory of individual jihad. With that said, based on your ability, you choose the target. Your pool of targets are large, so make sure to think of all of the available options.

An example of something local, easy and effective is attacking an army recruiting center, nightclub, highway or busy shopping mall. Targets of greater difficulty, like the stock market, well-guarded individuals or intelligence agencies, will naturally require you to scout the enemy and area of attack thoroughly such as his movements, the cameras, security guards, secondary exits and so on.

One of the most effective things to do is to study past operations that failed and were done by individuals and small groups. Noting all the reasons for failure will tremendously help you plan your course of action. You will also need to decide on what you want to do with the operation itself. Do you want to keep repeating operations or do a martyrdom operation?

We have noticed that the year 2010 alone saw the most arrests in the West for homegrown jihadi operations. Most of those arrested were arrested in groups, one connected to another. Sometimes the enemy would even set up the brother in a sting operation, fooling him into believing that he was working with the mujahidin. Keeping that in mind, we have witnessed that operations done by lone individuals has proven to be much more successful. So what can we learn from this? Group operations have a greater tendency of failing than lone operations due to the idea (of the operation) escaping the mind and tongue to other individuals.

Even if those individuals are trustworthy in your eyes, there is still that 1% chance that someone from the intelligence agencies are listening in and paying attention to your groups’ actions or that the person you are talking to might be working for the enemy or that he might be pressured at a later period to give information to them. With lone operations however, as long as you keep it to yourself, nobody in the world would know what you’re thinking and planning. That’s why individuals like Taimour, Roshonara, Nidal and others have been successful, even if they were ultimately arrested. The fact that they were able to pull off their operations without being halted by authorities is a great success.

Finally, if you are incapable of carrying out operations in the West, and you decide that traveling to the lands of jihad is the best choice for you but there is no available contact, then make sure to save up enough money to reside in that country for sometime until you find someone. Finding the mujahidin is in itself a great test and trial from Allah. It will test your patience and steadfastness upon the path.

There are quite a few mujahidin in Yemen for example, who had absolutely no contact with al Qaeda, hardly spoke the Arabic language, yet are now with us due to the blessings of Allah upon them. All that we can advise you on this matter is to always put your trust in Allah; don’t ever panic, even if the situation doesn’t go in your favor.

Your brothers in al Qaeda in the Arabian Peninsula"
Sidan 27 och 28:
"Q7: There are several examples of the individual operations in the West such as Nidal Hasan, Omar al-Farouk, Taimour al-Abdali, and the sister Roshanara Choudhury. What is your advice to the Muslim who seeks to carry out such operations, even if you have to put forward some military instructions in this respect?

A: Let me directly address my Muslim brothers over there: My Muslim brother, indeed those brave ones who have jealousy and concern about their religion and their ummah have recorded their stances towards their religion and the affairs of their ummah, so we consider them from those who won in their worldly life and their hereafter. And you, my honest brother, are no less than them in respect of jealousy towards the religion and ability. If you go kill a group of Jews or Christians after hearing that a pilotless drone killed a group of Muslims in Waziristan, and another person kills another group of them after hearing the killing of his brothers and sisters in Palestine by the Israelis and so on… an operation in their midst after each operation they commit against your Muslim brothers and sisters, if it were to be the case, would stop the striking, killing, occupation, humiliation and disgrace of our holy places that America and the West perpetrates."

Mona Thwany ger ingen kommentar

Mona Thwany, den svenske självmordsbombaren Taimor Abdulwahab al Abdalys fru, har som förväntat ingen kommentar till gripandet i Skottland. Hennes sajt:

Scotland Arrest

I strictly have no comments about the recent arrest in Scotland of Ezzdeen A.K. Al Khalede.

There is an ongoing investigation and all information available to the public will be provided by the Scottish Police.

I therefore urge the press to refrain from looking me up each time there is something new in the case of the Stockholm bombings.
Hennes mediehantering, förresten, är utan tvekan proffsig. Är det hennes advokat som hjälper henne? Vad heter han, i så fall, och vilka andra klienter har han? Vet nån?

tisdag, mars 29, 2011

Lågintensiv jihad på hemmaplan

Expo rapporterar om ett åtal för en misshandel i maj 2010, där den åtalade ska ha "slagit och sparkat en 17-årig pojke så svårt att han fick hjärnblödning. Anledningen till misshandel ska vara att pojken ansågs vara shiamuslim."

Expo konstaterar att mannen ifråga är en av de utövare av så kallad våldsbejakande islamistisk extremism som Säkerhetspolisen har koll på.

"Den misstänkte 24-åringen är sen tidigare känd av polisen, dömd för flera fall av misshandel. Han har dokumenterade kopplingar till den militanta islamistorganisationen al-Shabab och figurerar i Säkerhetspolisens utredning kring de två män som i början av mars friades av hovrätten, misstänkta för anstiftan till terrorbrott.

I utredningen finns inspelade telefonsamtal där 24-åringen har kontakt med den fritidsledare som 2008 reste från Rinkeby till Kenya och vidare till Somalia för att delta i krig."
Samme man, Said Sofri, bosatt i Rinkeby och enligt uppgift bördig från Marocko, har dömts för ett annat religiöst motiverat våldsdåd, sommaren 2009. Dagen skrev om det:
"Den 22-årige mannen uppger i polisförhör att han kände sig provocerad när han hörde att kollegan pratade om Gud med en annan arbetskamrat.

- Jag agerade på impuls, säger han.

Männen arbetar på ett byggvaruhus i norra Stockholm och 22-åringen tog plötsligt upp en aluminumskyffel och slog den bakhuvudet på sin arbetskamrat.

Han fortsatte med att misshandla mannen och träffade honom med ytterligare ett slag i pannan och med flera knytnävsslag mot kroppen.

Sedan grep några arbetskamrater in och stoppade honom. 22-åringen hade då även höjt en hammare och hotat att döda sin kollega. Den misshandlade blödde kraftigt.

22-åringen är dömd till fängelse i sex månader för misshandel och olaga hot."
Hur ser då kopplingen till Shabaab ut? I den fällande tingsrättsdomen gällande de svenska medborgarna Mohamoud Jama och Billé Ilias Mohamed ingår en utskrift av telefonsamtal mellan mannen och Yassin Ismael Ahmed, fritidsledaren i Rinkeby som blev Shabaabledare. De bägge talar om martyrskap, och den gemensamma bekante svenske martyren Shuaib "Cuqla" Mohamed – dödad i strid för Shabaab sommaren 2009.

Said Sofri lovprisar Shabaabs framfart och de andra svenskarnas bedrifter i det heliga kriget.

Ur domen:
"Ytterligare telefonsamtal av vilka det framgår att Yassin Ismael Ahmed är aktiv inom al-Shabaab har hållits mellan honom och en person i Sverige, Said Sofri (i följande telefonsamtal betecknad S).

Utdrag ur telefonsamtal den 10 augusti 2009 kl. 17.12:
”Y: jag är skadad min ädelmodig storsinnad broder.
S: prisad vare Gud.
Y: ja, under elva dagars period.
S: må Guds vilja ske, må Gud underlätta dina angelägenheter.
Y: amen om Gud vill, det finns några kättare som ville mörda mig.
S: aha, har de attackerat stan?
Y: ja, de kom in i mitt hem, där var jag, min familj och de andra bröder ..
S: prisad vare Gud.
Y: de ville mörda mig, jag stoppade de med hjälp av vapen, sen kom skottet.. lätt slag men..
S: utifrån?
Y: i ryggen, nej i ryggen.
S: prisad vare Gud, det blir bra om Gud vill.
[…]
Y: Jag svär vid Gud, vi känner glädje, må Guds vilja ske, segern är nära, segern är mycket nära
S: Prisad vare Gud.
Y: Segern kommer, här, nu, det är vi som styr i alla områden till 70% och 80%, sharialagar tillämpas och straffen.
S: Prisad vare Gud, du glädjer mig med den här nyheten.
Y: Ja, jag svär vid Gud, det är bara palatset kvar, efter presidentpalatset, flygplatsen och hamnen har vi allt, sedan är det klart.
S: Är det klart sedan, ha?
[…]
Y: Det är klart, många bröder dog som martyrer
S: Prisad vare Gud.
Y: Bland de våran broder.
S: Jag vet, jag vet ja.
Y: Tack vare Gud.
S: Prisad vare Gud, vid Guds namn be för oss min broder.
Y: Om Gud vill, jag kommer alltid att be för er.
S: Ber för oss min broder.
Y: Våran broder, var är han? Abu Abdallah?
S: Abu Abdallah, vem är Abu Abdallah?
[…]
Y: må Guds vilja ske, jag vill informera dig, för några månader sedan kontaktade jag bröder, han, våran broder som bodde på en plats, platsen där han som .. bor, vi gick till den platsen ibland, ett område, det är ett område, det finns inga problem, den här brodern hade jag kontaktat, ja sa till honom att vi vill ha hjälp, bröderna vill ha hjälp.
S: ja, pris ske Gud.
Y: ja.
S: alltså ni vill ha hjälp, stämmer det?
Y: ja, bröderna här frågade oss, de sa "Amir almuhajirin" ..
S: ja.
Y: bröderna muhajirin har inte .. har mycket lite, de har ingenting och sa:det räcker för oss om bröderna skickar 200$ eller 500 per månad.
[…]
S: Tack vare Gud allt är bra, du,hur är det med din familj? hur är dina angelägenheter där?
Y: Jag mår bra till hundra procent, det finns inte ens ..det har inte inträtt..detta liv finns inte i vårat hjärta, i vårat hjärtan finns bara martyrskap, vi alla väntar på.
S: Prisad vare Gud,må alla vara förlänade med det..
Y: Ja ..
S: Må Guds vilja ske .. må Gud förläna er med martyrskap om Gud vill.
Y: Amen, Amen,och må vi få glädje att ta över hela landet från Öst till Väst, Syd till Norr.”
Yassin Ismael Ahmed har i telefonsamtalet beskrivit att han blivit utsatt för ett attentat. Många bröder har blivit martyrer. Att han är ledare inom al-Shabaab framgår av att bröderna kallat honom ”Amir almuharjin”, vilket betyder ”de utländska krigarnas ledare”. Enligt Yassin Ismael Ahmed finns det bara martyrskap i deras hjärtan. Han hoppas, precis som al-Shabaab, att ta över hela landet.

Utdrag ur telefonsamtal den 10 augusti 2009 kl. 17.27:
”S: Har jag Yasin med mig?
Y: Ja, jag är med dig.
[…]
Y: Jag finns i ett hus, i ett rum hos bröderna som är skadade.
S: Ja, må Guds vilja ske, hur är skadan nu? bra?, känner du dig bra, eller hur?
Y: mycket bra, mycket bra, jag känner mig bra till hundra procent, skottet kom in uppe från axeln och kom ut ner från armhålan.
[…]
S: Tack vare Gud, jag såg honom, den långe från Tensta, han, jag svär vid Gud,
Y: Ja
S: Han, han alltså blev martyr, vi antar att det blev så.
Y: Ja
S:Jag svär vid Gud, han avundas.
[…]
Y: Segern är nära jag svär vid Gud, han var en modig man och han var "murabeth" och han läste koranen först och främst,han gick inte ut till Ribat, han gick inte ut, bröderna brukade säga till honom: kom vi ska gå ut och vila, han sa hela tiden nej, nej, nej, jag vill inte gå ut och vila, jag kom inte hit för att vila, jag kom hit för Jihad.
[…]
S: vid Gud, må Gud skänka dig martyrskap, vid Gud, jag önskar dig martyrskap om Gud vill.
Y: amen, amen, må Gud belöna dig väl du också, om Gud vill.”
I telefonsamtalet har Yassin Ismael Ahmed återigen beskrivit den skada han fått i samband med ett attentat. Det talas om ”den långe från Tensta” som blivit martyr. Den person som avses är Shuaib Ali Sheik Mohamed. Av telefonsamtalet framgår vidare att Shuaib Ali Sheik Mohamed inte velat vila, utan han har kommit till Somalia för jihad. Av den avslutande delen i telefonsamtalet framgår att Yassin Ismael Ahmed vill gå i döden för al-Shabaab."
Två religiöst motiverade våldsbrott, kopplingar till den internationella jihadismen – den här killen, Said Sofri, borde vara förstasidesstoff. Mycket talar för att vi kommer att få höra mer om honom. Karriären har bara börjat.

måndag, mars 28, 2011

Integration som följd av invandring

Svensk integrationsdebatt har alltför länge ensidigt utgått från att integrationspolitik är en sak och invandringspolitik är en annan. Man har menat att integrationsproblemen kan lösas med åtgärder på arbetsmarknaden, i bostadspolitiken eller kriminalpolitiken, och att man därmed kan strunta i frågor om själva migrationen. Och visst kan mycket åstadkommas med ändringar på de områdena.

Men invandring kan se olika ut, och kan styras med olika resultat som följd. Egentligen borde det väl vara en självklarhet att det blir olika utfall om invandringen består antingen av dödligt sjuka åldrande analfabeter från andra sidan jordklotet eller av högutbildade 21-åriga estlandssvenskar, för att nu ta två helt hypotetiska motpoler. Ändå känns det betydelsefullt att påpeka – som i dagens ledare i SvD – att eventuella framgångar i integrationen är beroende av en genomtänkt invandringspolitik.
Kanada har blivit landet att peka på när man vill visa att det finns lösningar på de problem som uppstått till följd av den förda invandringspolitiken. I Sverige tar det sju år för en kommunplacerad flykting att etablera sig på arbetsmarknaden, och underskottet av invandringspolitiken ligger mellan 1,5 och 2 procent av BNP (alltså mellan cirka 40 och 60 miljarder kronor) årligen, enligt regeringens utredare.
[...]
I Kanada utgår man från det egna landets behov och möjlighet att integrera, och formulerar ett mål för invandringen därefter. Man anser att 65 procent av invandringen till Kanada bör vara ekonomisk. Därmed sätts också ett tak på antalet som kan invandra av humanitära skäl.

Sverige har inga tak. 2010 gavs 12073 personer uppehållstillstånd av asyl-, skydds- och humanitära skäl. Därtill fick 24626 anhöriga uppehållstillstånd. Antalet permanenta arbetstillstånd uppgick till 99. Det finns fler dimensioner i den frågan, men siffrorna antyder att det skulle krävas en tämligen omfattande arbetskraftsinvandring för att nå de kanadensiska proportionerna. Alternativet är att dra ner på annan.

Planering ger jämn takt i flyktinginvandringen – vilket underlättar för integrationsinsatserna. Sverige har motsatt princip: exempelvis ökade antalet uppehållstillstånd i kategorin skyddsbehov från 3728 år 2006 till 10208 stycken år 2007.

Det skulle krävas mer resursstarka invandrare. Kanada har poängsystem för att välja ut arbetskraftsinvandrare efter deras egenskaper och förmåga att bidra till samhället. Högutbildade före lågutbildade och så vidare.

De som invandrar frivilligt – alltså saknar flyktingstatus – bör vidare försörja sig själva. Kanada har försörjningskrav för anhöriga: i minst tre år för partnern, och för barn minst tio år eller tills barnet är 25 år.

Slutligen krävs en ny syn på medborgarskapet. I Kanada utgör detta slutet på en integrationsprocess. Invandraren måste vara ostraffad, och får erlägga språk- och kunskapsprov med frågor om politik, historia, geografi, rättigheter och skyldigheter.
Det är Henrik Emilsson med den utmärkta Integrationsbloggen som skrivit den sammanställning som min artikel utgår ifrån. Det är där man ska leta efter den senaste forskningen om integrationspolitik. För punkterade heliga kor och spännande egna beräkningar är rekommenderas Tino Sanandajis blogg Super-Economy.

Muslimska Försvars Förbundet mot Swedish Defence League

En mycket illavarslande militans börjar ta form i Sverige.
Som rapporterats av Expo har ett embryo till en svensk avnämare av English Defence Leauge startats. Swedish Defence League lär ha haft sitt upptaktsmöte i Stockholm den 29 januari. Även om inte mycket aktivitet har synts till, kan potentialen vara stor. Facebook-gruppen har i skrivande stund 1743 sympatisörer. En organisation som lyckats bli ett amalgam av huliganism, vit makt och ett mer intellektuellt motstånd mot en upplevd islamisering, kan utgöra en attraktionskraft för unga män på ganska bred front.

Illa nog. Men vad värre är: våldspotentialen är mycket stor. Nazisternas avtrubbade hänsynslöshet och huliganernas taktik är en dödlig kombination, och om våldsaktivismen får intellektuellt understöd och moraliskt berättigande, kan den bli betydligt mer utbredd än skinheadrörelsen för några decennier sedan.
Nu tycks också ett embryo till en gatustridsrörelse ha skapats på andra sidan, om än i betydligt mindre skala. Muslimska Försvars Förbundet skapades som grupp på Facebook den 27 februari. MFF ser ut att, precis som SDL, ha hämtat inspirationen från utlandet. Kopplingar till brittiska Muslim Defence League finns både i vännerlistan och organisationslistan – samhörigheten manifesteras ytterligare med den engelska översättningen av namnet, Muslim Defence League Sweden. Och den brittiska förlagan är ganska explicit i löftet om våld: "We are not a group that actively looks to engage the EDL in physical confrontation. If needs be we will defend Muslims and non Muslims alike." Men än så länge verkar svenska MFL vara obetydligt. Blott 24 anhängare (varav flera i utlandet) finns.
Men dagens brister i engagemang, organisation och aktivitet behöver inte vara för evigt. Att SDL kommer att växa kan man närmast förvänta sig – Sverige är inte immunt mot europeiska fenomen. Vad gäller Muslimska Försvars Förbundet kan det vara intressant att se vilka som finns med bland dem som redan nu valt att skylta med sitt engagemang. Är det människor som kan locka andra – och "rätt" - personer? Ett par namn är intressantare än de andra, vad jag kan se.
Först och främst ser vi predikanten Anas Khalifa. Han har varit en centralfigur för unga radikala islamister – och blivit omskriven för detta – i fem år. Omkring honom flockas inte enbart inåtvänt fundamentalistiskt troende, utan även jihadister. Anas Khalifa är en efterfrågad predikant, som även har en avancerad grad av internetnärvaro. Han ligger bland annat bakom sajten Muslim.se, som har anspråk på att bli en bred sajt, men som är anmärkningsvärt radikal. (Förmågan till medialt genomslag, och förmågan att få anhängare, delar Anas Khalifa förresten med sin syster Alia, som på konstitutionell väg arbetar för att implementera Sharialagen, och därmed vunnit stort gehör från breda grupper.)
Ett annat intressant namn i förbundet är Aziz Almaani, mest känd för att ha stormat Lars Vilks föreläsning vid Uppsala Universitet, men även värd att notera för det öppna stödet till terroriströrelsen Hamas.
En tredje spännande person döljer sig möjligen bakom aliaset Loyal Mujahida - hon utger sig för att vara anhörig till Umeås stolthet Shuaib "Cuqla" Ali Sheikh Mohamed, dödad i strid för Shabaab i Somalia 2009.


Det är inte omöjligt att sådana namn – med sina enorma kontaktnät – kan sätta stenen i rullning.

Än så länge lär det inte finnas konkret anledning till oro. Men ändå, när man ser tendenserna så måste man nästan fråga sig: är det så här inbördeskrig startar?

söndag, mars 27, 2011

Sister ister

Män som matar kvinnor – det är rubriken på min text i SvD om så kallad fettaktivism.

Den internationella kvinnodagen sammanföll i år med fettisdagen, vilket fick sina konsekvenser. På fritids i gotländska Hemse fick flickorna semlor till mellanmål, medan pojkarna fick hårt bröd.

I Stockholm deltog FAT:UP i kvinnodagsdemonstrationen. Det är ett ”löst nätverk av feta” som vill göra ”uppror mot smalisnormen och det vita heterosexistiska systemet”. Vilket i praktiken betyder att man klär ut sig till semla, sprutar (soja-) vispgrädde och ropar ”Vi tänker inte dra in magen – varje dag är fettisdagen!”

Det senaste numret av RFSU:s sexualpolitiska tidskrift Ottar är ”Det feta numret”. Där skildras, för den som undrar, den fettaktivism som tydligen brer ut sig – bokstavligen – bland unga kvinnor.

”Det finns de som är pro fett, som vill ta plats, vara nakna och kanske köra burlesque. Sedan finns det en slags vetenskapsfettaktivister, som jobbar för att ifrågasätta BMI och alla hälsoargument” förklaras det i ett samtal med några fettradikaler. En av dem har fotograferat sig själv naken på Avenyn i Göteborg.

Ottar ger också en historik över ”fettförakt”, man får lära sig uttryck som feeders, författarinnan Hillevi Wahl skriver om sina tonårs matproblem, och här finns en tecknad serie om Fat pride i John Waters filmer samt en analys av amatörporr och skönhetsideal.

Delvis är det tankeväckande. Att inte trivas med sin kropp är ett problem. Samtidigt känns normbrytande fettaktivism kanske inte helt angelägen i ett land där man bevisligen kan gå helt naken mitt på Avenyn utan att förbipasserande lyfter ett ögonbryn.

Men ”fettfobin är starkare än någonsin” konstaterar Ottar. Gissa vems fel det är.

En artikel studerar fetma som en konsekvens av kolonialismen. Man menar att slavkvinnor hölls feta, och att ”överordnandet av vithet, smalhet och blondhet är ett direkt resultat av historien”. Att vilja åtgärda sin övervikt är därmed att vara indoktrinerad, när det rätta i stället vore att ”utmana denna vita neoliberala idé”. ”Avkoloniseringen av sinnet” kräver att man går emot ”idén om den vita, sunda, smala kroppen som också såklart är heterosexuell, medelklass och aslycklig”.

Att vara frisk, lycklig och nöjd med sin kropp är alltså fel. Fetma är en politisk handling.
Den mest bisarra av texterna i Ottar har skrivits av en skribent/aktivist som heter Maria Lönn. Jag gillar namnet. Det är som hon Annika Winsth på Nordea, eller Sofia Krigsman på Försvarsdepartementet. I Norge har de förresten en genusforskare som heter Anne Bitsch.


Gäst hos Sveriges Unga Muslimer legitimerade självmordsbombningar

Bara månader efter den första självmordsbombningen på svensk mark bjuder Sveriges Unga Muslimer in, till sin stora ungdomskonferens, en utländsk imam som har kritiserats för att ha gett religiös legitimitet åt självmordsbombningar.

Imamen, som är född och skolad i Egypten men huvudsakligen verksam i Kanada, har uppmärksammats av Investigative Project on Terrorism, inte bara för sina religiösa utlåtanden om så kallade martyrskapsoperationer, utan också för att han pekats ut i en amerikansk rättegång för att ha samlat in pengar till terrororganisationen Hamas. Av andra har imamen kritiserats för att ha skrivit en uttömmande handledning i hur man korrekt – enligt koranen – misshandlar sin hustru.

Tidigare i veckan blev det stora rubriker när Dagens Nyheter uppmärksammade att Islamiska Förbundet i Sverige hade bjudit in en antisemit till sin stora konferens i vintras. "Vi har bjudit in honom i god tro", svarar Abdirizak Waberi, moderat riksdagsman och tidigare ordförande i IFIS. "Vi kan inte veta vad föreläsarna säger i tusentals sammanhang. Vi är en liten organisation och har inte kapacitet att kolla det."

IFIS, för det första, betraktas allmänt som Muslimska brödraskapet svenska gren. Det är ingen "liten organisation".

Oaktat detta är det inte svårt att kontrollera vad konferensgäster står för. En enkel googling på namnet på gästen ifråga, Salah Sultan, hade resulterat i flera kritiska rapporter om antisemitiska uttalanden. Därför är det inte heller konstigt att bloggosfären rapporterade om judehatarbesöket för flera månader sedan. Tyvärr var flera av konferensgästerna tvivelaktiga. Jassem al-Mutawa predikar att djurriket och biologin visar att det är naturligt att stena otrogna kvinnor. Ragheb el-Sergany sprider den antisemitiska myten att judarna kontrollerar medierna. Det hade varit lätt att kolla, om arrangören hade velat.

Och nu, bara dagar efter debatten om IFIS antisemitiska gäst, kan jag avslöja att en annan stor islamisk organisation, Sveriges Unga Muslimer, gör det igen.

Huvudgästen på årets SUM-konferens heter Jamal Badawi. Han är född och utbildad i Egypten, men huvudsakligen verksam i Kanada där han anses tillhöra ledarskiktet för det Muslimska Brödraskapet.

Jamal Badawi har uppmärksammats av terrorismforskare för att han är en av de imamer i väst som har skänkt religiös legitimitet åt självmordsbombare. Investigative Project on Terrorism listar två sådana tillfällen. Under en predikan 1999 fick han frågan om hur självmordsbombningar kunde gå ihop med det religiösa förbudet mot självmord. Han svarade att självmordsbombningar var hjältedåd, självuppoffrande på ett positivt sätt:
“So when an act of heroism like that is required to save others it is self-sacrifice you cannot really call it suicide. What Islam condemns is suicide in the negative sense. That’s my understanding.”
2005 svarade han ännu en gång på frågor om självmordsbombare, i en chatt, vari han åter menade att självmorsbombare kunde betraktas som martyrer.

Man kan tycka att det är problematiskt att ett ungdomsförbund bjuder in en föreläsare med minst sagt svajigt förhållande till terrorism, precis när Sverige har drabbats av den första självmordsbombaren inom landets gränser, och när ledande islamiska föreningar haft svårt att övertyga i arbetet med att hålla rent från våldsbejakande extremism.

Men Jamal Badawi är problematisk även ur ett annat perspektiv, i synnerhet för ett ungdomsförbund som får statsbidrag för att fostra ungdomar i jämställdhetstänkande. Badawi har författat skriften Gender Equity in Islam – en fin titel som tyvärr inte har samma betydelse i sekulära Sverige som för Muslimska Brödraskapets teologer. Här ges den religiösa legitimiteten till hustrumisshandel. Och dess handfasta regelverk: man ska inte slå frun i ansiktet, eller så att det blir synliga märken på kroppen.

Detta är långt ifrån första gången SUM bjuder in en föreläsare som knappast kan anses vara ett föredöme för ungdomen. Förra året bjöd man in Abdullah Hakim Quick som säger att judar är "smutsiga" och predikar att straffet för homosexualitet, som han kallar en onaturlig sjukdom, är döden. Efter hård kritik avbokade SUM Quick på grund av uppmärksamheten. Året desförinnan hade SUM imamen Khalid Yasin som gäst - en man som säger att att judisk och kristen tro är "smuts", att straffet för homosexualitet är döden, att hustrumisshandel är okej, att USA låg bakom terrorattackerna den 11 september 2001, att AIDS skapats av västliga regeringar, att kvinnors jämställdhet med män är "en galen vanföreställning", att kyrka och stat inte går att åtskilja samt att Sharialag ska gälla. År 2005 hette en gäst Riyadh ul Haq, en antisemit som predikar jihad och hyllar talibanerna.

Vad gäller Islamiska Förbundets historia av tvivelaktiga gäster behöver man väl bara nämna Yusuf al-Qaradawi, belyst i Fredrik Malms fina DN-debattartikel "Massmordspredikan i svensk moské".

Frågan börjar närmast bli om det är möjligt att hålla en islamisk konferens med utländska predikanter utan att bjuda in någon som är antisemit, terroristromantiker, kvinnoförtryckare, homofob eller konspirationsteoretiker.

I vår har även Göteborgs ungdomsförening TUFF (Troende Unga Framtida Förebilder, föreningen som grundades under allmänt hejarop efter den tragiska diskoteksbranden 1998) konferens (som de fundamentalister de är tillämpar de könsseparatism, och har således en dag för pojkar och en för flickor). Deras huvudgäst heter Bilal Philips. Det är en man som inte släpps in i Australien, för att han anses så extrem. Philips skryter om att han dessutom är svartlistad för inresa i USA. Philips har ertappats på film med att ge religiös legitimitet åt barnäktenskap. Han menar att våldtäkt inte är våldtäkt inom äktenskapet. Och vad han tycker om homosexualitet råder det inget tvivel om - han har skrivit och framträtt i tv om saken.

Fem minuter med google är allt som behövs för att kolla upp gästerna. Sök på namnen i kombination med "jews", "gays", "homosexuality", "holocaust", "protocols", "jihad", "martyrdom" och liknande, så är det klart.

Men det kräver förstås att man verkligen vill ta avstånd från judehat, kvinnoförtryck, terrorism och homofobi.

onsdag, mars 16, 2011

Säpo oroas för imam anställd av kyrkan

Att imamen Othman Al Tawalbeh har anställts av svenska kyrkan har gjort Säkerhetspolisen uppmärksam. Helsingborgs Dagblad rapporterar:

Säpo har besökt imam Othman Al Tawalbeh i Helsingborg efter att de sett negativa arabiska texter om honom på nätet. Orsaken är att han nu är anställd av Svenska kyrkan för att arbeta på Fryshuset i Stockholm.

Säpo dök upp hemma hos honom och familjen i Helsingborg i helgen.

– De sa att de var oroliga för mig och att de ser allvarligt på texterna om mig på nätet. De kan leda till att någon uppfattar dem som en fatwa om att jag inte längre är muslim.

Othman Al Tawalbeh har fått ett antal telefonnummer till Säpo, om han skulle behöva ringa dem.
Det är på sajten Arabnyheter som Mahmoud Aldebe, känd från Sveriges Muslimska Förbund, har ifrågasatt lämpligheten i uppdraget, vilket al Tawalbeh även bemöter på sin egen sajt.

TT:s telegram får det att se ut som om det gäller en konflikt mellan en enskild skribent och en imam ("Den man som står bakom texterna anser att det är fel att en imam är anställd vid Svenska kyrkan"), men frågan är nog större än så. Ytterst gäller det ett brott mot islam i sig, om man med detta menar islams mittfåra.

Exempelvis förklarar Saeed Azzam, generalsekreterare i det ganska nybildade Svenska Fatwarådet, för Arabnyheter att det är förbjudet – haram – för en muslim att arbeta för en kyrka. I mycket tydliga ordalag:
هل يجوز شرعا لإمام مسلم العمل لدى كنيسة سويدية ؟

أن تكون الكنيسة ربّ عمل لمسلم لا يجوز شرعا بغض النظر عن أن يكون هذا المسلم إماما أم لا، والادلة على ذلك كثيرة جدا – ولا أظنها تخفى على الأخ عثمان لو تجرد – ومنها:

قول الله عز وجل: (وَتَعَاوَنُوا عَلَى الْبِرِّ وَالتَّقْوَى وَلا تَعَاوَنُوا عَلَى الإِثْمِ وَالْعُدْوَانِ وَاتَّقُوا اللَّهَ إِنَّ اللَّهَ شَدِيدُ الْعِقَاب)، ولا شكّ أنّ عقيدة الكنيسة والتي تحرك القائمين عليه والمدافعين عن أهدافها عقيدة شركيه، فيها من وجهتنا كمسلمين انحرافات عن الصواب، ومع ذلك فلا يسعنا ونحن ننكر عليهم إلا أن ندافع عن حقهم في اعتقاد ما يؤمنون به.. لكن لا يجوز لنا مساعدتهم في تثبيت معتقدهم أو نشره، أو جلب الناس لهم ليقوموا بتنصيرهم أو تمييع دينهم، فهذا ولا شك من الإثم المنهي عنه.

وقد أنكر السلف على المسلم التواجد في الأماكن التي فيها المنكرات والمعاصي فكيف بالكنائس التي يشرك فيها مع الله سبحانه غيره، وبخصوص هذا الافتراء يقول الله تعالى: (تَكَادُ السَّمَوَاتُ يَتَفَطَّرْنَ مِنْهُ وَتَنْشَقُّ الأَرْضُ وَتَخِرُّ الْجِبَالُ هَدًّا . أَنْ دَعَوْا لِلرَّحْمَنِ وَلَدًا).

كما وفي الآية: (إِنَّمَا يَعْمُرُ مَسَاجِدَ اللَّهِ مَنْ آمَنَ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ وَأَقَامَ الصَّلَاةَ وَآتَى الزَّكَاةَ وَلَمْ يَخْشَ إِلَّا اللَّهَ فَعَسَى أُولَئِكَ أَنْ يَكُونُوا مِنَ الْمُهْتَدِينَ) أكبر دليل على خطأ قبول الأخ عثمان طوالبة بهذه الوظيفة، فالعلماء قرروا أن العمارة للمساجد عمارتان؛ مادية بالبناء والفرش والصيانة...الخ، وعمارة معنوية كالصلاة والاعتكاف ..الخ.

أما العمارة المادية للكنائس فقد نصّ العلماء على حرمة ذلك على المسلم، وأنه من التعاون على الإثم والعدوان، وأن الأجر المترتب على ذلك من السحت الحرام، وقد نقلت اللجنة الدائمة الإجماع على حرمة بناء المعابد الكفرية، ولسنا هنا بصدد الكلام عن العمارة المادية، فالكنائس في السويد تباع لتحول إلى مساجد كأوربرو ويافلا وغيرها، أو محلات بقالة كما في مالمو، مقابل دائرة الضريبة.

لكن الكلام هنا عن العمارة المعنوية، فهذه الكنائس بعد أن هجرها أهلها، أصبحت مبان شبه فارغة لدى أصحابها ميزانيات كبيرة، تستخدم كل الطرق من أجل جلب الناس إليها كالحفلات والندوات..

وهذه الكنيسة كغيرها تريد الاستفادة من هذا العدد الكبير من الشباب الذي يتواجد في هذا المبنى الكبير (فريس هوست) والكثر منهم من أبناء المسلمين – بحسب عثمان طوالبة؛ ألفي شاب مسلم – فهل يجوز جلب هؤلاء للكنيسة حتى لو كان الهدف وعظهم، وكما يقول إقامة صلاة الجمعة بهم.. ولو كانت الكنيسة تريد صالح هؤلاء وصالح الإمام عثمان لساعدته على إيجاد مسجد في هذا المجمع، ودعمته دعمأ غير مشروط، عندها لاستحقت واستحق شكرنا..

ثمّ إننا جميعا نرفض التطرف والتشدد، فهل للكنيسة أن تدعمنا – دعما غير مشروط - لنقوم بهذا الدور وعندنا في مجلس الإفتاء أربع عشرة إماما، وأن ننشط في كل الأماكن ومنها الكنائس، ندعو للإسلام والوسطية والاندماج الإيجابي في المجتمع، من غير أن يملي علينا أحد أجندته .

هذا لا يعقل والأخ عثمان يعرف بأنه لن يبقى في الوظيفة إذا تعارض عمله مع أهداف وغايات رب العمل (الكنيسة)

ثمّ لنفترض جدلا أنّ الإمام عثمان أعطي استقلالية تامة فستبقى اليد العليا للكنيسة، ويبقى الانسان بحسب طبعه أسير لمن أحسن إليه، ولذا سيقوم الأخ عثمان بما يتوجب عليه عمله حتى ولو لم يطلب منه ذلك، ولن نسمع وتسمع الكنيسة منه مالا تحب.
Representanter för Sveriges Muslimska Förbund och Svenska Fatwarådet är inga extremister. De utgör i själva verket mittfåran inom islam. Deras tolkning av religionen är normen.

Enligt uppgift ska nyheten om imamen i kyrkan, och kritiken, ha spritt sig till arabisk press. Det är problematiskt. Bland militanta islamister har Sverige redan negativ klang (exempelvis avskyr man att yttrandefriheten ger Lars Vilks rätt att häda mot islam och att Sverige har trupp på vad man anser vara muslimskt territorium), och Sverige är redan en legitim måltavla (vilket Taimour Abdelwahab al-Abdaly visade när han sprängde sig i Stockholms julrusch). Nyheten att islam står så "svagt" att muslimer arbetar för kyrkan kommer möjligen att ge ytterligare bränsle på den elden.

Imamen Othman Al Tawalbeh riskerar att bli en symbol, och därmed en måltavla.

Men även i Sverige torde imamen kunna få det svettigt. Samma personer som trakasserar Lars Vilks skulle mycket väl kunna få för sig att ge sig på avfällingen.

Det hela känns lite ironiskt, givet att kyrkans motiv att anställa imamen var att förbättra den så kallade dialogen. Den gängse tolkningen av islam tycks dock inte vara lika flexibel. Kyrkan kanske borde läsa på lite, innan den försöker igen.

Uppdatering 17/3 klockan 16.53:

Enligt ett utskick till pressen känner sig Mahmoud Aldebe, i sin tur, hotad av imamen:
"Jag känner mig utsatt för allvarligt hot

Jag känner mig utsatt av utpressning och hot av imam Othman Tawalbeh och hans media kontaktnät i Sverige och utlandet. Imamen som accepterade anställning i Sofia kyrkan vill kväsa kritiska röster mot detta sätt att driva dialog med svenska kyrkan. Han sprider sina anklagelser bland islamiska församlingar för att få stöd från muslimerna. Det stämmer inte att jag vill tvinga fram en hot bild mot honom. Behandlingen av kritiska röster ska bygga på rättfärdighet och rättvisa och inga hot borde äga rum mot någon på grund av sina åsikter.

Jag fick samtal från oroliga muslimer som hotades av imamens vänner att få det svårt i sina hemländer om de skriver negativa texter mot honom, speciellt Palestinier bosatta i Jordanien. Imamen tolkar de kritiska texter mot svenska kyrkans nya roll att ta från moskén sin roll som hotelser riktade mot honom. De arabiska debattexter innehåller inte hotelser riktade mot imam Othman Tawalbeh eller svenska kyrkan,

Den största Kritik är riktad mot Muslimska Broderskaprörelsen som imamen är aktivmedlem i och dess gren i Sverige som kallas idag Islamiska Förbundet i Sverige.

Imam Othman Tawalbeh har lyckats infiltrera svenska kyrkan för att ha stark fotfäste för hans uppdragsgivare som är svenska Muslimska Broderskaprörelsen som äger Stockholms moské, därför vågar han påstå att Stockholms moské imamer välsignat hans nya uppdrag inom svenska kyrkan. Man borde granska denna imam som skickar dubbla budskap till svenskar och muslimer på ett skickligt sätt.

Att skicka dessa texter till imamens vänner i UD med falska anklagelser mot mig personligen är allvarligt och är mycket hotande mot mig och min familj. Jag hoppas att UD och Säpo tar detta på sakligt sätt och jag försäkrar dem att det finns inte något hot mot honom från min sida på något sätt. Man ska ha is i magen och man inte behöver vara orolig alls.

Att journalister, Säpo och UD tjänstemän litar på imam Othman Tawalbeh tolkningar av kritiska texter på arabiska , något som jag inte fattar eftersom jag har inte hotat imamen på något sätt. Det sanningen är att han tillhör Muslimska Broderskaprörelsen som jag hoppat av sedan flera år och man vill hämnas detta. Det är otroligt att UD tjänstemän inte översätter texterna på ett neutraltsätt och inom yttrandefrihetslagen och se om jag personligen hotar denna imam?

För mig är mänskligheten en enda enhet med ett gemensamt ursprung och är för dialog med alla trossamfund. Jag motsätter mig all våld riktad mot imam Othman Tawalbeh eller kristna grupper som frågesätter islam eller muslimer och vill ryckt upp våldsbenägenhets tankar bland muslimerna med rötterna, för att i dess ställe sätta fred, kärlek, respekt och ett närmande mellan folken. Utan tvivel är det så, att islam som föreskriver en hög moral och rättvisa i bemötandet av alla religioner, nationer och folkgrupper, förespråkar fred genom dialog och samtal. Sveriges muslimer betonar också tolerans och respekt för alla medmänniskor. När dialog och ömsesidig respekt får bli utgångspunkt kan bilden av Sverige som mångfaldsparadiset bli mer sann och motverka obefogad rädsla – islamofobi.

Mahmoud Aldebe
Det är alltid en smula svårt att tolka Aldebes ofta dåligt skrivna pressutskick. Men värt att notera är påståendet att imamen Othman Al Tawalbeh är utsänd av Muslimska Brödraskapet (i detta fall vad som påstås vara den svenska grenen: Islamiska Förbundet i Sverige, som bland annat styr moskén på Södermalm) för att infiltrera Svenska kyrkan.

Enligt min tolkning av Aldebe ska alltså Othman al Tawalbeh ha sänts ut av Brödraskapet för att infiltrera Svenska kyrkan och på så sätt stärka islams ställning – det är detta som godkänts av uppdragsgivarna. Kontroversen kommer sig av att Svenska kyrkan menar att anställningen också stärker kristenheten. Det är det Aldebe åsyftar med "dubbla budskap till svenskar och muslimer".

Så mycket för dialog.

tisdag, mars 08, 2011

Man gripen i Skottland för självmordsbomben i Stockholm

En 30-årig man, som inte är brittisk medborgare, har gripits i Glasgow, i ett tillslag som uppges anknutet till självmordsbombaren i Stockholm, Taimour Abdulwahab al-Abdaly.

STV:
A suspected terrorist has been arrested in Glasgow in the connection with a suicide bombing attack in Sweden.

Strathclyde Police say they have taken a 30-year-old man into custody following a previous operation in Sweden.

The man, who is not British, was arrested at around 6.05am on Tuesday in the Whiteinch area of the city. He is being held under the Terrorism Act.

In a statement, a police spokesman said the arrest was "intelligence led and relates to allegations that this individual has been involved in aiding terrorist activities outwith Scotland".
Självmordsbombaren begravdes för övrigt nyligen, vilket hans hustru Mona Thwany berättade om på den egna nya sajten monathwany.com:
"Efter 65 långa dagar, har vi äntligen fått begrava Taimour i en Muslimsk begravningsplats. Det var en mycket sorlig dag för oss men det var också en stor lättnad att äntligen begrava honom enligt Muslimsk tradition.Taimour var en Muslim och fick därför begravas som en.

Många nära och kära var närvarande på begravningen och vi blev överaskade att många människor som hade aldrig träffat Taimour kom för att visa sin sorg och för att be för honom.

Han är ensam ansvarig för sina handlingar. Må Allah (Gud Allmäktige) förlåta honom.

Men han förblir en älskad make, far, son och bror och kommer att bli mycket saknad.

Taimour var också en stolt Irakier och älskade sitt land och sina förfäders land: Irak. Att förneka hans ursprung eller religion för att man är emot Taimours handlingar är ingen lösning till problemet.

Dessutom, att skämmas för att vara Irakier eller Muslim är inte heller en lösning. Det är inget fel på att vara Irakier och absolut inget fel på att vara Muslim.

Sist men inte minst, ber vi pressen och folk att vara snälla och respektera vår
avskildhet och låta oss få sörja Taimour i lugn och ro."
Uppdatering:

Svenska myndigheter är inblandade i gripandet. TT/SvD:
Den gripne mannen är inte svensk medborgare, uppger chefsåklagare Tomas Lindstrand för TT. Han greps strax efter klockan sex i morse, uppger tv-kanalen STV i Skottland.

I ett uttalande sade en polistalesman att gripandet följde på "underrättelser" som pekade på uppgifter om att den här individen hjälpt terroraktiviteter utanför Skottland, uppger STV.

Några direkta hot mot Skottland ska inte föreligga, enligt polisen.

Gripandet kunde ske efter ett samarbete mellan skotsk och svensk polis.

– Gripandet i Skottland är ett resultat av en skotsk polisutredning och ett samarbete som har skett mellan Skottland och Sverige inom ramen för internationell rättslig hjälp, säger Sirpa Franzén på Säpo.
Uppdatering kl 12.20:

Säkerhetspolisens pressmeddelande:
"Polismyndigheten i Strathclyde, Skottland har idag gripit en person misstänkt för att ha medverkat till brott enligt Terrorism Act 2000.

Utredningen hittills visar att det kan finnas en koppling mellan den gripne personen och terroristbrottet i Stockholm den 11 december, något som det fortsatta utredningsarbetet i Skottland får utvisa.

Det är polismyndigheten i Strathclyde, Skottland som ansvarar för förundersökningen kring gripandet.

Gripandet i Skottland är ett resultat av den skotska polisutredningen och samarbete mellan Skottland och Sverige inom ramen för internationell rättslig hjälp samt väl fungerande samarbete mellan åklagare och polismyndigheterna.

Säkerhetspolisen hänvisar frågor om gripandet och utredningen i Skottland till den polismyndigheten i Strathclyde, Skottland.

Säkerhetspolisen hänvisar frågor kring Sveriges internationella rättshjälp i fallet till förundersökningsledare Agnetha Hilding Qvarnström, Åklagarkammaren för säkerhetsmål."
Gissningsvis ska man inte ha för höga förhoppningar om vikten av dagens gripande. Det är mycket möjligt att det bara är fråga om någon internetjihadist - Taimour Abdulwahabs Facebookkonto öppnade ju för många sådana kartläggningar.

Uppdatering 11/3 kl 10.49:

Mannens omtvistade namn, eller alias, är enligt Expressen: A K Al Khalede.
Till grannarna sa 30-åringen att han kallar sig för "Mo". Trots att den misstänkte använt sig av ett stort antal namn fokuserar utredningen på namnet A K Al Khalede.
- Det är framförallt det namnet som cirkulerar, säger en källa till Expressen.
Självmordsbombaren Taimour Abdulwahabs familj ska genom sin advokat ha meddelat polisen att de inte känner till den misstänktes namn.
Flera källor pekar nu mot att A K Al Khalede studerade en ettårig sjuksköterskeutbildning på North Glasgow College.