Polisen går på knäna
Kanske ska man bli riktigt oroad när man får läsa såna här inlägg på Blåljus - som är Polisförbundets stockholmsavdelnings hemsida, med debattforum och allt.
Det verkar som om polisen börjar närma sig en ohanterbar arbetssituation, och att enskilda polismän drar fel slutsatser av den. Det känns mycket olustigt.
Polismannen som skrivit inlägget berättar om sin arbetssituation i ett "getto" i en stockholmsförort (jag har lagt till lite mellanslag och radbrytningar):
Vägen till att använda grovt våld är kort (kan inte bara skyllas på utanförskap). Det ses som accepterat bland dessa grupper att använda våld då ens heder är sårad. Är vi på ett ingripande på en viss invandrarförening kan man räkna med att 20-30 st ställer sig i en ring runt oss bara för att "vara med". Brinner det får man sätta sätta in mycket mer resurser än normalt för att bevaka avspärrningsbanden, då dessa inte respekteras. Detta är aldrig något problem i ex. Sundbyberg.
Nästan varje dag försvinner det barn. Små barn 2-7 år ungefär. Varför då? Jo, i dessa områden ses det som accepterat att storasyster 8 år, passar lillebror 2 år, med ett nästan oundvikligt resultat. Sedan 3 timmars jobb att leta efter det stackars barnet och oändliga resurser tas i anspråk. Med rätta givetvis. Det försvinner nästan inga barn i Solna eller Sundbyberg. Utan det är i Rinkeby, Tensta, Hjulsta m.m.
Lämnar vi radiobilen obevakad är det inte allt för sällan som däcken är sönderskurna. Ungar i yngre tonåren skjuter med Soft-Airguns mot äldre damer. Det brinner bilar på löpande band. Jag var på 3 st bilbränder samma natt i dessa områden.
Så vart är Sverige på väg? Jag är riktigt orolig. Vart är jag på väg? Jag funderar på att söka ett annat distrikt där jag slipper känna denna frustration. Vad leder frustration till bland poliser? Att höra journalister, polisledning, politiker säga att mångkulturellt är bra. När JAG vet att det INTE fungerar.
Jag känner att jag inte har samma tålamod längre med utlandsfödde M, 18, som med svenskfödde J, 18, från Bromma. Att ofta bli kallad rasist, då många utlänningar är de värsta rasisterna. De har rasistiska fördomar som skulle få många skinnskallar att bli gröna av avund. Jag skulle aldrig sätta mitt barn i en invandrartät skola.
Läs hela inlägget här. Citatet ovan gör inte polismannen riktig rättvisa. Han verkar inte vara rasist, men oroar sig för att han håller på att bli det.
Ruskigt.
