The lunatics have taken over the asylum

Värna förmågan att ge asyl, skriver jag idag på SvD:s ledarsida.

Migrationsminister Tobias Billström gjorde en stor insats när han öppnade upp Sverige för arbetskraftsinvandring. Därmed levde han inte bara upp till idealet om fri rörlighet, han införde också en reform som på sikt kan omdana synen på invandrare, från kostnad till resurs.

Tanken var också att avlasta asylsystemet. I princip råder ju fri invandring till Sverige, med det enda kravet att man ska ha en anställning. Således saknas skäl för de ogrundade asylansökningar som leder resurser bort från verkligt skyddsbehövande.

Men antalet ansökningar har inte sjunkit. Under årets första tio månader ansökte 26771 personer om asyl. Hittills under året har 24426 asylärenden avgjorts av Migrationsverket. Av dem har 7329, alltså 30 procent, fått bifall, efter en genomsnittlig handläggningstid på 133 dagar.

Av dem som fått bifall räknas 1612 personer som flyktingar enligt de internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa. Sverige har dock föresatt sig att ha en generösare attityd än så, varför uppehållstillstånd ges även för andra skyddsbehov eller ömmande omständigheter. Även med denna vidare tolkning av asylbegreppet kan konstateras att mer än två tredjedelar av alla asylansökningar är ogrundade.

I år har exempelvis 5578 personer med serbiskt medborgarskap ansökt om asyl – 1542 bara i oktober. Det har föranlett vissa besvär för Migrationsverket, som nu hyr campingar och stugbyar för att leva upp till kravet på att logera de sökande. Livet i Serbien är förvisso fattigt och svårt för många – särskilt romer – men situationen är för den skull inte asylgrundande. Risken är att människor ruinerar sig för att ta sig hit på falska premisser.

Och ja, blogginläggets rubrik är inte illa ment, men en ordlek som refererar till en gammal åttiotalsdänga.