fredag, oktober 30, 2009

Boxtavstro

Stentuffa boxaren Åsa Sandell skrev i Helsingborgs Dagblad, noterar jag sent, om det märkliga seminarium med Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén jag satt med i.

Publiken i den halvfulla salongen är engagerad när Kitimbwa Sabuni, ordförande i Afrosvenskarnas riksförbund, leder en diskussion på temat ”Varför rapporterar svenska medier som de gör om muslimer?”

Tyvärr är ingen nyhetsjournalist eller -chef på plats i panelen. Däremot flera representanter från tidningarnas ledarsidor. Dagens Nyheters förre politiske redaktör Niklas Ekdal är kritisk till rubriken och menar att medier lika lite som muslimer kan klumpas ihop i en kategori. ”Det är ett alltför trubbigt begrepp. Man måste bedöma varje medium, varje röst för sig.” Han betonar också att nyhetsjournalistik är problemorienterad – 90 procent av nyhetsflödet har fokus på negativa saker, och det gäller alla grupper i samhället.

Sveriges radios Mikael Olsson anser att man kan se ett genomgående drag i journalisternas arbete. ”En intill förbrytelse gränsande intellektuell slapphet. Det finns för lite av självständigt kritiskt prövande.”

Mer kontroversiell är Svenska Dagbladets Per Gudmundsson. Han menar att svensk journalistik bör granska islams roll hårdare: ”Varför är så många muslimska länder diktaturer? Varför är kvinnlig frihet så ifrågasatt inom islam?”

Detta avfärdar Expressens politiske redaktör Anna Dahlberg. ”Att rota i koranen skulle vara en återvändsgränd. Som om vi skulle åberopa Gamla Testamentet för att förklara Israels dåd till exempel”.
Inte heller publiken höll med mig, kan tilläggas.