Per Gudmundson, årets En Humanare Värld-stipendiat

Vissa saker vet man inte riktigt hur man ska säga.

Jag har precis fått ett pressmeddelande där det står att jag utsetts till "årets En Humanare Värld-stipendiat" av den nya föreningen Security & Human Development. Jag är naturligtvis fantastiskt stolt.

Så här lyder den motivering som skickats ut:

Den nybildade föreningen Security & Human Development kommer årligen utse en stipendiat som under en längre tid hjälpt oss svenskar att få en större förståelse för hur nationell/regional instabilitet kan medföra globala konsekvenser både avseende säkerhet såväl som ekonomisk och mänsklig utveckling.

Detta år har vi valt att ge priset till journalisten Per Gudmundsson som i både nya och gamla medier gett oss både breda perspektiv och djupare analyser av hur terrorismen i Afrika och mellanöstern kunnat länkas till Sverige. Per har bland annat gång på gång visat hur islamistiska terrorister i princip obehindrat kunnat använda Sverige som bas för sina operationer i länder såsom exempelvis i Mellanöstern, Nordafrika och Asien. Detta detektiv- och upplysningsarbete har Per kunnat förmedla utan att någon gång falla i den Islamofoba fällan. För oss är det glädjande att kunna belöna en svensk journalist som lyckats med denna delikata balansgång.

Prissumman på 40.000 SEK kommer att utdelas i en mindre ceremoni i slutet av Januari.

Security & Human Development är en religiöst och politiskt obunden förening som verkar för att lyfta fram globala säkerhets- och utvecklingsfrågor på den svenska agendan.

Vid frågor kontakta:
David Eriksson
david.eriksson@sechd.se
0722-010000

Föreningen, som är baserad i Stockholm, har en sajt. När föreningen grundades skrev man som följer:

Som de Maghrebofiler som vi är har vi genom åren sett att den svenska bevakningen av händelser i Afrika i de fall de inte helt saknas ofta inte alls är verklighetsförankrad. Journalister och politiker har i bästa fall en postkolonial kalla kriget syn på konflikterna i Afrika och i värsta fall en missriktad välvilja som om deras idéer förverkligades skulle innebära ett ofantligt lidande för Afrikas befolkning.

De mer insatta politiker vi mött som haft en mer realistisk syn på dessa konflikter har av realpolitiska skäl beslutat att hålla en låg profil och därmed lämnat walkover till de mer aggressiva drömmarna.

Något vi tagit fasta på är att all utveckling bygger på att man lyckas tillhandahålla ett minimum av säkerhet för befolkningen. Utan en stat som kan beskydda sin befolkning från övergrepp från exempelvis religiösa extremister, miliser eller andra terrorister blir alla andra ekonomiska och sociala framsteg meningslösa. Inte bara för att det är omöjligt att skapa reformer i ett sånt klimat utan också för att rekryteringsgrunden för demokratins fiender ökar när inga andra alternativ återstår för den förtvivlade befolkningen.

Medan övriga Sverige med rätta har ögonen på befintliga konflikter i Afghanistan och Somalia försöker vi peka på potentiella framtida oroshärdar betydligt närmare våra egna hem. Genom denna blygsamma kartläggning hoppas vi att man kan arbeta progressivt för att hindra dessa från att blossa upp och bli ett nytt Somalia.

Det finns mycket vi kan göra för att hjälpa Afrika uppnå detta minimum av säkerhet som krävs för att kunna förbättra den sociala och ekonomiska utvecklingen. Bland annat följande enkla åtgärder:

* Sverige och EU måste följa USAs exempel och börja samarbeta mer aktivt med säkerhetstjänsterna i Afrika.
* Sverige får inte längre vara en fristad för terrorister verkande i andra länder. Ett terroristangrepp mot mål i Afrika är ett angrepp mot Europa också. Sverige är ingen ö i världen.
* Sverige måste belöna stater som gör successiva sociala framsteg. Rom byggdes inte på en dag.
* Sverige måste hjälpa till att stärka redan svaga stater för att undvika skapandet av ett nytt Somalia. Detta görs enklast genom en ansvarsfull utrikespolitik fritt från radikala influenser.

Dessa åtgärder är bara ett axplock av de åtgärder som krävs för att skapa ett säkert Afrika. Som tendensen ser ut nu där terrorgrupper öppet kan utmana staten i regelrätta strider som i Mali eller där Frankrike bara kan titta på där Al Qaida öppet kidnappar och dödar franska medborgare i Niger så ser det mycket allvarligt ut.

Vårt arbete kommer att fokuseras på att samla och sammanställa information kring aktuella händelser i Afrika och försöka presentera dessa i sammanhang där vi har möjlighet att påverka opinionen i Sverige.

Och David Eriksson, som leder föreningen, vet jag inte mycket mer om än att han driver ett företag i mobiltelefonibranschen som heter MobCons. Och ja, jag har frågat, firman är döpt efter The Jams All Mod Cons.



Uppdatering:

Till allt detta författades också en debattartikel, publicerad på Newsmill. Ett citat:

Vi har följt Per Gudmundsons blogg och ledarsidor genom åren och anser att han står för mycket av det vi vill kommunicera. Per har exempelvis som få andra journalister i världen(!) lyckats genomlysa den globala islamistiska terrorismen utan att någon gång förfalla till Islamofobi. Per är en frisk fläkt i en debatt som alltför länge dominerats av kulturrelativister eller islamofoba krafter.

Därför är vi stolta över att få möjlighet att ge detta modesta pris till journalisten Per Gudmundsson. Vi hoppas med detta pris få medverka till fler svenska exempel på djärva och ståndaktiga debattörer som klarar av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.