Castro-huggers galore!
Dolda budskap i till synes sakliga texter - det är något som diskuteras på flera ställen i dagarna. En journalist på Dagens Nyheter har fått sparken därför att han infogat dikt-strofer, enligt tidningschefen riktade till sin exfru, i ytligt sett normala nyhetstexter.
Jag har själv använt samma grepp. Min förra text, som på ytan är en riktig nyhet (alltså att Mauricio Rojas inte ställer upp till omval) innehåller i själva verket följande budskap:
Förlåt! Jag var korkad som skickade det där förhastade mejlet. Jag trodde att jag skulle få ett skämtsamt "dumbom!" till svar, men inser att jag klev över en gräns. Hoppas att vi kan samarbeta ändå!
Nåväl.
Dagens stora scoop levereras av Arbetaren, och citeras av Expressen. Jag har tidigare skrivit om framträdande vänsterpartisters vurm för diktaturen Kuba och förtryckaren Fidel Castro. Men jag har helt missat Eva Björklund, nyvald ersättare i Vänsterpartiets styrelse. Eva Björklund jobbar som arkitekt med att renovera miljonprogrammets undermåliga bostäder, vilket bara det borde väcka en eftertanke hos henne. Men icke.
Till Expressen säger hon fantastiska saker.
- På Kuba finns en deltagardemokrati på kommunal nivå som är väldigt intressant. I Sverige är ju medborgarnas inflytande över ekonomin till exempel väldigt begränsad, på Kuba är medborgarnas inflytande större än i Sverige.
Man tror till en början att Expressen och Arbetaren har intervjuat henne när hon varit nyvaken, eller möjligen på fyllan (som av någon outgrundlig anledning ju brukar hända just vänsterpartister), men det är faktiskt sant. Hon har verkligen sanslöst bisarra åsikter.
"Kubas grundlag garanterar många friheter och rättigheter, och en del av dem är ganska unika. Som t ex att inte bara riksdagsledamöter har rätt att lägga motioner i parlamentet, utan även folkrörelserna och t o m medborgarna i allmänhet, under förutsättning att minst 10.000 väljare med sina namn ansluter sig. De tillägg till grundlagen som de kubanska folkrörelserna krävde, och som över 8 miljoner kubaner anslöt sig till med sin namnteckning, och som nationalförsamlingen diskuterade i 3 dagar, gick ut på att “ekonomiska, politiska och ekonomiska relationer med andra länder aldrig ska förhandlas under hot eller påtryckningar från främmande makter”, och att Kubas grundlag för en självständig socialistisk, demokratisk republik inte är förhandlingsbar. Det handlar inte om illusioner om att kunna låsa historiens gång, utan om en bred, folklig, politisk manifestation till försvar för en liten nations självständighet mot supermaktens anspråk på världsherravälde."
Eva Björklund, som alltså varit ordförande för Svensk-kubanska föreningen och är ansvarig utgivare för tidskriften Kuba, levererar fullkomligt hisnande uttalanden om diktaturen, som på löpande band. Citatet ovan är ur en hyllning till den kubanska författningen, publicerad på fourth of July år 2002. Hennes egna ord, inte förvrängda av någon journalist.
Till Amnesty press har hon, efter en debatt där hon hyllat valsystemet på Kuba, sagt:
– På Kuba hålls både riksdagsval och kommunalval och det nämns aldrig. Kanske för att det går lugnt till och aldrig är något bråk i samband med valen. Det är inga partival utan personval.
Ja, ja.
Korkskallar kan komma in i styrelser. Sånt händer, om valberedningen inte är på sin vakt. Kongresser kan kuppas.
Men man ska komma ihåg att Eva Björklund är valberedningens förslag. Vänsterpartiets högsta ledning tycker att Eva Björklund har något att tillföra svensk politik på riksnivå. Majoriteten av kongressdeltagarna i helgen instämde.
Nå.
Det hemliga budskapet i Eva Björklunds texter är illa dolt.
Det står "Jag är fascist och tillräckligt dum i huvudet för att vara öppen med det. Lyckligtvis är jag bland likasinnade."
Summary in English:
Eva Björklund is a new board member of the Left Party. The Left is the former communist party, which is now starting to go back to it´s old ideals. The new party leader Lars Ohly openly states that he is a communist, and today it was revealed that Eva Björklund considers Cuba to be a perfectly sound democracy.