Sveriges mest ökände jihadist, al-Qaidas Mohamed Moummou, lämnade efter sig en mycket radikal son, som svenska myndigheter har försökt hindra från att åka ut till heligt krig (vilket jag har bloggat om). Som 16-åring omhändertogs sonen av sociala myndigheter i några månader då han enligt uppgift var på väg till jihad i Jemen. I oktober 2012 beslöt dock kammarrätten att ynglingen inte längre skulle bo på sluten institution. I november avvek han från sitt öppna boende. Idag berättar rikskriminalpolisen att Mohammed Moummous son, som för övrigt numera är myndig, har rest till jihad i Syrien.
Ur RPS rapport Människohandel för sexuella och andra ändamål:
Människohandel för krigstjänst/nödläge.
Våren 2012 inkom information om misstänkt människohandel för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. Enligt informationen hade en 16-årig svensk ung pojke gripits utomlands i september 2011 då han reste in illegalt i ett land. Misstankar uppstod om att pojken och det sällskap han reste med sannolikt var på väg till ett grannland för att delta i en väpnad konflikt då de greps.
En kompletterande informationsinhämtning som genomfördes av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion bekräftade att den unga pojken befann sig i en omskriven och välkänd radikal våldsfrämjande islamistisk miljö. Underrättelsearbetet inriktades dels mot att skapa ett underlag för inledande av en förundersökning om människohandel och dels för att skapa underlag för andra åtgärder i syfte att förmå den unga pojken att bryta kontakten med den aktuella miljön och därmed förhindra att han utnyttjas av densamma. Det framkom ganska snart indikationer på att pojken återigen var på väg att lämna Sverige för att delta i en väpnad konflikt utomlands och läget blev brådskande då information som inkom tydde på en nära förestående avresa. Med anledning av detta genomförde Rikskriminalpolisen med biträde av Polismyndigheten i Stockholms län i maj 2012 ett omhändertagande av pojken med stöd av polislagen, varefter han överlämnades till socialtjänsten som beslutade om ett omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Rikskriminalpolisen initierade samtidigt en förundersökning om misstänkt människohandel med pojken som målsägande. Misstankarna avsåg att han befann sig i en radikal och våldsfrämjande islamistisk miljö, och därigenom utsattes för påverkan och rekrytering för deltagande i en väpnad konflikt utomlands där han riskerade att mista livet. Förvaltningsrätten biföll socialtjänstens ansökan om vård med stöd av LVU och beslutade i juni 2012 om att målsäganden skulle beredas vård med stöd av 1, 2 och 3 §§ LVU. Beslutet grundades således både på att det förelåg omsorgsbrister och ett socialt nedbrytande beteende hos den omhändertagne.
I oktober 2012 beslutade kammarrätten om fortsatt vård enligt 1 och 2 §§ LVU. Detta innebar att omhändertagandet fortsättningsvis endast baserades på omsorgsbrister och inte på den unges egna sociala nedbrytande beteende vilket fi ck till följd att pojken inte längre fick vårdas på en sluten institution (12 §) utan placerades på ett öppet boende. I början av november 2012 avvek pojken från vården.
Då pojken under hela sin uppväxt präglats av den aktuella miljön omkring honom bedömdes framgångsfaktorerna för en lagföring som begränsade och i november 2012 lades förundersökningen ner med motiveringen att det inte gick att bevisa vem eller vilka som hade begått gärningen. Med anledning av den information som sedermera inkom bedömde Rikskriminalpolisens underrättelsesektion det som bekräftat att den avvikne pojken lämnat Sverige och rest till Syrien för att delta i väpnade strider.