Leksand vs. Centrum för rättvisa
Nu ligger Leksands kommun pyrt till. De fantastiska juristerna på Centrum för rättvisa har bestämt sig för att ta strid mot kommunen.
Från Centrum för rättvisas sajt:
Vilket påminner mig om min familjs gamla potatisåker inne i Leksand, som idag är parkering åt Konsum. Det kanske kan vara nåt för Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord?
Från Centrum för rättvisas sajt:
Leksands kommun föreslår att fyra familjers hem ska tvångsinlösas för att bereda plats åt en ny containerterminal. Förslaget har bekostas och tagits fram av ett privat sågverksföretag som gynnas av planen. Om kommunen antar planen kommer den att överklagas. Centrum för rättvisa har trätt in som ombud för de drabbade familjerna.
- De här familjerna har rätten på sin sida. Om kommun och företag får tvinga människor från hus och hem i ett sådant här fall går i praktiken ingen som äger ett hus säker, säger Gunnar Strömmer, som är jurist och ombud för familjerna tillsammans med Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa, i en kommentar.
Det handlar om byn Ålbyn i Insjön, som består av fyra bostadsfastigheter med kringliggande mark. De berörda familjerna riskerar att få sina hem tvångsinlösta på grund av att ett antal aktörer på orten vill bygga ut en containerterminal. Flera av de drabbade familjerna har själva timrat sina hus och lagt varje sparad slant där under ett långt yrkesliv. De har fostrat sina barn där och sett fram emot en ålderdom i lugn och ro. Därutöver äger familjerna den åkermark som, enligt förslaget, också ska tas i anspråk för terminalen.
Allt började 2001 då Bergkvistsågen, som ligger granne med Ålbyn, påbörjade bygget av en terminal för containrar som transporteras dit på järnväg. Nu vill företaget expandera terminalen och serva företag som Clas Ohlson och Tomoku Hus. Av kommunens informationsmaterial framgår bland annat att en ”skyddszon” ska anläggas kring terminalen, vilket innebär att ”bostäder måste tas bort”.
Till saken hör att förslaget till detaljplan har initierats och bekostats av Bergkvistsågen. Av förslaget att döma tänker sig sågverket dessutom flytta in i familjernas hus och göra om dem till kontor, eller i vart fall riva husen och uppföra nya kontorsbyggnader.
Grundlagen säger att enskildas egendom endast får tas med tvång för ”angelägna allmänna intressen”. Men i det här fallet gynnar planen framför allt tre privata företag på vanliga människors bekostnad.
Att ta en fastighet med tvång ska dessutom alltid vara ”en sista utväg” – om det finns alternativ som är mindre ingripande för den enskilde ska dessa väljas. Även Europakonventionen skyddar äganderätten, och ger ett särskilt skydd för människors hem. Dessutom förutsätter plan- och bygglagen att en plan utformas så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
Kommunen har även redovisat tre alternativa lokaliseringar av terminalen, som alla skulle innebära att familjerna i Ålbyn skulle kunna bo kvar. Andra möjliga lokaliseringar är inte utredda. Det finns även flera sätt att anpassa det aktuella förslaget så att störningarna kan minimeras och familjerna bo kvar.
Flera aktuella beslut i liknande fall talar för att Leksands kommun och de inblandade företagen är ute på mycket tunn is.
I april 2008 upphävde Länsstyrelsen i Dalarnas län en fastighetsplan i Borlänge kommun, som innebar att en privatperson skulle tvingas bort från sitt hem för att åkeriet Maserfrakt AB ville utvidga sin verksamhet. Länsstyrelsen konstaterade att de fördelar som kunde vinnas med fastighetsplanen inte övervägde de olägenheter som planen orsakar privatpersonen i fråga. Beslutet har överklagats till regeringen, som väntas fatta beslut under hösten 2009.
Vidare upphävde regeringen i oktober 2008 en detaljplan i Burlövs kommun. En lastbilsterminal skulle byggas till transportföretaget DHL med följd att en familj skulle tvingas flytta från sitt hem. Regeringen fann i Burlövsfallet att kommunen inte hade visat att det från allmän synpunkt varit nödvändigt att utforma planen på ett sådant sätt att familjens hem behövde offras. Regeringen slog fast att familjens intresse av att bo kvar vägde tyngre än intresset av att förverkliga lastbilsterminalen.
Planförslaget har varit föremål för så kallat samråd, vilket innebär att berörda sakägare och allmänhet får komma med synpunkter på planen. Centrum för rättvisa har för de boendes räkning lämnat ett yttrande till kommunens samt skrivit brev till de inblandade företagen. Kommunens beslut väntas inom kort. Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen och så småningom regeringen.
- Om planen beslutas i nuvarande skick kommer vi att för de boendes räkning överklaga och driva fallet hela vägen. Det är ett stort allmänt intresse att de här familjerna får rätt, avslutar Gunnar Strömmer.