Ungmoderaternas nya?

Ett ständigt problem för mig som journalist är att det blir för mycket gubbar som uttalar sig i rutan. Jag lägger mycket tid på att försöka hitta, och övertala, kvinnor som vill vara med. Men tjejer är underrepresenterade på toppositioner, vilket ju drar ner antalet. Också är kvinnor lite blygare, och mindre riskbenägna, och kanske mer måna om att verkligen veta vad de talar om, vilket gör det hela ännu krångligare. Att få tag i tre karlar till en studiodiskussion tar tre telefonsamtal (på sin höjd fyra), att få tag i tre kvinnor, tar en halv dag.

Så jag har mina anledningar att förespråka fler kvinnor på toppnivå.

Det finns andra anledningar.

För ett par veckor sedan blev ju Moderata Ungdomsförbundets ordförande Christofer Fjellner framröstad till köttgrytorna i Bryssel. Vilket gör att MUF i höst står inför ett ordförandeval (som jag löst spekulerat om tidigare).

Ordförandeval i ungdomsförbunden är nästan alltid ideologiska vägval, som det var i KDU i våras mellan den värdekonservative och den homosexuelle, exempelvis. Och så blir det säkert även i MUF. Men jag tycker att det vore smartare om ungmoderaterna fokuserade på det taktiska vägvalet. Jag ska något försöka avhandla bägge.

Jag fick ett mejl häromdagen, ifrån en ungmoderat med god insyn i förbundstoppen. Men jag ska inte dra brevskrivarens namn i smutsen genom att låta det figurera här i min blog. Personen får vara anonym.

Ungmoderaten skriver om sin egen favoritkandidat Maths Larsson, som nyligen tillkännagjort sin kandidatur (här är kampanjsajten). Kanske är de kompisar. Kanske jobbar brevskrivaren åt kandidaten. Vad vet jag? Det är ändå intressant. Ta det för vad det är.

...nu kommer vi till det riktigt intressanta i sammanhanget. Det är att en outsider - en mycket kapabel sådan - alldeles nyligen offenliggjorde sin kandidatur till förbundsstyrelsen. Hans namn är Maths Larsson och han är en helt underbart nyliberal kandidat. Han är utan tvekan ungdomsförbundets bäste retoriker och har varit en av de mest konsekventa frihetskämparna inom MUF de senaste åren. Jag är helt övertygad om att Maths, om han blir vald, kan så frön till att flytta såväl MUF som moderaterna i konsekventare frihetlig riktning än vad nuläget redan ger vid handen. (Jämför Centerpartiet-fallet men byt ut socialliberalism mot nyliberalism...)

Brevskrivaren är uppenbart betagen av Maths Larsson (trots den fåniga stavningen - hur fan uttalas Maths??), och räknar hans chanser som goda.

Min nulägesbedömning är att Maths kan hållas som knapp favorit bland de förmodade ordförandekandidaterna (där Forssell kommer tvåa knappt därefter), och besitter cirka 45% "vinstchans". Hans tydliga retoriska och organisatoriska fördelar gentemot de andra kandidaterna kan faktiskt bli avgörande i slutändan, och förhoppningsvis få några av pragmatikerna att förbise hans mer udda privatpolitiska ställningstaganden och rösta fram honom som ordförande...

Jag återkommer till de udda privatpolitiska ställningstagandena strax.

Samtidigt dissar brevskrivaren den person jag tycker ungmoderaterna borde välja – Anna König (jag vet inte om hon kandiderar, förstås, men det är inte det som är frågan i mitt fall).

König må vara snygg tjej och Stockholmare - men det lär inte räcka.

Någon bra talare tycker jag inte att hon är och politiskt har hon varit anonym och svårgreppbar. Hon är dock en av moderpartiets favoriter då hon jobbat med dem och till skillnad från andra ordförandekandidater inte lär bli särskilt "obehaglig" med internkritik. Fast ute hos MUF-ombuden i landet tvivlar jag starkt på att hon har något större stöd överhuvudtaget.

Vice ordföranden, andremannen efter Christofer Fjellner, Johan Forsell har ofta pekats ut som favorit att ta över ordförandeklubban. Men brevskrivaren börjar tvivla.

Johan Forssell trodde jag i likhet med dig tills nyligen hade ganska stort stöd, men jag har hört rykten på senaste tiden som drar sig åt motsatsen. En annan styrelseledamot angav bland annat följande kryptiska information i ett internt forum (åsyftandes Forssell...): "Vart man åker i landet möts man ofta av en viss beslutsamhet att för allt i världen inte välja den som "alla tror ska bli vald" till förbundsordförande." Tolka det som du vill!

Själv gillar jag Forssell till stora delar. Det dåliga är att han är lite väl försiktig och icke-idealistisk politiskt sett på en del punkter (d.v.s. liksom König lär han inte vara alltför kritisk mot moderpartiets diverse stolligheter), trots att han innerst inne är riktigt liberal.

Typiskt för honom är följande uttalande som han nyligen fällde:

"I den bästa av världar så vill jag se en minimalstat, men nu lever vi inte de bästa av världar och får acceptera vissa justeringar."

Mao: han har sunda ideal, men vill/törs ej löpa linan ut.

Mina personliga argument kan ni. Anna König är tjej, vilket skulle underlätta mitt arbete, och hon, ehum, gör sig bra i tv, vilket, ehum, skulle underlätta mitt arbete.

Men det finns även ett taktiskt argument.

Moderata Ungdomsförbundet lider av samma trovärdighetsproblem som den övriga skattesänkarhögern (vilket nämndes häromdagen). Hos de vuxna illusteras bristen på trovärdighet i senaste numret av Sunt Förnuft, Skattebetalarnas (fd Skattebetalarnas förening) tidskrift. Omslagspojke är Ulf Brunnberg.

Ulf Brunnberg är ingen bra symbol för omsorgen om dem som har det sämst ställt i samhället. Det (bloggaren) Johan Norberg har byggt med Till världskapitalismens försvar, nämligen det trovärdiga i argumentet att kapitalismen är bra för de fattiga, kan snabbt raseras av några snyftreportage om hur synd det är om Ulf Brunnberg när villaskatterna pressar.

Samma sak i MUF. Det (bloggaren) Tove Lifvendahl byggde upp i trovärdighet i integrationsfrågor och omsorg om dem som drabbats av socialdemokratins misslyckande, det kan snabbt raseras av några brats.

Och kvinnor gör sig för det mesta bra i välfärdsfrågor (Ebba Lindsö undantaget – ut!). Kvinnor uppfattas som empatiska, lyhörda – ja, kort och gott goda. Och det gör inte Ulf Brunnberg.

Om Anna König är god vet jag inte. Jag har bara sett henne i ett tv-program, typ, och märkt att hon funkar. Så jag håller på henne. Om hon nu ställer upp. Annars finns det säkert andra smarta tjejer.

Sen var det Maths Larssons udda privatpolitiska ställningstaganden. De kan nog bli dyra för MUF. Kanske ska ungdomsförbundet den här gången koncentrera sig på att hjälpa till att vinna valet och för ett ögonblick lägga åt sidan planerna på att förändra svensk politik i grunden.

Ni kan ju fundera på hur väl en drogliberal skulle mottagas i svensk ungdomspolitik (även om det skulle behövas en).

Det som möjligen ligger honom till last är att han åsiktsmässigt har en kontroversiell stämpel på sig (medlem i ultraliberala distriktet MUF Uppsala som han är...). Det kan nämnas att han var aktiv i Medborgare mot EMU, är republikan och har en "annan" lösning på drogfrågan än moderpartiet... Därmed är många moderparti-kramare, pragmatiker och konservativa emot honom - medan majoriteten av de sanna liberalerna (vilka i sin tur är i viss majoritet) stöder honom.

Och förresten.

Tack för ett spännande brev!