Führern på häktet

Skriver om Lennart Erikssons blogg Sapere Aude! på ledarsidan idag. Den har föranlett hans arbetsgivare att omplacera honom.

Arbetsplatskonflikter kan ha dolda orsaker. Men då Migrationsverket säger att det är bloggen som är orsaken får jag bedöma saken därefter. Är den förkastlig?

Eriksson skriver mycket om konflikten i Mellanöstern. Och för svensk debatt kan sättet kanske vara provocerande. Han benämner Hamas ”terrorister” istället för ”aktivister”. Under Israels krig mot Hizbollah i Libanon skrev han att ”Israels sak är vår”. Helt nyligen påpekade han att palestinier delade ut blommor och godis för att fira självmordsbombningen i Dimona, efter att en israel dödats och många skadats.

Men vad som helst kan man ju inte säga. Arbetsdomstolen (1991/106) diskuterade, när det gällde en extremistisk nationalist som arbetade på häkte, frågan om vad som skulle ske om en tjänsteman ”hos invandrarverket med en utpräglad förtroendeställning [...] tillhör eller sympatiserar med en öppet rasistisk organisation utan att därmed göra sig skyldig till brott”. Man kom fram till att det teoretiskt kunde finnas tillfällen då omplacering vore motiverad. ”Führern på häktet” fick dock vara kvar.

Försvar av demokrati kanske betraktas annorlunda.

Ett referat av den gamla domen om Lars H, "Führern på häktet", kan läsas här.