Avslöjande: smygreklam på svt
Under mer än ett och ett halvt års tid har Sveriges Television visat dold reklam på sin webbsajt svt.se. Det är programmet Bokbussen, lett av John Chrispinsson, som bryter mot idén om att verksamheten inom public service inte ska innehålla reklam. Det som presenteras som redaktionens boktips är i själva verket rena reklamtexter författade av förlagen själva.
"...en spännande psykologisk thriller...", "...en skakande och provocerande rapport...", "...en bok du inte kommer att kunna lägga ifrån dig...", "...fantastiska bilder...", "...en betydligt bättre bok än Dan Browns efterföljare...". Ja, dessa smickrande bok-omdömen är bara några, nästan slumpvalt plockade, av dem man kan läsa på svt.se/bokbussen. Och det hade ju inte varit något problem om det var programledaren John Chrispinssons eller någon annan ur redaktionens superlativ. Men det är det inte. Berömmet kommer direkt från bokförsäljarna.
Sajten svt.se/bokbussen innehåller inte mycket. Den litteraturintresserade kan dels titta på de gamla programmen och dels bläddra ibland vad som benämns boktips. Utan att mäta exakt är det ändå lätt att konstatera att "boktipsen" står för merparten av all text på Bokbussens sajt. Men "boktipsen" är inte vad man kan tro. Det är inte redaktionen för Bokbussen som står för de hyllande omdömena om böckerna. Knappt någon redaktionell bearbetning tycks ha skett av reklamtexterna.
Identiska reklamtexter går att hitta på förlagens hemsidor.
Alla "boktips" på sajten som kontrollerats består av reklamtext, men här förevisas bara två exempel.
Bokbussens "boktips" om Bin Ladin i våra hjärtan, av Mattias Gardell:
Osama bin Laden har blivit symbolen för vad som uppfattas som ett muslimskt hot mot västerlandet. Politisk islam är måltavla för USA:s "krig mot terrorism" och har utmålats som vår tids största fara. Men det är få som vet vad politisk islam egentligen är och vad det står för.
I frånvaron av social välfärd och mänskliga rättigheter tänder tanken på en islamisk samhällsordning hoppet för miljoner muslimer om att en annan värld är möjlig. De diskuterar vad som menas med en islamisk samhällsordning. Vad det innebär att den islamiska lagen ska vara landets konstitution. Hur en islamisk samhällsekonomi ska fungera.
Men det finns ingen enighet om svaren på sådana problem? Vi får möta underjordiska väpnade celler, företrädare för islamistiska fackföreningar och den ickevåldsinriktade fredsrörelsen.
Gardell diskuterar skillnaderna mellan politisk islam i opposition och som ideologi för makthavarna i den muslimska världen. Han behandlar de politiska systemen i Saudiarabien, Libyen och Iran - muslimska länder med helt olika samhällssystem och ideologi.
Reklamtexten från Leopard Förlag:
Osama bin Laden har blivit symbolen för vad som uppfattas som ett muslimskt hot mot västerlandet. Politisk islam är måltavla för USA:s ”krig mot terrorism” och har utmålats som vår tids största fara. Men det är få som vet vad politisk islam egentligen är och vad det står för.Den enda skillnaden mellan texterna tycks vara styckeindelningen.
I frånvaron av social välfärd och mänskliga rättigheter tänder tanken på en islamisk samhällsordning hoppet för miljoner muslimer om att en annan värld är möjlig. De diskuterar vad som menas med en islamisk samhällsordning. Vad det innebär att den islamiska lagen ska vara landets konstitution. Hur en islamisk samhällsekonomi ska fungera.
Men det finns ingen enighet om svaren på sådana problem? Vi får möta underjordiska väpnade celler, företrädare för islamistiska fackföreningar och den ickevåldsinriktade fredsrörelsen. Gardell diskuterar skillnaderna mellan politisk islam i opposition och som ideologi för makthavarna i den muslimska världen. Han behandlar de politiska systemen i Saudiarabien, Libyen och Iran – muslimska länder med helt olika samhällssystem och ideologi.
Bokbussens "boktips" om Orientalism på svenska, av Moa Matthis m.fl.
"Orienten finns inte bara till, liksom inte heller Västerlandet bara finns till. Vi måste ta Vicos betydelsefulla iakttagelse på allvar, nämligen att människan gör sin egen historia", skrev Edward Said i sin klassiska bok Orientalism.
Det är hoppfulla rader. Historierna om det förflutna, nutiden och framtiden skapar vi själva. Historien om Sverige och kolonialismen, Orienten och Västerlandet, Vi och Dem är oavslutad och öppen för omskapande och omskakande berättelser och nya historieskrivningar. Allt som krävs är vår nyfikenhet och kunskap.
I Orientalism på svenska skriver några av Sveriges främsta skribenter om den samtida orientalismen, om vår egen syn på arabvärlden och "österlandet" - men även om arabvärldens syn på västvärlden. Det är spännande, upprörande, fantasieggande texter.
Reklamtexten ifrån förlaget Ordfront:
»Orienten finns inte bara till, liksom inte heller Västerlandet bara finns till. Vi måste ta Vicos betydelsefulla iakttagelse på allvar, nämligen att människan gör sin egen historia«, skrev Edward Said i sin klassiska bok Orientalism.Även här tycks den redaktionella bearbetningen bestått av sånt som förändrad radbrytning och andra sorters citattecken (men, för att vara fullständigt redovisande: förlaget Ordfront har även en detaljerad innehållsförteckning som Bokbussen tydligen valt bort). Texten är helt identisk.
Det är hoppfulla rader. Historierna om det förflutna, nutiden och framtiden skapar vi själva. Historien om Sverige och kolonialismen, Orienten och Västerlandet, Vi och Dem är oavslutad och öppen för omskapande och omskakande berättelser och nya historieskrivningar. Allt som krävs är vår nyfikenhet och kunskap.
I Orientalism på svenska skriver några av Sveriges främsta skribenter om den samtida orientalismen, om vår egen syn på arabvärlden och »österlandet« - men även om arabvärldens syn på västvärlden. Det är spännande, upprörande, fantasieggande texter.
Till Bokbussens försvar kan man hävda att "boktipsen" faktiskt innehåller källhänvisning (exempelvis "Källa: Forum"). Men ett sånt användande av källor är inte vedertaget. Om exempelvis ett av svts nyhetsprogram i ett inslag om en ny bilmodell använde sig av tillverkarens egen förskönande beskrivning av produkten och vid inslagets slut sa att man använt biltillverkaren som källa, så skulle tittaren naturligtvis tro att företagsuppgifterna rörde prestanda eller andra tekniska detaljer - och inte själva kvalitetsomdömet. På liknande sätt leder Bokbussens källhänvisning tankarna snarast till sidomfång och upplagesiffror - och inte till värdeomdömena.
Det är för mig just nu oklart hur Sändningstillstånd och Radio- och TV-Lag förhåller sig till internetpublicering av text, men Bokbussens illa dolda reklamtexter är onekligen parallellt till vad Granskningsnämnden brukar bedöma som otillbörligt gynnande. Mer solklart är publiceringarna i strid mot de mer självsanerande normerna i de etiska reglerna för press, radio och tv (länk till svts regelsamlingar).
Värdet av exponeringen är naturligtvis svår att uppskatta, men torde, efter omständigheterna, ha varit tämligen lågt. Bokbussen har inte haft särskilt många tittare (runt 250.000 per program, vilket inte är särskilt bra för ett kulturprogram på svt med lite bredare inriktning), och därför har nog inte särskilt många, med tv-mått mätt, lockats till sajten. En sökning på google visar dessutom att nästan ingen annan sajt har länkat till Bokbussens, varför det är lätt att anta att inte särskilt många letat sig dit den vägen. Å andra sidan är svt det medieföretag som åtnjuter högst förtroende ibland allmänheten.
SVTs litteraturprogram Bokbussen tillverkas i Sundsvall, och har ny säsongspremiär tisdag den 7 november.
(Förtydliganden: Jag jobbade på svt fram till mitten av september. Uppgifterna i denna bloggpost har jag fått efter anställningens upphörande, och uppgifterna har inget att göra med information jag fått under min anställning överhuvudtaget. Tipset kom från en bekant jag träffade på en middag för några veckor sedan. Citera gärna min artikel, men ange bloggen gudmundson som källa.)
Uppdatering:
På fredagen tog svt.se bort den rullgardinsmeny på Bokbussens sajt som ledde till reklamtexterna. Vid skrivande stund har ingen förklaring setts till.