Utan byxor i riksdagen

Igår öppnades riksmötet. Jag var på plats.

RIKSDAGEN Antagligen känns det som i en mardröm där man upptäcker att man gått ut på stan utan byxor.

Det är riksdagsårets och möjligen hela demokratins högtidligaste ögonblick. Kammaren är fylld av kungligheter och potentater. Allt direktsänds i både radio och tv. Hans Majestät Konungen avslutar sitt anförande, förklarar riksmötet öppnat, och blåsarna utstöter en fanfar. Det är bråttom upp på podiet, tänker statsministern. Allt måste bli rätt. Man måste tänka på protokollet.

Men, nej. Det är inte statsministerns tur ännu. Men ingen stoppar honom. Så medan Blåsar­symfonikernas brasskvintett spelar tre musikstycken ur Fredmans epistlar – för att ge leda­möter och åhörare en chans att smälta kung Carl Gustafs angelägna budskap om ”välfärd, säkerhet och trygghet” – så står Fredrik Reinfeldt där i talar­stolen med allas blickar riktade emot sig. Han skruvar på sig. Kvintetten brassar på. Ledamöter i kammaren skruvar på sig. Ännu mer Bellman.

Det var några svettiga minuter för Fredrik Reinfeldt, och etikettsexperter som Magdalena Ribbing kommer säkert att försöka vända detta emot honom. Kanske jämföra med när han gav en platt-tv i present till kronprinsessan Victoria. Betona att de nya medelklassiga moderaterna är en anomali i de fina salongerna.

Jag kommenterade regeringsförklaringen i P1:s direktsändning också.