Hur stoppar vi pengaflödet till terroristerna?

Några framstående svenska forskare har nyligen publicerat sig i ansedda internationella tidskrifter med artiklar om finansiering av terrorism - och hur man kan komma åt den.

I Jane's Intelligence Review den 16 januari skrev Klas Kärrstrand och Michael Jonsson om Sveriges varierande förmåga att förhindra pengaflödet ur landet till terroriströrelser. Artikeln (fulltext) beskriver såväl vår historia av total släpphänthet gentemot penningdistributionen till exempelvis PKK och KLA på 90-talet, som landets enda lyckade åtal för terrorismfinansiering - då Ferman Jabbar Abdulla och Ali Kamal Berzengi år 2005 dömdes för att ha bekostat ett bombdåd i Arbil i norra Irak.

Viss utveckling har alltså skett på området. Men frågan är om det räcker.

Ett betydande avsnitt handlar om svårigheten säkerhetspolisen har i mötet med Malmö-stiftelsen Al Aqsa Spannmål, också kallat Sanabil al-Aqsa (aktuell inte minst i samband med utvisningshotade jordaniern Hassan Asad).

In 2005, after having obtained the conviction in the terrorist financing case, the head of the Swedish National Security Service (Säkerhetspolisen: SÄPO), Klas Bergenstrand, expressed satisfaction with the outcome of the trial. He also admitted that terrorist financing was a problem in Sweden but indicated that further prosecutions were to be expected.

One of the cases implicitly referred to was the Sanabil al-Aqsa Foundation in Sweden (also based in Malmo). The foundation has been under investigation since 2003 on suspicion of having collected and transferred funds to Hamas. That year, US authorities asked Sweden to freeze the foundation's resources, but the Swedish prosecutor denied the request, citing insufficient evidence.

Nonetheless, investigations continued and in November 2006 the organisation's assets were frozen and one of its leading figures, Khalid al-Yousef, was arrested on suspicions of terrorist financing. The court deemed the evidence against him to be insufficient for keeping him in custody but the outcome of the case is still pending.

The Al-Aqsa case is a good illustration of the trade-off faced by security services aiming to suppress suspected terrorist financing while avoiding alienating charitable Muslims who simply wish to contribute humanitarian funds to alleviate suffering overseas. On the one hand, several of Al-Aqsa's alleged sister institutions in the Netherlands, Denmark, Belgium and Germany have been shut down due to allegations of terrorist funding emanating from the US. However, representatives of Al-Aqsa in Sweden deny having any links to these organisations. Furthermore, the foundation admits having collected an estimated USD250,000 annually in Sweden and channelling this money to the Palestinian Territories (Swedish authorities estimates the figure is closer to USD600,000 a year).

Money has been sent to intermediary aid organisations such as Palestine Aid and Human Appeal International, but their final recipients and use is not known. According to the Swedish newspaper Sydsvenskan, funds were collected relatively openly by the Al-Aqsa foundation from "cellar mosques" and Muslim organisations in Sweden.

In order to substantiate charges of terrorist financing, the Swedish security service would arguably have to prove both that the intermediary aid organisations passed on money to proscribed terrorist organisations and that representatives of the Al-Aqsa Foundation in Sweden knew or should have suspected that this would happen, which for obvious reasons would be extremely difficult.

Artikelförfattarna noterar att de juridiska och polisiära resurserna faktiskt återspeglar den upplevda hotbilden i allt större utsträckning.

However, recently Swedish authorities have increased their efforts to combat money laundering and terrorist financing significantly. Anticipating the results from the Financial Action Task Force evaluation, the funding for personnel working with AML/CFT at the Financial Supervisory Agency was expanded. A new AML/CFT law is also currently in the late stages of being drafted. The law will incorporate the regulations of the EU's Third Money Laundering Directive, but will also take into account feedback from the Financial Action Task Force evaluation.

Meanwhile, funding to the Swedish security service has increased from SEK547 million (USD78 million) in 2003 to SEK699 million (USD100 million) in 2006, and the percentage allocated to the counter-terrorist unit increased from less than 20 per cent in 2001 to 27 per cent in 2004.

Notably, the regional office in Malmo has received substantially extended resources. The two prime motivations for this transformation were arguably a growing realisation of the actual extent of the problem in Sweden and the sense of urgency communicated from Washington.
(min fetstil)

Men artikeln lämnar ändå läsaren med intrycket att den inslagna vägen kanske inte är tillräcklig.

I en mindre Sverige-centrerad artikel i Georgetown Journal of International Affairs (fulltext pdf) försöker Michael Jonsson och Svante Cornell, genom att dra lärdomar av hur ETA och IRA bemötts av brittiska och spanska insatser, dra upp riktlinjer för en fungerande strategi mot terrorismen. Författarna tar sitt avstamp i tanken att finansiella regleringar kanske har större negativ effekt på den legitima ekonomin än de har positiva effekter i kampen mot terrorpengarna, och summerar de europeiska lärdomarna i fyra punkter.

För det första måste man sätta press på de passiva stater som låter terroristorganisationer samla in pengar och sköta logistiken på sitt terrirorium.

För det andra måste även mer riktad kontraterroristisk verksamhet tillämpas - som att stoppa enskilda individers, eller förbjuda enskilda gruppers, verksamhet.

För det tredje måste man arbeta med att minska finansiärernas sympatier för terroristorganisationerna, något som i och för sig verkar gå av sig självt, om än alltför långsamt, i takt med att våldet drabbar de egna.

För det fjärde gäller det, vilket förstås är svårt, att så split inom organisationerna och deras nätverk av finansiärer.

Cornell och Jonssons slutsats är således att bekämpningen av finansieringen visserligen är viktig på kort sikt, men att den enda långsiktiga strategin måste vara att delegitimisera stödet för terroriströrelserna. Inte minst med tanke på att terrorismverksamhet blir allt billigare att bedriva och att terrorcellerna blir allt mer autonoma.

Svante Cornell, Michael Jonsson och Klas Källstrand är verksamma vid det sällsynt vitala Programmet för Sidenvägsstudier, Institutionen för euroasiatiska studier, Uppsala universitet. Man kan bara beklaga att inga svenska tidningar låtit publicera översättningar av deras artiklar.