Iran stod bakom Mullah Krekar i Norge, och stödde hans grupp Ansar al-Islam med vapen och pengar. Irans ambassad i Stockholm hade goda kontakter med nordafrikanska jihadister i Sverige. Och Iran gav skydd åt svenske terrorledaren Mohamed Moumou när han flydde från Afghanistan i samband med den USA-ledda invasionen.
Det skriver en före detta underrättelseanalytiker inriktad på kontraterrorism vid franska försvarsdepartementet, som bloggar för tidningen Le Monde under pseudonymen Abou Djaffar.
Avslöjandena avhandlas i en artikel om det skenbart motsägelsefulla i att shiamuslimska Iran ofta har lierat sig met sunnimuslimska krafter. Men man kan ha gemensamma intressen trots att man egentligen är fiender, menar Abou Djaffar. Den shiitiska islamiska republiken Iran har länge understött sunnimuslimska extremister, visar han, både utom och inom det egna landets gränser, för att på så sätt söka destabilisera andra stater i regionen.
Abou Djaffar:
"1998 berättade svensk säkerhetstjänst för mig att Irans ambassad hade kontakter med några jihadister i Stockholm. Jag måste dock erkänna, pinsamt nog, att jag inte fäste någon större vikt vid det på den tiden, då de svenska GIA-cellerna redan hade börjat närma sig al-Qaida. Några månader senare, tidigt 1999, hade jag ett möte med norsk säkerhetstjänst i Paris. De försökte kontrollera vilka aktiviteter den kurdiske islamistledaren Najmuddin Faraj Ahmad – mer känd som Mullah Krekar – hade för sig, och överlämnade dussintals sidor med telefonnummer och avlyssnade samtal. Det var inget jag kunde motstå, så jag tillbringade dagar med att försöka identifiera hundratals av Mullah Krekars telefonkontakter.
[...]
Arbetet gav resultat, och efter några veckor konstaterade vi, nöjda men inte överraskade, att den gode Krekar kunde kopplas till eliten i den globala jihadrörelsen. Till Londonistan och Afghanistans talibaner. Till folk i Västeuropa – bland dem Imad Eddin Barakat Yarkas, en av al-Qaidas ideologer som hade sin tillflykt i Spanien, och som var inblandad i attackerna den 11 september 2001 och stod i direkt förbindelse med ledaren för den cell som bombade Madrid den 11 mars 2004.
[...]
Mer intressant var att Krekar regelbundet ringde upp nummer i Iran. Den norska säkerhetstjänsten klargjorde att problemet för dem inte var de saudiska eller kuwaitiska ambassaderna, utan den iranska. Jag kunde inte begripa detta, så jag vände mig naturligtvis till dem av mina kollegor som arbetade med hjärtat i al-Qaida, på exotiska platser från Kashmir till Ogaden och Mindanao till irakiska Kurdistan. 'Det är logiskt och självklart', sade de, på det naturliga sätt som bara kan uppstå ur gedigna kunskaper – de kände sina ärenden bättre än sina egna byxfickor.
'Iranierna stöder en liten grupp i irakiska Kurdistan, en radikal islamistgrupp kallad Ansar al-Islam, grundad och styrd av Mullah Krekar, som bedriver kamp mot Saddam Husseins regim, och vars frivilliga tränas i läger i Afghanistan.'
[...]
Atmosfären i världen förändrades efter den 11 september 2001. Ett antal stater som tidigare storsint hade huserat al-Qaidas nätverk, som det skrattande Syrien eller det välkomnande Jemen, blev plötsligt väldigt samarbetsvilliga med imperiet och dess allierade, som var ute efter hämnd. Iran var dock, som vanligt, mer beräknande.
Från december 2001 fick flera av nätverkets ledare sin tillflyktsort i Iran – till exempel Saïf Adel El, som 2011 blev tillförordnad emir för al-Qaida, Suleiman Abu Gaith, som nyligen arresterades i Jordanien efter att ha lämnat Iran för Turkiet i januari, och Mohamed Moumou, en man från de svenska cellerna som även han sedermera upplevde ett episkt öde."
(Min översättning, i all hast – rätta mig gärna!)Uppdatering 23.24:
Efter att jag tipsat en reporter där har nu norska Aftenposten en stor artikel om saken.