Racailles et ratatouille
Jag drar till Paris ett par dagar. Det finns mycket att göra, så det är inte säkert att jag kommer att skriva särskilt mycket. Jag lovar att hälsa Sarko, dock.
Swedish and international current affairs as seen through a drunken haze.
Jag drar till Paris ett par dagar. Det finns mycket att göra, så det är inte säkert att jag kommer att skriva särskilt mycket. Jag lovar att hälsa Sarko, dock.
Asharq Al-Awsat rapporterar att ledarskiktet i egyptiska Islamiska Jihad försöker omvärdera sin definition av Jihad. De har ju gott om tid att fundera, i alla fall, på sina britsar.
Jag tror det när jag ser det, men det vore ju fint om det vore sant.
Egyptian Islamist Osama Ayyub, a political refugee in Germany and head of the Islamic Center in Munster, which advocates the Islamic Jihad ideology, has revealed to Asharq Al-Awsat that there have been a number of attempts to carry out [ideological] revisions by Islamic Jihad leaders in Egyptian prisons.Detta skulle i sin tur göra ringar på vattnet ut i andra terrororganisationer.
He said that these attempts preceded the release of "The Rationalization of Jihad in Egypt and the World Today," which is a book written by Dr Fadl, who is also known as Sayyid Imam Abdulaziz al-Sharif.
Dr Fadl is the founder of the Egyptian Islamic Jihad group and is Ayman al-Zawahiri's first mentor.
Ayyub was born in 1966. He belongs to the Bani-Suwayf group and is the former religious head of Bayt al-Ansar in Peshawar. He described Islamic Jihad revision as "a turning point on the road toward ideological revision, which the Islamic movement is pursuing today." The revision document, which Al-Misri Al-Yawm is publishing, and of which Asharq Al-Awsat received a copy of its first part, stresses that "the performance of jihad for the sake of God has included several Islamic Shariaa violations, foremost among which is the killing of people on the basis of nationality, color of skin and hair, and sect." The document says that "these violations lead to nothing but God's resentment and indignation." It adds that "when a Muslim sets a goal for himself that exceeds his ability or that does not suit his situation then it is impermissible in Islam to use any illicit means to achieve this goal even if the goal itself is legitimate."
Asharq Al-Awsat: Do you believe that the Al-Qaeda will respond to these revisions?
Ayyub: Of course it will respond within the next few weeks. However, it will be a very well-calculated response, because the Al-Qaeda Organization is well aware of who Sheikh Fadl is and of his weight. Many zealous youth have perhaps made hasty responses without reading Sheikh Fadl's book. As for Al-Qaeda, it knows who Dr Fadl is, because he was its first jurist.
Enligt The Blotter förväntas al Qaida-ledaren Usama Bin Ladin snart publicera ett tal som riktar sig till Europas folk.
An Islamist Web site often used by al Qaeda says Osama bin Laden will address Europe in a new audiotape to be released soon.
A banner headline on the site says the "Lion Imman who defeated the American tyrants" will address the European people.
I Marocko sitter en svensk-marockan i häkte och väntar på rättegång. Två gånger har rättegången skjutits upp, och senaste nytt är att den ska hållas den 20 december. Enligt uppgift anklagas mannen för att vara del i ett nätverk som rekryterat jihadister till terrordåd i Irak.
Men mycket litet är känt om hur detta skulle gått till. Och den marockanska "rättvisan" är inte att lita på.
New York Times Pulitzervinnare Andrea Elliott gör i ett 14 (!) sidor långt reportage från Marocko ett fantastiskt djupdyk i den ström av självmordsbombare som härstammar från Tetouan. Och här finns kanske en ledtråd om vad som hålls emot svenskmarockanen.
Their journey to Iraq appears to have been well planned. American intelligence analysts familiar with the case told me that the men from Tetouan headed to Damascus, where they bought cellphones under the instruction of two Moroccan men living in Scandinavia. The Tetouan men then e-mailed the phone numbers to the men in Scandinavia, who forwarded the numbers to a person in Damascus with links to militant networks in Iraq. That person contacted the volunteers to arrange their voyage into Iraq.För en bra bakgrund om det svensk-marockanska fallet rekommenderas The Local.
För den som möjligen missat: jag skriver också på Svenska Dagbladets ledarblogg. Idag om Råttatouille och den industriella revolutionen.
Den bedårande filmen Råttatouille (Ratatouille, Disney/Pixar) kittlar fantasin: en råtta i sopbergets överflöd lär sig älska avancerade smaker och lyfter sig ur sin ödesbestämda tillvaro för att sluta som mästerkock i Paris. Tyvärr räcker det med en promenad i Rålambshovsparken för att bli nedtagen på jorden igen. Där har resterna från sommarens myckna grillande inte lett till att en enda av de hungriga råttorna trotsat ödet och blivit stjärnkock. Det har bara blivit fler hungriga råttor.
Att höjt välstånd bara resulterar i en befolkningsökning som återför populationen till svältens rand påstods 1798 av ekonomen Thomas Malthus. Så har också mänsklighetens historia sett ut. Men precis som i Råttatouille hände det märkliga. Omkring 1800 reste sig ett samhälle, England, över det ödesbestämda.
Jag vill bara vara dryg och påminna att jag var först i den allmänna debatten att säga att Figge borde få medalj.
onsdag, mars 21, 2007
Ge Figge Stora Journalistpriset nu!
Kritiken mot de två delar av Erik Fichtelius Ordförande Persson som visats har varit löjeväckande. Figges dokumentär är årets bragd inom politisk journalistik.
Kultursidesmänniskorna har varit löjligast. I Dagens Nyheter kallar tv-kritikern Johan Croneman serien för "årets antiklimax", bland annat med hänvisning till ett bristande formspråk. Detta hänvisar också P1 Kulturnytts Mikael Timm till, som dedikerar merparten av sin kritik till att behandla frågan huruvida Ordförande Persson är en riktig dokumentär eller inte - givetvis med ett egenhändigt snickrat dokumentärbegrepp som referenspunkt.
(Kulturnissarna avslöjar därmed sin okunskap och närmast avsiktliga ignorans inför samtida politik. Det framstår närmast som en gåta varför det upplåts spaltkilometrar åt dem att bedöma mer eller mindre politiska skeenden vareviga vecka. De kan inget om politik. De bryr sig inte om politik. Varför ska vi bry oss om deras yttranden då?)
En annan sorts kritik kommer från borgerliga tyckare som låst sig vid tanken att allt som produceras i Public Service med nödvändighet är del i en stor socialistisk konspiration. Således blir Dick Erixon "spyfärdig" av Fichtelius "smörande underdånighet", och tvingas sätta på sig ironiska glasögon för att kunna uppskatta programmen. Moderaten Gunnar Hökmark menar i Expressen att SVT genom programmen blivit "His Masters Voice".
En tredje sorts kritik kommer från de journalister som har haft egen vinning i skriverierna runt Fichtelius-affären under alla år. Resumé-redaktören Viggo Cavling påstår därför att "Fichtelius trovärdighet är för evigt förbrukad".
Av andra åsiktsmaskiner har Ordförande Persson anklagats för att vara för tunn, för att ge för lite analys, för att tala med barnspråk till tittarna, för att inte berätta något nytt, för att innehålla för mycket arkivbilder, för att vara för skvallrig, för att komma för sent, för att stjäla tid från Mona Sahlin, ja, snart sagt allt.
Jag vill uttrycka avvikande åsikt.
Det är klart att programserien, som vänder sig till en stor publik, inte kan innehålla hur snåriga detaljredovisningar som helst. Det är klart att där måste finnas arkivmaterial för att sätta in intervjuerna i kontext. Det är klart det har funnits anledning att kritisera Fichtelius dubbla roller, i synnerhet när han under produktionen tilläts agera partiledarutfrågare i en valrörelse. Det är klart att alla inte kan få allt.
Men.
Två dagar efter att Göran Persson lämnat partiordförandeposten får vi ta del av ett makalöst närgånget material som nedtecknar hans tio år vid makten. I normalfallet får medborgarna vänta åratals på en tråkig självbiografi som enbart läses av ledarskribenter. Figges program har miljonpublik!
Stoffet i Ordförande Persson har inte bara en enorm publik. Det genererar dessutom vänsterkryss och toppar till alla stora medier, som går vidare med att bena ut samtidshistorien på ett hittills aldrig skådat sätt.
Genom programmen får vi ett fullkomligt unikt, snudd på direkt, tillskott till historieskrivningen. Aldrig tidigare har vi vetat så mycket så tidigt om en statsministers känslor och tankar i samband med centrala politiska skeenden. Något liknande har aldrig gjorts! Inte någonstans!
Fichtelius, som alltid varit visionär vad gäller ny teknik och nya medier, levererar dessutom med programmen mängder med extramaterial som med nödvändighet fått väljas bort i redigeringen.
Med detta projekt har Fichtelius arbetat i tio år. Han har fått sin karriär förstörd. Han har fått sin heder och trovärdighet ifrågasatt. Han har isolerats på sin arbetsplats. Han har mobbats i medierna.
Men Figge ror detta unika projekt i hamn. Trots usla chefer. Trots konstant motvind. Trots elaka politiker och kritiker. Trots baktalande kollegor.
Klart Erik Fichtelius ska ha Stora Journalistpriset.
Det verkar som att marockanska åklagaren har svårt att komma till skott mot dem som skulle fått sin rättegång idag, däribland en svensk-marockan som sägs vara misstänkt för att vara inblandad i en grupp som rekryterat terrorister till Irak.
Idag meddelades att rättegången skjuts upp - för andra gången. Enligt marockansk press på grund av att försvaret begärt mer tid. Men det är naturligtvis oklart om det är det som är anledningen. Marocko är ju ett tämligen auktoritärt land, och rättsväsendet är inte helt hundra, även om pressen är relativ fri att rapportera, och det finns andra arabländer som är betydligt värre. Nytt datum är den 20 december. Maghreb Arabe Presse:
Salé (Rabat twin city) - The Appellate court of Sale, on Wednesday, postponed to December 20 the trial of twenty-seven suspects, including a Moroccan-born Swedish citizen, believed to be members of a "terrorist cell having international links with recruiting volunteers" for Iraq.
The decision came in response to a request of the defense, which pleaded for time to prepare the plea.
The suspects are tried for "setting up criminal gangs in order to prepare and carry out terrorist acts, holding unauthorized public meetings and recruiting Moroccan volunteers for Iraq."
Preliminary investigations had revealed that the alleged terrorists have "ideological links and provide financial and logistical support to international terrorist organizations, including Al-Qaeda, the Algerian Salafist Group for Preaching and Combat (GSPC) - which changed name to "Al-Qaeda Organization in the Islamic Maghreb"-, the Moroccan Islamic Combatant Group (GICM), and other individuals linked to international terrorism."
Deltog i morse i Gomorron Sverige, SVT:s morgonsoffa. Men jag fick stå upp, i samtalet med kommunikationschefen Helga Baagoe om den senaste reklamkampanjen för så kallad Fri television. Om kampanjen har jag tidigare skrivit på SvD:s ledarblogg under rubrikerna "Det finns nånstans en röd planet" och "SVT:s dolda barnreklam".
SVT kastar spjut i kuvös, var mitt grundbudskap i tv-diskussionen, som eventuellt går att se på SVT-webben.
På vägen ut plockade jag upp ett knippe klistermärken, del i kampanjen. Märkena är till för att sätta på brevlådan, och bär budskapet "Ingen reklam, tack!", med avsändaren "Fri television, SVT".
Kampanjen försöker misstänkliggöra alla reklambärande medier. Man undrar vad de ska trycka för klistermärken den dagen de blir reklamfinansierade?
Som skribent får man alltid elakartad kritik, oavsett ämne som avhandlas, om att man inte borde skriva om sådant man inte begriper. Man kan skriva om fotboll, inrikespolitik, kebab, eller en ny roman - men skäll får man garanterat för att man "inget förstått". Den här gången är det helt sant, dock. Jag hajar inte ett smack.
Men anledningen till dagens citat är att jag, trots behållning av exempelvis Brian Greenes The Elegant Universe, inte känt mig tillfreds med strängteorin. Nu har en surfande snubbe utanför det vetenskapliga etablissemanget, Garrett Lisi, lanserat ett utkast till en ny Grand Unifying Field Theory of Everything, eller vad det heter, som ska vara enklare. Vi håller tummarna. The Daily Telegraph har skrivit upphetsat om teorin, och det finns en förklarande filmsnutt från New Scientist, men det lär inte hjälpa mig, även om jag tycker mönstren känns svagt bekanta från sextiotalets musikscen eller något rus jag genomgått. An Exceptionally Simple Theory of Everything heter det hela. Kom ihåg var ni läste det först.
All fields of the standard model and gravity are unified as an E8 principal bundle connection. A non-compact real form of the E8 Lie algebra has G2 and F4 subalgebras which break down to strong su(3), electroweak su(2) x u(1), gravitational so(3,1), the frame-Higgs, and three generations of fermions related by triality. The interactions and dynamics of these 1-form and Grassmann valued parts of an E8 superconnection are described by the curvature and action over a four dimensional base manifold.
I dagens SvD skriver jag om Stalinister mot antifeminister i pajkastningskrig, vilket alltså är precis så kul som det låter.
Räkna med bråk, skulle jag satt som rubrik om jag inte misstänkt att dubbeltydigheten skulle gå förlorad för de generationer potentiella läsare som genom vänsterns skolmisslyckande aldrig fått lära sig begreppets egentliga innebörd.
”Jag ser mig lite som en storasyster som håller pojkarna i öronen.” Så har Mona Sahlin beskrivit sitt förhållande till miljöpartiets Peter Eriksson och vänsterpartiets Lars Ohly (DN 13/10). Kanske skulle hon fått bättre effekt om hon hållit dem i läpparna istället.
Skolfrågan är bara ett exempel där det råder fullt krig. Ohly har tagit fram storsläggan, och hävdat att miljöpartiet ”helt och fullt” skriver under på den kristdemokratiska skolpolitiken (DN 10/11). Vilket är det näst värsta en vänsterpartist kan föreställa sig.
Tidigare handlade det om något annat, och då sa Peter Eriksson att vänsterpartiet är ”gammaldags och bakåtsträvande”, och att det är ”något som är lite konstigt” med Ohly (SvD 9/10). Och dessförinnan sa Ohly att miljöpartiet bedriver en ”antifeministisk politik” (P1 Morgon 17/9). Vilket alltså är det värsta en vänsterpartist kan föreställa sig. På detta svarade Eriksson att vänsterpartiets arbetsmetoder är ”stalinistiska”, vilket är det värsta vem som helst kan föreställa sig. Om Sahlin menar att hon har ett fast grepp om pojkarnas öron måste de ha tänjts ut under hösten.
Barnatro. Det är ett ord som har enbart positiva konnotationer. Men jag kan inte hitta något annat när jag vill sätta ord på vissa människorättsgruppers förhållande till terrorister. Klippet nedan från engelskspråkiga Al Jazeera visar att Röda Korset har träningsläger för palestinska maskerade krigare, där de lär ut krigslagar och första hjälpen. Det kommer säkert att funka.
(via LGF)
Jag är osäker, men kanske är det så här det ser ut när ens nyhet blir citerad på somaliska:
Jariidada Svenska Dagbladet oo maqaal dheer ka qortey Middoowgii Maxaaxiimta. Dhinac kalana eedayn u soo jeedisey wasaaradda arimaha dibadda ee dalkaan Iswiidhan.Det är Sveriges Radios somaliska redaktion som i kortform sammanfattar dagens sändning av nyhetsmagasinet Codka, och jag tror det står i första meningen att "Tidningen Svenska Dagbladet har en lång artikel om planer som gäller de Förenade Domstolarna." Tror jag. Översättningsverktyget Somalism kan inte svara på allt...
Den 27–28 november kommer några av Domstolarnas främsta företrädare till Stockholm, nu som ledare för en oppositionsgrupp som manar till väpnad kamp mot den av FN erkända interimsregeringen, mot Etiopiens armé och mot Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor. Utrikes-departementet välsignar evenemanget med närvaro på tjänstemannanivå.I själva Codka-sändningen (lyssna här i arkivet 14/11, börjar efter 7.45) uttalar sig någon från UD om att representanterna från Islamiska Domstolarnas Förbund nog kommer att få visum såvitt de har sina papper i ordning. Och att UD på intet sätt är inblandat i arrangemanget. Bortsett från att UD:s ambassadör Marika Fahlén eventuellt ska delta med en föreläsning.
Idag avslöjar jag på SvDs ledarsida att somaliska islamister, tidigare höjdare i Islamiska Domstolarnas Förbund, är inbjudna till Stockholm på konferens. Med tanke på uppståndelsen när representanter för Hamas besökte Sverige så borde även detta ge lite resonans.
Den 27–28 november kommer några av Domstolarnas främsta företrädare till Stockholm, nu som ledare för en oppositionsgrupp som manar till väpnad kamp mot den av FN erkända interimsregeringen, mot Etiopiens armé och mot Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor. Utrikes-departementet välsignar evenemanget med närvaro på tjänstemannanivå.Och så har jag lagt mer information på ledarbloggen.
Sheikh Sharif Sheikh Ahmed var exekutiv chef i Domstolarna. Idag är han ordförande för den nybildade oppositions-gruppen Alliance for the Re-Liberation of Somalia (ARS), och som sådan inleder han konferensen i Folkets Hus. Med sig till Stockholm har han Omar Iman Abubakar, förste vice ordförande i Shura- rådet, som var Domstolarnas egentliga maktcentrum. Det ska tilläggas att ord- förande i rådet var terroriststämplade Hassan Dahir Aweys, tidigare ledare för al-Itihaad al-Islamiya (finansierade av Usama Bin Ladin).
Inbjuden är också Abdifatah Mohamed Ali, som var Domstolarnas viceguvernör i Kismayo, ett av Somalias mer militanta islamistfästen. Han är finansansvarig för ARS. Deltagare är även Mohamed Ali Ibrahim, som var Domstolarnas utsände när ”fredsavtalet” (som alltså havererade) med interimsregeringen tecknades i juni 2006. Bjuden är också Sharif Hassan Sheikh Aden, som var talman i interims-parlamentet fram tills dess att han blev sparkad för att han förespråkade ett närmande till Domstolarna.
På konferensen deltar även ambassadör Marika Fahlén, Utrikesdepartementets rådgivare för frågor rörande Afrikas Horn och Sudan. Hon talar, enligt programmet, under rubriken "The Role of Swedish Government to promote peace and Stability in Somalia".Kul att ha en egen nyhet, och inte bara processa vad andra rapporterar, och inte heller så vanligt på en ledarsida. Ska bli spännande att se om det blir citerat.
Varför lämnar en 23-årig amerikanska sitt bekväma liv för att ställa sig mellan en bulldozer och ett palestinskt hem?
Det frågar sig Göteborgs Stadsteater, som sätter upp Mitt namn är Rachel Corrie. Bilden nedan, där Corrie lär palestinska barn att elda amerikanska flaggan, är dock svar nog.
Kanske blev det lite väl flamsigt, men jag hade i alla fall ganska kul i Godmorgon, Världen!s panel i morse. Det går att lyssna på webben, såklart.
Panelen diskuterar bl a helgens socialdemokratiska stormöte, intagningen på läkarlinjen och svartjobb. Widar Andersson, Folkbladet, Per Gudmundson, SvD, och Barbro Hedvall, DN, deltar.
Dagens text i SvD handlar om fusk. Vad är mer naturligt än att prata om Guds hand?
Sex minuter in i andra halvlek avancerar Diego Maradona framåt och slår en passning högerut mot Jorge Valdano. Englands Steve Hodge försöker bryta väggspelet och rensa, men lyckas träffa bollen så illa att den gör en båge in mot straffområdet. Det är kvartsfinal i Mexiko-VM 1986, fyra år efter kriget om Falklandsöarna, stämningen är het. Målvakten Peter Shilton rusar ut för att boxa bollen, men den 1,65 långa Maradona utmanar den två decimeter längre Shilton i en höjdduell, och Maradona, hängande i luften, hinner före – med sin vänstra hand. Argentina tar ledningen, och segrar till slut med 2–1, för att senare bli världsmästare. På presskonferensen förklarade Maradona att bollen gått in ”lite med hjälp av Maradonas huvud, och lite med hjälp av Guds hand”.Wikipedia har, såklart, hela storyn.
Detta monumentala fusk fick två intressanta effekter.
Jag skriver idag i SvD om de svarta jobben.
Det finns dock en nackdel med att sikta mot en allseende kontrollapparat. En hel del av det svarta arbetet skulle nämligen inte utföras alls om det skulle beskattas enligt regelverket. Säljaren skulle inte finna sin köpare till det högre priset. Och det är ju inte själva arbetet som vi vill åt, för det är inte skadligt i sig, det är skattefusket som vi vill ha bort. Det bästa vore om det svarta arbetet kunde bli vitt.
Jag försummar släkt, vänner och bloggen för jag har skadligt men roligt mycket att göra. En del av vad jag gör blir dock synligt även för andra.
På tisdagkvällen deltog jag i panelen i KG Bergströms program Rakt på där Jan Björklund intervjuades. Klippet finns på svt-webben.
I dagens SvD skriver jag om att det inte alls är säkert, vad tidningarna än påstår, att Hillary Clinton är nästa president. Av en mängd anledningar. En som inte fick plats: det sägs ibland att Rudy Giuliani inte går hem hos kristna högern, men ärligt talat, är det någon som tror att den kristna högern hellre skulle vilja se Bill Clinton åter fingra på cigarrförrådet i ovala rummet?
Luddigheten i Clintons resonemang är som skräddarsydda för att tilltala opinionsbildare som drömmer om en bättre värld och blundar för de realiteter som tyvärr möter oss dagligen.Igår skrev jag för övrigt också om Kd:s höstkampanj. Men mest har jag varit uppslukad av Gregory Clarks utmanande historieskrivning A Farewell to Alms. Oupphörligen fascinerande. Jag ska försöka beröra den till helgen.
Jag skriver om makt i dagens SvD. Anledningen till detta är Fokus wiki över makthavare. Den är en bra idé, där alla borde fylla på med information. Jag och en kollega på svt (utmärkta journalisten Kristina von Dolwitz) hade en gång en liknande vision. Vi ville göra en databas över makthavares släkt- och kärleksrelationer till varandra. Ett slags Who's had who, där man skulle få reda på vem som varit gift eller sambo med vem och vem som är son till ett kommunalråd etcetera. Men Fokus kan duga.
Rankningen är talande för hur man ser på makt i Sverige. Makten ligger i politik och förvaltning. En fil kand i statsvetenskap och engagemang i något studentförbund är biljetten för den som vill ha inflytande över tingens ordning. Vanligt folk utanför den politiska klassen göre sig icke besvär. Medborgarna är förvisso betrodda med att utse makthavarna, men utrymmet att skapa makt i det egna livet är smalt. Det är som om man strukit det centrala ordet ”offentlig” i regeringsformens ”all offentlig makt utgår från folket”, och dessutom på senare år skrivit till det gamla skämtet ”för att aldrig komma åter”.