Lästips

En vän till mig, en stor och galen humorist, skrev en gång visor till sin personalfest inom socialförvaltningen. Hade kvällspressen fått tag i sånghäftet hade hela kontoret lagts ner, trots att min vän egentligen bara satt ord på ett av välfärdssystemets stora problem: att vi inte lyckas integrera alla invandrargrupper så bra som vi skulle vilja, att vi snarast tränger ut dem vi vill ha in. "Somalier går med trasiga skor", löd texten i en genialisk Cornelis-pastisch. Göteborgs-Posten hamnar idag i närheten i en artikel som är obligatorisk läsning för alla som intresserar sig för integrationsproblemen.

En ensamstående mamma i Hammarkullen, utan jobb och med fyra barn födda mellan 1991 och 2004, är garanterad 19 393 kronor i månaden i barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och försörjningsstöd. Dessutom får hon, baserat på behov, hjälp med kostnader för vård och medicin, hushållsel, tandvård, förnyelse av husgeråd och utrustning i hemmet och "andra godtagbara behov".

Om hon i stället har sex barn bidrar samhället med 23 560 kronor plus det behovsprövade biståndet.

- Pappan tror att om han överlämnar familjen till det sociala systemet så blir det billigare för honom, säger tolken Abdi. Men när han inte längre försörjer sin familj försvinner respekten mellan man och kvinna. Familjen ruttnar inifrån.

- Men varför gör folk så här? Jo, med de arbeten som finns går det inte att försörja en hel familj. Hederliga människor blir tjuvar, försöker stjäla från systemet, konstaterar Abdi.

Att män överger sina familjer kan alltså ses som den logiska konsekvensen av mötet mellan somaliernas nomadiska kultur med traditionellt stora familjer, en svårintaglig arbetsmarknad och det svenska bidragssamhället.

Priset betalas av det svenska samhället och, framför allt, de somaliska barnen.