Debila

Popvänsterikonen Nabila Abdul Fattah har en hyllningstext till Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah i dagens Metro. Hennes perversa tes är den vanliga, nämligen att människor som inte vill uppleva förnedring blir terrorister. Jag kan knappt föreställa mig hur skraj hon måste vara för att samer och zigenare ska explodera bredvid henne på bussen.

Ett helt annat Hizbollah-möte

Fast det som är mest skrämmande är väl hennes uppenbara förtjusning över att få gå på massmöte där alla skanderar "Död åt Israel!"

När mannen, myten, legenden äntrade scenen som var en otroligt bevakad balkong på ett hus som stod vinklat mot fotbollsplanen, hördes hyllningar som vägrade sluta. Rockkonsertkänsla fyllde min hjärna och alla blev som helt i extas.

Ända sedan kriget i somras har han aktat sig för att visa sig framför folk och alla talen har hittills varit via satellit. Men nu var han alltså äntligen här, i egen hög person.

”Ser du honom? Jag ser hans hand! Jag ser hans hand!” skriker folk till mig medan jag försöker tränga mig fram för att ta en bra bild.

Vad man inte kan ta ifrån Hassan Nasrallah, vare sig man står med eller emot honom, är att han är en otroligt bra talare och engagerar sina efterföljare.

En terrorist i vissas ögon. En terrorist står framför mig och säger att de vägrar acceptera förnedring.

En terrorist står i ett område där husen är sönderbombade och där staten snålar med elektriciteten för att de som bor där inte är regeringsföljare.

Glöm det. 850 000 terrorister står där. För att alla vill samma sak. De vägrar att bli förnedrade.

En hyllningsartikel till en man som för inte så länge sedan lär ha sagt att det vore bra om alla judar kunde samlas i Israel så att Hezbollah slapp jaga dem över hela världen. Och det är ju värt ett vänporträtt i landets största tidning. Han är ju en sån "otroligt bra talare".

Uppdatering:

Jag ändrade en formulering i sista stycket ovan från "sade" till "lär ha sagt", i syfte att spegla det faktum att citatet är ifrågasatt.