Med som Blå khmer i Ordfront!

Saker man aldrig trodde skulle hända: Jag citeras i nya numret av Ordfront. Journalisten Jan-Erik Pettersson har skrivit en lång text, och den handlar om kulturdebatten, Skuggutredningen och borgerliga debattörers positioner i frågan.

Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundsson kallar däremot teaterfolkets upprop för »magsurt idisslande« och häpnar över undertecknarnas ignorans.

Felet med 1974 års kulturpolitik är, enligt Gudmundsson, att den inte bara vill komplettera marknaden utan »aktivt utgöra alternativ och motkraft till den kultur som där skapas«.

Men om staten i stället håller tillbaka sina ambitioner och släpper loss de privat-kommersiella alternativen så kommer både utbudet och kvalitén automatiskt öka, anser Gudmundsson.

Min bloggpost om det magsura finns här. Ordfront gör en intressant analys av varför jag befinner mig på kulturdebattsbanan.

Det som händer i Sverige nu är att den kulturpolitiska debatten blir en sorts kristallisationspunkt för olika diskussioner.

En handlar om hur kulturen påverkar tankeklimatet i samhället. Här är högerns strategi klar: det gäller att driva debatten, behålla initiativet och på sikt bryta vänsterns dominans.

Kulturområdet blir mer och mer det område där systemskiftestanken hålls levande.

Ah. Tydligen är jag ute efter ett systemskifte, och kultursnacket är då bara en förevändning för detta syfte. Men kan det inte vara så att jag drivs av ett genuint intresse att frambringa goda förutsättningar att skapa mer och bättre kultur?

Nej, vem försöker jag lura? Det är ju bara vänstern som vill kulturen väl.