Folkpartiets nästa utspel

De senaste opinionsmätningarna (Skop, TEMO, m.fl.) visar några tydliga tendenser. Två av dem går att härleda till landets numer viktigaste politiske reporter Janne Josefsson och hans medarbetare Lars-Göran Svensson. Väljare flyr från kommunistiska Vänsterpartiet till Socialdemokraterna. Den så kallade valstuge-effekten ifrån förra valet har klingat av, varför Fredrik Reinfeldt tar tillbaks röster ifrån Folkpartiet, som allt tydligare ser att Leijonkungens päls bara var till låns.

Man kan naturligtvis diskutera hur det kan komma sig att statligt finansierad journalistik kan ha denna inverkan, och om den ska ha det. Det är dock en debatt som förs på annan plats, företrädesvis hos Johan Norberg, och på Sveriges Radio.

En tendens har inte med så kallad public service att göra. Den borgerliga alliansen har ingjutit visst förtroende i valmanskåren, varför skillnaden mellan blocken krympt. Men alliansen har ett stort problem. Det strömmar inga horder av väljare från vänster till höger. Förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen, som Dagens Nyheter skriver idag.

Jag ska drista mig till att sia en smula över vad som kommer att hända i Folkpartiet. Och jag ska dessutom försvara det hela. För det kommer att blåsa upp en storm där sakargumenten kommer att gå förlorade – och jag vill hinna före.

Folkpartiet har ett jobb att göra. Ett smutsigt jobb. Det kommer att möta ett sällan skådat motstånd, såväl från vänsteropinionen som från mjukbrallorna och sittkissarna i de egna leden. Men gör Folkpartiet jobbet, så vinner de valet, och Leijonkungen kan få sin ståpäls igen.

Det finns en fråga som inget parti vågar röra. Som enbart Folkpartiet, på grund av den enorma trovärdighet i sociala frågor som byggts upp av ståndaktigt försvar för medborgerliga rättigheter och omsorg om samhällets svagaste, kan ta tag i.

Jag pratar så klart om invandringen.

Invandringsfrågan kan vinna valet.

Fattar ni?

Folkpartiet kan vinna valet med hjälp av invandringsfrågan.

Låt mig först förtydliga att jag i princip är för fri invandring. Jag tillhör dem som ser invandringen som en missbrukad resurs, och som inte oroas av att invandrarna ska späda ut det rena svenska blodet. Tvärtom.

Men många i Sverige håller inte med mig. Många tycker illa om invandrare, som grundhållning, och de har förstås fel, även om misstron har sina orsaker .

En stor del av befolkningen har dock, med fullt legitima anledningar, identifierat invandringsfrågan som ett problem. En stor del av befolkningen har sett att socialdemokratin har misslyckats med integrationen, att invandrare är överrepresenterade i brottslighet och underrepresenterade på arbetsmarknaden, att invandringen i Sverige ofta är en utgiftspost – när det borde vara tvärtom.

Invandringsfrågan har stor sprängkraft, och vi kan skatta oss lyckliga att våra små rasist-sekter som Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna, eller varför inte KPML(r), hittills inte lyckats föda fram någon Jean-Marie Le Pen, Jörg Haider, Carl I Hagen eller Pia Kjærsgaard. Men den dagen kommer, om inte de etablerade partierna tar tag i saken.

I våra grannländer förs en debatt i offentligheten, som i Sverige enbart förs i fikarummen (och i viss mån av Ulf Nilson i Expressen). Och det kan och måste Folkpartiet ändra på. För annars gör någon annan, av mer obehaglig art, det.

I norska Aftenposten skriver man idag om svensk forskning (från Stockholms Universitet) som sannolikt inte kommer att finna någon plats i den svenska pressen.

- I USA har innvandrere stort sett lykkes meget godt på arbeidsmarkedet, påpeker Storesletten.

- Selv om de gjennomsnittlig tjener mindre enn personer som er født i USA, er sysselsettingen en god del høyere enn gjennomsnittet. Men i Sverige er det nøyaktig det motsatte som er tilfellet: Der er innvandrernes deltagelse i arbeidslivet markert lavere enn i den generelle befolkning.

- I en utredning som jeg har utarbeidet for Universitetet i Stockholm, anslår jeg nettotapet av hver innvandrer som kommer til Sverige til 170 000 kroner, akkumulert for hele den perioden innvandreren lever i landet. Dette er et forsiktig anslag, og det er neppe grunn til å tro at tallet for Norge vil være noe særlig annerledes, fastslår professoren.

Den norske unge professorn Kjetil Storesletten, alltså professor i ekonomi på Oslo universitet, alltså vid landets finaste bildningsinstitution, alltså en man vi på inga grunder kan kalla för rasistisk vettvilling, påpekar lågmält att invandrare till Sverige i genomsnitt kostar 170000 kronor.

Kostnad.

Ett hundra sjuttio tusen kronor.

Styck.

För den som besökt en förort under de senaste decennierna är detta naturligtvis ingen nyhet. I senaste numret av Polistidningen kan vi läsa om Rosengård. Rektorn på Rosengårdsskolan berättar det alla vet.

- Våra elever kommer från "etablerade" invandrarfamiljer. De är alltså andra generationens invandrare. Det tror många är en fördel, men det är tvärtom. Deras föräldrar har inga jobb, de ser att ingen utlänning arbetar, och frågar sig, hur ska då jag få ett jobb? Många väljer utanförskapet istället.

- Arbete ger människovärde, säger man. Utbildning ska ju löna sig. Men gör det det här? Det är svårt att bevisa för ungdomarna med statistik. Det svenska samhället har inte tagit emot deras föräldrar. Vad vi ser är det totala utanförskapet.

I artikelns faktaruta konstateras kallt:

Rosengård har runt 24000 invånare, fler än nio av tio har utomnordisk bakgrund. Fyrtio procent lever på olika former av bidrag. Här samlas människor från världens stora konfliktområden: Balkan, Mellanöstern och Afrikas horn.

Närpolisen i Rosengård hade år 2000 bara fyra poliser kvar i yttre tjänst, efter flera års avtappning av personal. Idag är de 23 stycken, efter en förstärkning på 12 poliser bara i år.

Nu inväntar man en omorganisation som ska skapa tre närpolisområden av Malmö, där Rosengård slås samman med Malmös grannkommun Burlöv. I den gruppen hoppas man bli över 50 poliser inom ett år.

Rosengårdspolisen har utsatts för flera attentat.

Privata bilar i garaget har demolerats. Man försöker alltid ha två bilar vid utryckning för att inte utsättas för sönderskurna däck eller annan vandalisering. Stationen har utsatts för bombhot och en mordbrand som kunde ha fått allvarliga följder. Nu har man fått länsstyrelsens godkännande för övervakningskameror som ska bevaka stationen och bilparkeringen.

Det bästa som skrivits om Rosengård kommer dock ifrån den moderata partistyrelseledamoten (och bloggaren) Tove Lifvendahl. Hennes briljanta bok Vem kastar första stenen hade vunnit Stora Journalistpriset om inte skrå-tänket och avunden vore så utbredd ibland journalister. Läs den.

Vem kastar första stenen är ingen liten pamflett, om ni tror det. Det är ett inträngande reportage på nästan 300 sidor, baserat på fem veckors researcharbete då hon bodde på plats – något som ingen svensk journalist kunnat prestera. Vad Tove Lifvendahl kommer fram till är väl värt att ta på allvar.

Vi kan se en förskjutning av samhällsmoralen som förenklat har gått från "att göra rätt för sig" till att "man anses smart om man kan lura systemen".

I ett sådant läge måste vi börja om från början. Kanske måste vi överge idén om en karta. Sverige går kanske inte längre att klämma in i en fyrkantig ruta. Men en kompassriktning måste vi ta ut. Jag tror att det handlar om värdighet, arbete och respekt för olikheter.

Det är inte omöjligt att finna ett antal goda principer som vi kan hålla oss till, grundläggande värderingar som vi vill ska prägla Sverige, oavsett befolkning. Och med värderingarna som grund faller mycket annat på plats, till och med i Rosengård.

Värdighet, arbete, och respekt för olikheter. Ord som kastas på historiens skräphög av socialdemokraterna, men som vore fullt brukbara i ett nytt och smart folkparti.

Socialdemokraterna, eller i alla fall en sosse: Ilmar Reepalu, är inne och tafsar på invandringsfrågan. Men eftersom sossarna övergivit arbetslinjen till förmån för bidragslinjen har de bara förbudet och begränsningen att tillgå som vapen. Ilmar Reepalu kan alltså bara komma med förslag som är inhumana och rentav kränkande, som hans önskan att begränsa invandrares möjlighet att bosätta sig där de vill.

Folkpartiet skulle kunna hävda arbetslinjen. "Sätt invandrarna i arbete", skulle Lars Leijonborg kunna säga, följt av "som det är nu så kostar varje invandrare 170000 kronor, när det skulle kunna vara tvärtom". Kritikerna skulle fråga "Hur då?", förstås, men svaren är ju givna.

Det är som norske professorn säger.

- Velferdsstatens pakke med høye skatter, høyt lønnsnivå og høy standard på de sosiale ytelser bidrar sammen til å holde innvandrerne ute fra arbeidsmarkedet og dermed til å gjøre innvandringen til disse statene til et tapsprosjekt, sier Storesletten.

Folkpartiets svar bör vara detsamma. Lägre skatter och arbetsgivaravgifter, förenklade regler för företagare, en satsning på en utvidgning av tjänstesektorn. Och lägre bidrag, och mer kontroll, förstås, så att budskapet går att sälja in till de främlingsfientliga socialdemokratiska väljarna.

Men det är naturligtvis inte bara bidragsparasitism som sticker i ögonen på väljarna.

Den grasserande kriminaliteten är en stor fråga.

"Fler poliser i invandrarghettona", skulle tänkta justitieministern Johan Pehrson (eller nyss outade folkpartisten Sven-Erik Alhem, överåklagaren som alltid är med i tv, ni vet) kunna säga. Och vem kan vara emot det?

Det finns några procent i valmanskåren som tycker att invandringsfrågan är viktig. Och då menar jag inte de två procent som röstar på rasistsekterna. Jag syftar på dem som röstar socialdemokratiskt, men som tycker att Mona Sahlin är en idiot som aldrig begripit hur illa det är ställt ute i förorten. Dem som är benägna att falla för Ilmar Reepalus omoraliska locktoner.

Och det är bara Folkpartiet som kan hantera frågan. Folkpartiet är det enda partiet som inte kan beskyllas för att vara brunskjortor.

Mauricio Rojas har hajat det hela (Rojas skymtar såklart bakom såväl Lifvendahls Rosengård-bok som Folkpartiets beryktade krav-utspel).

Och frågan är väl egentligen inte om partisekreteraren Johan Jakobsson har hajat. Frågan är när utspelet kommer.

Språktestet var bara början. Snart kommer stormen. Håll i er!

UBLs road map to peace?

I motsats till vad Usama Bin Ladin lovade i sitt senaste tal så upphör inte terrorismen om USA väljer bort George W Bush.

Nedanstående förteckning över islamistiska terrordåd, hämtad från alltid utmärkta StrategyPage, visar med all önskvärd tydlighet att det jag kallar det fjärde världskriget fortgår oberoende av om det är demokrater eller republikaner som sitter vid makten. Det kommer att fortsätta ända tills det blir demokrati i arab-världen.

Most Notable Islamic Terror Attacks:

1968
June 5 - U.S. presidential candidate Robert Kennedy murdered by Palestinian Sirhan Sirhan, in Los Angeles, which causes further terrorist attacks, as Arab terrorist groups demanded his release.

1969
Feb. 18 - Boeing 707 attacked at Zurich, Switzerland, killing the pilot and 3 passengers.
Aug. 29 - TWA 707 hijacked from Rome to Damascus, released with only wounded.
Nov. 27- El Al office in Athens, Greece attacked. Innocent bystanders killed.

1970
Feb. 21 - Swiss airliner blown up over Switzerland, killing all 47 people on board.
Feb. 23 - PLO terrorists open fire on a busload of Christian pilgrims killing 1 and wounding 2 Americans.
April 21- Bomb explodes aboard a Philippines airliner. All 36 aboard are killed.
Sept. 6 - "Skyjack Sunday" in Jordan. 3 planes (TWA, Swissair, Pan Am) en route to the U.S. hijacked, 400+ hostages, planes blown up in Jordan, Governments agreed to PFLP's demands, released terrorists from jails and hostages released.
Sept. 14 - The PFLP hijacked TWA flight to Ammon, 4 Americans injured.

1971
Nov. 28 - Jordanian prime minister Tal killed by terrorists at the Sheraton Hotel in Cairo, Egypt.
Dec. - Jordanian ambassador to London, England is shot by hit squad.

1972
Jan. 26 - Bomb explodes on a Yugoslav plane killing all but one passenger.
May 30 - Ben Gurion Airport, Israel attack killed 26, and wounded 78 U.S. citizens from Puerto Rico.
Sept. 5 - Palestinian terrorists seize 11 athletes in the Olympic Village in Munich, Germany, 9 hostages and 5 terrorists killed, plus David Berger from Cleveland.

1973
March 2 - Khartoum, Sudan. Cleo Noel, Jr., U.S. ambassador, and George C. Moore, U.S. diplomat, were held hostage and then killed by terrorists at the U.S. Embassy.
Aug. 5 - Suicide squad attacks Athens airport, Greece, killing 3 civilians and injuring 55.
Dec. 17 - Bomb explodes at Pan Am office at Rome, Italy killing 32 and injuring 50+. The terrorists take 7 Italian policemen hostage and hijack an aircraft to Athens, Greece, killing one of them.

1974
March 1 - Diplomats taken hostage from Saudi Arabian Embassy in Khartoum, Sudan, 2 that are killed are American's.
April 11 - Kiryat Shmona Massacre at an apartment building killing 18 people, 9 were children.
Sept. 8 - Athens, Greece. TWA Flight 841 exploded from bomb in cargo hold, all 88 passengers killed, including 32-year-old Steven Lowe, an American citizen.
Nov. 23 - British DC-10 hijacked at Dubai, UAE, flown to Tunisia where a German passenger was killed.

1975
Jan. 19 - Arab terrorists attack Orly airport, Paris, France, seizing 10 hostages from a bathroom. French provided the terrorists with a plane to fly them to safety in Baghdad, Iraq.
Sept. 30 - Hungarian airplane explodes killing all 64 persons on board.
Dec. 21 - Carlos "The Jackal" holds 11 oil ministers and 59 civilians hostage during the OPEC meeting in Vienna, Austria. Flew to Algeria, got $300,000,000 in ransom money, Carlos and his Popular Front for the Liberation of Palestine terrorists escape.

1976
Jan. 1 - 82 innocent travelers are killed aboard a Lebanese plane.
June 27 - Air France airliner hijacked, forced to fly to Uganda. Some 258 passengers and crew are held hostage. 3 passengers killed. July 4th, Israeli commandos rescue the remaining hostages.
Aug. 11 - Terrorists attack Istanbul airport, Turkey, killing 4 civilians (1 from U.S.) and injuring 20.
Dec. 4 - Terrorists occupied the Indonesian Embassy in The Hague, Netherlands, 1 official killed.
Dec. 14 - Passenger train hijacked and passengers were kept hostage, 3 were killed.

1977
Jan. 1 - F.E. Melov U.S. ambassador to Lebanon, and Robert O.Waring, the U.S. economic counselor, kidnapped and later killed in Beirut.
Oct. 13 - Palestinian terrorists hijack a Lufthansa Flight 181 Boeing 737 and order it to fly around a number of Middle East destinations for four days, pilot is killed by the terrorists, 90 hostages rescued.

1978
March 11 - Gail Rubin, niece of U.S. Senator Ribicoff, among 38 people shot to death by terrorists on a beach near Tel Aviv.
June 2 - A bomb kills 2 people at the CHOGM meeting in Sydney Australia.

1979
July 29 - Terrorist bombs two railway stations in Madrid, kills 7.
Nov. 4 - Terrorists seized the U.S. Embassy in Tehran and took 66 American diplomats hostage. 13 freed, but the remaining 53 were held until their release on January 20, 1981 - 444 days - at the inauguration of President Ronald Reagan.

1980
April 30 - Terrorists took over the Iranian Embassy in London, holding 26 hostages, 2 of whom died on May 5th after being tortured. Much of the embassy was destroyed by fire.

1981
April 19 - 13 people killed, 177 injured in a terrorist attack in Davao Philippines.
May 13 - Pope John Paul II seriously wounded in assassination attempt in Rome, Italy, by terrorist Mehmet Ali Agca.
Oct. 6 - Egyptian President Anwar Sadat machine gunned dead by Islamic Jihad in Cairo for working for peace. 7 others killed, 28 wounded. The assassins are later executed.

1982
Beginning of the 8 years of terrorism in Lebanon.
July 19 - David Dodge, President of the American University in Beirut kidnapped, spends one year in captivity.
Aug. 19 - Two American citizens, Anne Van Zanten and Grace Cutler, were killed along with 6 others when the PLO bombed a Kosher restaurant in Paris, France.
Sept. 14 - Lebanon's President Gemayel and 26 others assassinated by a massive car bomb in Beirut.

1983
Mar. 16 - 5 Marines wounded in hand grenade attack on Beirut International Airport.
April 18 - CIA's Middle East Director, and 83 others are killed, 120 injured in truck bomb on the US Embassy in Lebanon.
Sept. 29 - Gulf Air Flight 771 is bombed, explodes killing all 166 aboard.
Oct. 23 - Simultaneous suicide truck bombs in Lebanon: 1st crashed into lobby of US Marine Corps Headquarters, 241 Marines dead, 82 seriously injured - and 2nd was French compounds killing 58 paratroopers.
Dec. 12 - US Embassy in Kuwait targeted to destroy the building with a truck bomb, attack foiled by guards and the device killed 5 people and injured 80.

1984
Jan. 18 - Malcolm Kerr, President of the American University of Beirut, was killed by two Hizballah gunmen.
Mar. 8 - Rev. Weir and wife kidnapped in Lebanon and held for 16 months.
Mar. 9 - Car bomb kills 80 (22 Americans) and wounds more than 200 civilians when it drove past the checkpoint at the U.S. Embassy in Awkar.
Mar. 16 - Hizballah kidnapped, tortured and killed William Buckley, an officer at the U.S. Embassy in Beirut.
Apr. 12 - Hizballah bombed restaurant adjacent to US Air Force base in Torregon Spain, 18 servicemen killed and 83 Americans wounded.
Sept. 20- US embassy in the Beirut is bombed - 2 servicemen and 23 employees are killed, 21 Americans injured including the U.S. and British Ambassadors. 50+ Lebanese were injured.
Dec. 4 - Terrorists hijacked Kuwait Airlines Flight 221 and demanded the release from Kuwaiti jails of some members, serving sentences for attacks on French and American targets. 2 Americans murdered.

1985
March 16 - US journalist Terry Anderson kidnapped in Lebanon, finally released in Dec. 1991 - 6 years later.
April 5 - Bomb explodes outside Hezbollah headquarters in Beirut killing 80 people.
April 12 - Bombing of U.S. soldier's favorite restaurant in Madrid, killing 18 and injuring 82.
June 14 - TWA Boeing 727 Flight 847 hijacked en route to Rome, 8 crew and 145 passengers were held for 17 days, U.S. Navy diver was murdered. After being flown twice to Algiers, the hostages were released after the US pressured to release 435 Lebanese and Palestinian prisoners.
Sept. 30 - Four Soviet diplomats kidnapped in Lebanon, 1 killed but other three released unharmed after a relative of the terrorist leader's was kidnapped and killed by the Soviet KGB.
Oct. 7 - Terrorists seize the Italian cruise liner, Achille Lauro, during a cruise in the Mediterranean, taking more than 700 people hostage for 3 days. Disabled U.S. citizen, Leon Klinghoffer, was murdered in front of other hostages by throwing him in the ocean, before the Egyptian Government offered the terrorists safe haven in return for the hostages' freedom.
Nov. 23 - 98 passengers and crew of an Egyptair Flight 648 are held hostage by Palestinian terrorists in Malta. 5 passengers shot, 2 died, later 57 additional passengers killed when the terrorists set off explosives in the aircraft.
Dec. 27 - Suicide grenade and gun attacks in passenger terminals at Rome and Vienna, Italy airports results in 16 people being killed plus 5 Americans and more than 100 civilians injured.

1986
March 30-April 2nd - A bomb exploded on a TWA flight 840 from Rome as it approached Athens airport. The attack killed 4 U.S. citizens who were sucked through a hole made by the blast, 1 infant, and 9 injured, although the plane safely landed.
April 6 - An explosion at the "La Belle" nightclub in Berlin, U.S. soldiers' hang-out, was bombed, killing 3 and injuring 230 people, including 79 U.S. soldiers.
Sept. 5 - Pan Am Boeing 747 Flight 73 en route to Frankfurt and on to New York hijacked by Palestinian terrorists, with 379 passengers, including 89 Americans, 22 hostages killed, 127 wounded.
Sept. 9 - Hezballah kidnapped Frank Reed, President of American University in Beirut, and held for 44 months, and Joseph Cicippio, and Edward Tracy who were each held for 5 years.
Sept. 17 - A 10-month series of terrorist bomb attacks in France begins. One bomb in Paris kills 5 and injures 52.

1987
A car bomb exploded outside the back gate of the U.S. Embassy in Rome and rockets were fired at the compound from across the street. One passerby was injured in the attacks.

1988
Feb. 5 - US Marine Corps Lt. Colonel Higgens, Chief of the U.N. Truce Force kidnapped and murdered by Hezbollah.
March 16 - 4000+ Kurdish civilian bodies found after Saddam Hussein ordered nerve gas attack (weapon of mass destruction) in northern Iraq, after they revolted against his rule from Baghdad. 1.5 million relocated, 200,000 disappeared.
April 5 - 122 held hostage after a Kuwaiti Boeing 747 was hijacked and diverted to Iran, then Cyprus. Kuwait refused requests by hijackers to release 17 convicted terrorists. After 15 days the hijackers were granted asylum in Algeria and released their hostages.
June 26 - US Naval Attaché killed in Athens, Greece.
Dec. 21 - Pan Am Flight 103 - Boeing 747 from London to New York, blown up over Lockerbie, Scotland, by a bomb. All 259 passengers and 11 on the ground were killed, including 35 Syracuse University students and many U.S. military personnel.

1989
June 12 - A bomb exploded aboard an unoccupied boat used by U.S. consular staff.
Sept. 19 - 171 passengers killed when French UTA flight 772 explodes in mid-air over Niger.
October 11 - Izmir, Turkey. A bomb went off outside a U.S. military PX.

1990
Feb. - Attack of tour bus in Egypt killing 11.

1991
Feb. 7 - Incirlik Air Base, Turkey, U.S. civilian contractor shot as he was getting into his car.
Oct. 28 - Ankara, Turkey. Victor Marwick, an American soldier serving at the Turkish-American base, Tuslog, was killed and his wife wounded in a car bomb attack.
Oct. 28 - Two car bombings killed a U.S. Air Force Sergeant and severely wounded an Egyptian diplomat in Istanbul.
Nov. 8 - Bomb destroyed part of the American University in Beirut, killing 1 and wounding 12.

1992
March 17 - Israeli Embassy in Buenos Aires, Argentina, destroyed by bomb killing 29, injuring 60.
Hotel in Yemen bombed and U.S. servicemen killed, Operation Restore Hope.

1993
Jan. 25, Virginia, U.S.A. A Pakistani terrorist opened fire with AK-47 on CIA employees standing outside the building. Two agents, Frank Darling and Bennett Lansing, were killed and 3 others wounded.
Feb. 26 - World Trade Center in New York badly damaged by a massive bomb by Islamic terrorists. The van bomb was planted in an underground garage and left 6 people dead and 1042 injured and almost ½ billion dollars in damage.
Feb. 26 - A bomb exploded inside a café in downtown Cairo killing 3, 18 wounded, 2 U.S. citizens.
July 5 - In 8 separate incidents, 19 Western tourists traveling in southeastern Turkey were kidnapped, including U.S. citizen Starger, after weeks in captivity, they were released.
Oct - Killing of U. S. soldiers in Somalia.

1994
July 18 - 86 civilians killed and 300 wounded in bomb attack on Jewish social centre in Buneos Aires, Argentina.
July 26 - Israeli Embassy in London is car-bombed, wounding 20.
Air France Flight 8969 is hijacked to crash the plane in Paris but didn't succeed.
A small bomb explodes on board Philippine Airlines flight 434, killing a Japanese businessman.

1995
Jan. 22 - Islamic Jihad militants blow themselves up amid a group of soldiers near Netanya, killing 21. Operation Bojinka is discovered on a laptop in a Manila, Philippines apartment, in which Osama bin Laden was planning to blow up 12 planes as they flew to the U.S., plus kill the Pope.
March 8 - Attack on US Diplomats in Pakistan.
April 9 - Islamic Jihad suicide bomber attacks military convoy in Gaza, killing 7 soldiers and an American tourist.
May 5 - Five foreign oil workers murdered by Islamic GIA terrorists in Algeria.
June 26 - Assassination attempt made against Egyptian President Honsi Mubarak by Islamic radicals who ambushed his motorcade.
July 4 - Six tourists, including two U.S. citizens taken hostage in Kashmir, India. Terrorists demanded the release of Muslim militants held in Indian prisons. On Aug. 13 the decapitated body of the Norwegian hostage was found with a note stating that the other hostages also would be killed if the group's demands were not met. They were not and all other hostages were killed in 1996 by the terrorists.
July 25 - Islamic terrorists explode bomb in metro station in Paris, France, killing 7 people and injuring 84.
Nov. 13 - Car bomb exploded at US Army Office of the Program Manager for Saudi Arabian National Guard Modernization, in Saudi Arabia, killing seven, five of them U.S. citizens, and wounding nearly a hundred.
Nov. 19 - Islamic radicals plant bomb in Egyptian embassy in Pakistan killing 17.
Dec. 11 - 15 concurrent car bombings in Algiers kill 15 civilians and over 200 injured.

1996
Feb. 11 - Terrorists explode car bomb in Algiers killing 17. The following month, 2 more killed in another bomb and 10 are killed in a train ambush in western Algeria.
Feb. 25 - A suicide bomber blew up a commuter bus in Jerusalem, killing 26, including 3 U.S. citizens, and injuring 80 others, among them another two U.S. citizens.
April 19 - Eighteen Greek tourists were gunned down near the historic Pyramids in Egypt by Islamic terrorists aiming to destroy the country's tourist industry.
May - Osama bin Laden unites the Islamic Fundamentalists worldwide in their Jihad against Jews and Western Gentiles, such as al-Qaeda, Palestinian Authority, Hezbollah, Hamas, Mujahideen, using the Taliban's organization to help fund the operations.
June 25 - Terrorists explode a truck bomb next to a USAF Khobar Towers housing facility at Dhahran, Saudi Arabia, killing 19 American servicemen and 515 injured including 240 U.S. personnel.
Islamic terrorists attack tourists in Luxor, Egypt, killing 71 people, most of them vacationers.
Aug. 26 - Sudan Airways A310 Airbus airliner hijacked en route to Jordan and diverted to England. British authorities negotiate with hijackers who release all the 13 crew and 180 passengers unharmed.
Dec. 3 - A bomb exploded aboard a Paris subway train, killing four and injuring 86 persons, including a U.S. citizen.
A terrorist opened fire on tourists at an observation deck atop the Empire State Building in New York City, killing a Danish national and wounding visitors from the US, Argentina, Switzerland and France before turning the gun on himself.
Dec. 23 - A car bomb in the Algerian capital, Algiers, kills three and injures 70 people in cafe near the port. Again a week later, a car bomb kills 28 people and injures 35 people. 3rd car bomb in the past two weeks, killing additional 13 people and injuring more than 250.

1997
Jan. 2 - Major cities worldwide and U.S. get letter bombs with Egyptian postmarks at newspaper bureaus in DC, New York, London, Riyadh, S.A., and Leavenworth, KN. Experts defused all but the 1 in London, injuring 2.
Jan. 7 to 21st - Islamic terrorist rampage during these 14 days with car bombs and beheadings in Algiers, total of 238 dead, 139 wounded.
Feb. 23 - Palestinian gunman opened fire on tourists at an observation deck atop the Empire State building in New York, killing 1 and wounding over a dozen visitors before turning the gun on himself.
March 7 - Two killed in bus bomb attack in Beijing, China.
April - Terrorists behead innocent civilians this whole month with a total of 272 murdered and over 100 injured. Knives, axes and chainsaws were used and many of the bodies were burned while still alive.
Sept. 18- 9 German tourists killed when Muslims fire bombed bus in Cairo, Egypt.
Nov. 12 - 2 Terrorists shot to death 4 U.S. auditors of a Texas petroleum company and their driver at a Sheraton Hotel in Karachi, Pakistan.
Nov. 17 - 58 western tourists killed and 30 injured in gun attack at historic monuments in southern Egypt. 6 of the Islamic terrorists are killed in shoot out with police.

1998
Jan. 15 - U.S. Embassy bombing in Peru.
Published February 23, 1998 - Statement signed by many Islamic Jihad Leaders from most Muslim countries, first by Sheikh Osamah Bin-Ladin: "...In compliance with God's order, we issue the following fatwa to all Muslims:
The ruling to kill the Americans and their allies--civilians and military--is an individual duty for every Muslim who can, in any country in which it is possible... We -- with Allah's help -- call on every Muslim who believes in God and wishes to be rewarded, to comply with Allah's order to kill the Americans and plunder their money wherever and whenever they find it. Unless you go forth, Allah will punish you with a grievous penalty, and put others in your place."
Aug. 7 - Simultaneous bombs in US Embassies in Kenya, and Tanzania, heavily damaged by massive attacks. In the Nairobi attack 292 people were killed, including 12 Americans, and 5,000 injured. 10 people were killed and 86 injured in Tanzania incident for a total of 302 dead, 5086 injured within an hour.
Aug. 25 - 3 people killed and 25 injured in bomb attack on Planet Hollywood restaurant in Cape Town, South Africa.
Dec. 28 - 16 Western tourists kidnapped, 12 Britons, 2 U.S. citizens, and 2 Australians on the main road to Aden, Yemen. Four victims were killed during a rescue attempt the next day.

1999
Aug. 31 to Sept. 22nd - Russian apartment bombings kill almost 300 and injured 100.
Oct. 31 - EgyptAir Flight 990 crashed off the U.S. coast of Massachusetts, killing all 217 people on board, including 100 Americans.
Nov. 12 - Six rockets were fired at the U.S. and U.N. offices in Islamabad, Pakistan.
Dec. - Millennium terror plots foiled as customs agents arrest a man smuggling in explosives. Plan to attack Los Angeles airport and other sites intercepted by CIA. Also Jordanian authorities foil a plot to bomb US tourists in Jordan, pick up 28 suspects.
Indian Airlines Flight 814, en route to Delhi, India is hijacked, 1 passenger is killed. After negotiations with the Taliban, the hostages are released.

2000
The last of the 2000 millennium attack plots fails, as the boat meant to bomb USS The Sullivans sinks.
Oct. 12 - A suicide boat exploded next to the U.S.S. Cole (guided-missile destroyer), blowing a hole 40 feet in diameter, killing 17 American sailors and injuring 39.

2001
Feb. 5 - A bomb blast in Moscow's Byelorusskaya subway station injures 15 people.
March 28 - Bombing at bus stop in Yemen. U.S. citizens injured including a 15 year old boy from NY.
Aug. 9 - Bombing at Sbarro's pizzeria, killed 15 and wounded over 90, 2 of which were U.S. citizens.
Sept. 11 - 4 U.S. jetliners hijacked and forced to crash into the World Trade Center and the Pentagon like missiles, and 1 crashed in Pennsylvania on the way to the Capital Building in D.C. In all, 266 people perished in the four planes, 2602 people were killed on the ground, plus 343 firefighters, and 184 people at the Pentagon. Almost 5000 injured, 500 rescue workers now have respiratory ailments. 7 buildings collapsed in NY and 23 damaged, plus 4 subway stations.
Paris embassy terrorist attack plot foiled
Oct. 27 - Darya Khanah bombed
Dec. 13 - Terrorist attack on Indian Parliament.
Dec. - Richard Reid, attempting to destroy American Airlines Flight 63 from Paris to Miami, is subdued by passengers and flight attendants before he could detonate his shoe bomb.

2002
Jan. 27 - A Palestinian woman triggered a massive explosion in Jerusalem killing 1 Israeli and injuring more than 150, including American Mark Sokolow, his wife, and both teenage daughters. Sokolow had survived the 9-11 attack on the World Trade Center, escaping from his law office on the 38th floor of the South Tower before it collapsed.
Feb. 16 - Bombing in Karnei Shomron, in a group of teenage girls from the U.S. 2 killed, 4 wounded. Singapore embassies terrorist attack plot foiled March 24 - 20 people die and 93 injured in 3 bomb attacks on Russian towns near the border of Chechnya.
April - Explosion at most historic synagogue in Tunisia left 21 dead, most are German tourists.
May 9 - A bomb exploded in Dagestan kills 42 people and injures 130 during Victory Day festivities.
French oil tanker Limburg bombing off Yemen
Kidnapping and murder of journalist Daniel Pearl
Oct. 12 - Bali car bombing of holidaymakers in a nightclub kills 202 Australian citizens.
Zamboanga bombings in the Philippines
Oct. 19 - Car bomb explodes at McDonald's restaurant in Moscow, killing 1 person and wounding 5.
Oct. 23 - Moscow theater hostage crisis begins; 120 hostages and 40 terrorists killed in rescue 3 days later.
Nov. - Kenyan hotel suicide bombing kills 16 safari tourists.
Marines attacked / murdered in Kuwait

2003
May 10- Suicide bombers killed 36 (10 U.S. citizens), at housing compounds for westerners in Riyadh, S.A. Many wounded.
May 12 - attack outside U.S. Consulate in Karachi, Pakistan, killing 12.
May 14 - 16 die in a suicide bombing at a religious festival in southeastern Chechnya.
May - 4 bombs killed 33 tourists (8 U.S. citizens) in Casablanca, Morocco.
July 5 - 15 people die and 40 are injured in bomb attacks at a rock festival in Moscow.
Aug. 1 - An explosion at the Russian hospital in North Ossetia kills 50 people and injures 76.
Aug. - Suicide car bomb killed 12 and injured over 150 at Marriott Hotel in Jakarta, Indonesia.
Sept. 3- A bomb on a passenger train in southern Russia kills 7 people and injures 90.
Oct. 15 - Bombing of US diplomatic convoy in the Gaza Strip: 3 U.S. citizens killed.
Nov. - Explosions rocked a Riyadh, S.A. housing compound, killing 17.
Nov. - Truck bombs detonated at London bank and British consulate in Istanbul kills 26, injures 22.
Dec. 5 - Suicide bombers kill 46 people in an attack on a train in southern Russia.
Dec. 9 - A blast in the center of Moscow kills 6 people and wounds at least 11.
Bombings of United States expatriate housing compounds in Riyadh, Saudi Arabia kill 26 and injure 160.
Attacks in Casablanca, Morocco leaves 41 dead. The attack involved 12 bombers and 5 targets. The targets were "Western and Jewish".
Istanbul Bombings: Within five days, truck bombs go off at two synagogues, the British Consulate, and the HSBC Bank in Istanbul, Turkey

2004
109 Kurds are killed in 2 suicide bombings in Arbil, Iraq Feb. 6 - Bomb on Moscow subway kills 41.
Feb. 27 - Superferry 14 is bombed in the Philippines by Abu Sayyaf, killing 116.
March 11 - 10 Simultaneous bombings of busiest rush hour commuter trains in Madrid, Spain kills 202 people and injures more than 1,400.
April 21 - Bombing of a security building in Riyadh, Saudi Arabia kills 5.
May 29 - Al-Khobar massacres--Islamic terrorists kill 22 people and one American at an oil compound in Saudi Arabia.
June 8, 2004 Robert Jacobs, a US defense contractor employee is assassinated at his home in Riyadh, Saudi Arabia by Al-Qaeda terrorists.
June 11 - Terrorists kidnap and execute Paul Johnson, Jr. in Riyadh.
Aug. 24 - Russian airplane bombings kill 90.
August 31 A blast near a subway station entrance in northern Moscow, caused by a suicide bomber, kills 10 people and injures 33.
Sept. 1 - 3 Beslan school hostage crisis in North Ossetia, Russia results in over 330 dead.
Sept. 9 - Australian embassy in Jakarta, Indonesia was bombed, killing 9 people.
Oct. 7 - 3 car bombs explode in the Sinai Peninsula hotel, killing 32 and wounding 114, most of them tourists.

In addition to these individual incidents, there were sustained campaigns of Islamic militants against infidels (non-Moslems), which are not listed in detail. These include the campaigns in Kashmir (1989-present), Indonesia (1998-present), Egypt (1985-present), Philippines (2000-present), Nigeria (1999-present), Lebanon (1975-90), Sudan (1988-present), Pakistan (1989-present), Israel (2000-present). These campaigns against non-Moslems go beyond the lower level of religious strife that has taken place for centuries. The current violence is part of the Islamic radicalism espoused by groups like al Qaeda. The objective is the expulsion of infidels (non-Moslems) from Islamic areas (as defined by Islamic radicals) and the eventual conversion of all infidels to Islam.

(Patterns of Islamic terror)

Jag hade fel. Sure.

Okej, okej.

Jag ändrar mig. Visst. Jag hade fel.

Det blev ett förskräckligt rabalder när jag skrev om varför jag skulle ha röstat på George W Bush om jag fått. Mina argument underkändes. Jag blev kallad galen.

Jag påstod att vi var mitt uppe i ett krig, och jag påstod vidare att om vi ville vinna kriget var det viktigt att visa beslutsamhet och fasthet.

Men jag hade fel.

Jag ändrar mig.

Igår klev nämligen fiendens överbefälhavare fram och talade till det amerikanska folket. Budskapet var tydligt: Vill ni slippa krig ska ni göra som Sverige.

Usama Bin Ladin sa (enligt CNNs översättning):

You, the American people, I talk to you today about the best way to avoid another catastrophe and about war, its reasons and its consequences.

And in that regard, I say to you that security is an important pillar of human life, and that free people do not compromise their security.

Contrary to what Bush says and claims -- that we hate freedom --let him tell us then, "Why did we not attack Sweden?" It is known that those who hate freedom don't have souls with integrity, like the souls of those 19. May the mercy of God be upon them.

We fought with you because we are free, and we don't put up with transgressions. We want to reclaim our nation. As you spoil our security, we will do so to you.

(AB: Här skonar han Sverige, Exp: Bin Ladins tal om Sverige, DN: Bin ladin talade till USA, Al Jazira: Bin Ladin muscles into US Election race)

Som sagt.

Jag har haft fel hela tiden. Jag har påstått att Usama Bin Ladin är en ondskefull mördare, medan sanningen snarare är sådan att Bin Ladin är en fin kompis som gillar fred och frihet, tittar på Michael Moore på dvd och röstar på John Kerry.

Jo.

Det är den svenska linjen som gäller för mig hädanefter.

Det kommer förstås att ta emot i början, att säga sånt som att Janjawid-milisen i Sudan inte begår folkmord, att kriget i Irak var olagligt, att Yassir Arafat är folkvald, och att den där texasgubben är en satans mördare. Men om det är vad som krävs för att slippa kriget, så visst!

Jag borde ha lärt av historien. Jag borde ha begripit att permittent-transporterna, och neutraliteten, och den svenska järnmalmsförsäljningen, och eden i bollhuset, och våra hundratals frivilliga till Wehrmacht, faktiskt var RÄTT. Och om alla gjort som Sverige skulle Adolf Hitler aldrig ha startat några krig.

Det är precis som Usama Bin Ladin säger.

Your security is in your own hands. Any nation that does not attack us will not be attacked.

Visst.


Uppdatering:

Belmont Club:

The American answer to Osama's proposal will be given on Election Day. One response is to agree that the United States of America will henceforth act like Sweden, which is on track to become majority Islamic sometime after the middle of this century. The electorate best knows which candidate will serve this end; which candidate most promises to be European-like in attitude and they can choose that path with both eyes open. The electorate can strike that bargain and Osama may keep his word. The other course is to reject Osama's terms utterly; to recognize the pleading in his outwardly belligerent manner and reply that his fugitive existence; the loss of his sanctuaries; the annihilation of his men are but the merest foretaste of what is yet to come: to say that to enemies such as he, the initials 'US' will always mean Unconditional Surrender.

Uppdatering 2:

Ääh! Läs Stefan Geens istället. Han är mycket roligare än jag.

Top 10 reasons why Osama Bin Laden didn't attack Sweden:

10. Couldn't tell Sweden from Switzerland.

9. Attackers decided to take extended sick leave at 80% pay instead.

8. Stockholm World Trade Center is only seven stories high, and they couldn't find it.

7. Osama's illness turns out to have been Stockholm Syndrome.

6. Has been reading a lot of Little Green Footballs, thinks Sweden is a Wahhabist theocracy.

Och så vidare. Genialiskt!

Sunkit hyllar prinsen

Även utmärkta Södermalms-klubben Sunkit uppmärksammar Folkpartiets pågående krig mot den goda smaken.

I dagarna släpper nykterhetsrörelsen IOGT-NTO en CD-singel med Mikael Trolin, en kampanjlåt mot sänkt alkoholskatt. Låten på skivan heter Man kan ragga brudar utan sprit.

Självklart trodde jag att det var ett skämt.

/.../

Det finns dock några punkter som gör detta till en milstolpe i svensk sunkadelica. Bland dem finns:

1. Låten motverkar sitt syfte. Om Man kan ragga brudar utan sprit blir en hit, så blir det som ironiskt allsångsnummer på fyllefester.

2. Gabriel Romanus (också fp) - den förre chefen för Systembolaget - medverkar som någon sorts rappare. Han har väl någon sorts skumögd glimt i ögat och låter mystrevligt uppfostrande. Hans insats är helt klart underhållande.

3. »Vinsten från singeln kommer oavkortat att gå till IOGT-NTO:s sommarläger för barn i missbrukarmiljöer«, förkunnar pressmeddelandet. Hallå? Vilken vinst? Vad tror ni?

Till detta kommer texten, som är så sjukt galen att man bara måste älska den. Verserna verkar egentligen handla om EU, varför man får anta att Trolin först försökt få ut den i något annat sammanhang. Dessutom är den helt obegriplig...

Besök Sunkits sajt. Besök klubben Sunkit första måndagen i varje månad. Eller besök trevliga krogen Bröderna Olssons när som helst, förresten. Och läs vad jag skrev om låten (länkar till musiken finns där)

Fel på svensk vård?

Man riktigt känner oron i regeringskansliet.

Skarpare kritik i en socialdemokratisk kärnfråga har de aldrig fått. Man ser framför sig hur de vankar rastlöst inne i Rosenbads korridorer, man riktigt hör deras inre monologer:

Men, vi har ju världens bästa sjukvård. Har vi inte? Jo, varför skulle annars en femtedel av befolkningen frivilligt välja att vara sjukskrivna? Eller hur! Det är ju bevis nog. Det är sant, vi har världens bästa sjukvård. Men varför väljer han då inte oss? Har vi inte berättat det tillräckligt tydligt? Vad har vi gjort för fel?

Ryktet om den humana socialdemokratiska fångvården hade ju fått god spridning utomlands - kvittot på det kom när Saddam Hussein kungjorde sin önskan att flytta hit.

Hur kan det då komma sig att svensk sjukvård inte fått lika god PR utomlands? Borde inte Sverige vara det självklara valet för Yassir Arafat? Jag antar att ministrarna ligger sömnlösa när han nu får sin vård hos grodätarna.

Minimänniska upptäckt!

En okänd gren på mänsklighetens träd har upptäckts.

Bakom upptäckten står en grupp forskare under ledning av paleoantropologen Peter Brown vid University of New England i Australien.

Arten var bara en meter hög, vilket gör den till den minsta av alla kända hominider, den grupp som innefattar oss själva och alla våra utdöda tvåbenta släktingar.

Minimänniskan har upptäckts på ön Flores i Indonesien och var extremt småväxt med en mycket liten hjärna.

Vilket inflytande denna nya upptäckt har på vår tillvaro idag är okänt.

Leif Pagrotsky är idag näringsminister.

Och min röst går till...

Jag tillhör dem som från dag ett ansåg att John Kerry var chanslös.

Sen började kändisarna rada upp sig. Whoopi Goldberg. Susan Sarandon. Matt Damon. Bruce Springsteen. Ben Affleck. Bono.

So what?

Fortfarande chanslös.

Sen ställde sig de politiska krafterna vid Kerrys sida. Jose Zapatero. Jaqcues Chirac. Yasser Arafat. Kim Jong-Il. Göran Persson.

Med såna vänner behöver man inga fiender.

Kerry hade fortfarande inte en chans.

Sen var det pressen som gav sitt stöd. Washington Post. New York Times. CBS. The Guardian. Cecilia Uddén.

Spela roll!

De kan inte röra George W Bush i ryggen.

Men jag blev allvarligt oroad när en av världens skarpaste hjärnor helt oförhappandes ställde sig bakom John Kerry. Att mannen som skrivit en lysande bok med titeln How The Mind Works, alltså Steven Pinker, skulle stötta Kerry kändes som en självmotsägelse. Å andra sidan har han ju också skrivit en med titeln The Blank Slate. Det kanske var det han menade. Jag blev i alla fall lite oroad.

Jag tryggades av att George W Bush i vilket fall har världens främsta film-komiker på sin sida. Republikanen Adam Sandler väger liksom upp alla ovanstående. Se Big Daddy, eller Fifty first dates, förresten, så håller ni med mig.

Men häromdagen blev det oroligt igen. Det liksom vände sig i magen för mig. Britney Spears kom ut som Bush-anhängare.

Jag kände att luften höll på att gå ur kampanjen, och att det var dags för Bush-laget att återfå lite trovärdighet. Dags för elefanten att resa sig upp.

Så håll i er.

Därför skulle jag rösta på George W Bush:

Vi är i krig.

Ni kanske inte har tänkt på det – men så är det. Vi är i krig. För amerikanerna blev det uppenbart den elfte september 2001. Merparten av Europa har dock fortfarande inte förstått. Trots två hundra döda i Madrid. Trots tre hundra döda i Beslan.

De dödar barn, förihelvete!

Det är inget nytt krig. Det fjärde världskriget inleddes för flera decennier sedan, med terrorismens sammanväxt med marxismen på sextiotalet. Det är inget nytt krig. Bara krig på ett helt nytt sätt.

Jag kanske måste förklara lite.

De första och andra världskrigen känner ni förstås till, men det tredje?

Det tredje världskriget utspelade sig under det vilseledande namnet "kalla kriget". Det där tillståndet som de flesta svenskar tror fanns till för att förhindra ett tredje världskrig, och som de flesta svenskar tror kulminerade i Grisbukten, kalla kriget alltså, det var just ett tredje världskrig. Och visst, för oss i tredje vägens Sverige var det ju kallt. Det var desto varmare i Guatemala, Nicaragua, Vietnam, Ungern och Afghanistan, för att bara nämna några platser.

Det kalla kriget, alltså det tredje världskriget, tog slut när Sovjetunionen imploderade – vilket kanske inte hade hänt om sovjetexpansionen hade fått fortsätta utan motstånd på ovanstående platser. Friheten och marknadsekonomin hade segrat.

Men under tiden växte det nya kriget fram. Ibland som en direkt följd av det tredje världskriget. Se till exempel på Talibanerna i Afghanistan som göddes av USA. Kortsiktigt, kan man tycka med dagens glasögon. Men nödvändigt då, och för sent att ångra idag.

Den islamofascistiska rörelsen har växt sig stark under tre decennier. Den elfte september 2001 hade den sin höjdpunkt, får vi hoppas. Det är det valet i USA handlar om.

Men det är inte helt tydligt ifrån vår horisont.

Det stora problemet är att fienden i det här kriget inte ser ut eller beter sig som vid tidigare krig. Hade islamofascisterna valt det gamla goda renhåriga sättet att kriga, med reguljära armeer, kolonner och ärtsoppa, så hade de varit utplånade nu. Därför har de fått byta metod. Därför har de fått byta utseende. Men vi behöver inte låta oss luras, för på en punkt känner vi igen fienden – målet att utplåna vår civilisation delar de med sina föregångare.

Det här nya sättet att kriga kallas lämpligt nog "den fjärde generationens krigföring". Jag har skrivit om det förut, men jag upprepar:

Den första generationens krigföring sköttes av muskötbeväpnade män, uppställda på rad på ett öppet fält. Var den ena parten numerärt överlägsen utplånades den andra.

Den andra generationens krigföring uppstod när man uppfunnit artilleriet. Eldkraft blev viktigare än mankraft.

Den tredje generationen kom med stridsvagnen. Rörligheten gjorde tidpunkt viktigare än plats, vilket ytterligare förändrade betydelsen av antalet soldater.

I den fjärde generationens krig är den ena krigförande parten i traditionell militär mening så överlägsen att fienden väljer att överge det konventionella och istället ägna sig åt annan strid. Den militärt starka parten upptäcker plötsligt att det saknas en enkelt definierad och uniformerad fiende. I sig är just det förvisso inget nytt. Det har kallats assymetriskt krig, eller lågintensivt krig, eller gerillakrig.

I den fjärde generationens krig är fienden som vanligt hänsynslös. Men med lite nya metoder.

Fienden beblandar sig med civila. Förvarar sina vapen i kyrkor och moskéer. Skjuter sina raketgevär inifrån sjukhusbyggnader. Lurar barn att bära bomber. Saknar varje antydan till uniform.

Den långsiktiga strategin, att freda ett område från inblandning och påtvinga förändring på sin motpart, är densamma som i tidigare sorters krig. Taktiken helt annorlunda.

Fienden vill skapa ett demoraliserande kaos. Kaoset kan man skapa med många metoder. Folkfördrivning med omfattande flyktingströmmar som följd kan vilket gangstergäng med machetes som helst åstadkomma, vilket Rwanda visade. Klanstrider kan framkallas med enkla slagord målade på en vägg och en molotov cocktail. Religiöst inbördeskrig får du om du bränner ner två, tre kyrkor eller moskéer. Kidnappning av civila sprider skräck i varje affärsrelation i området.

Men det räcker inte med kaos. Det måste vara demoraliserande också.

Och då kommer vi till nåt nytt. I informationssamhället finns en väldigt god infrastruktur för att föra ett demoraliserande krig.

Målet är att motpartens hemmaopinion måste övertygas om att kriget är för hemskt, för svårt, för dumt, eller för onödigt för att genomföras.

Det är där den moderna terrorismen gör sitt starkaste jobb. Al Qaida hade varit stendött om de inte verkat i den tid som kallas informationsåldern. De behöver det kapitalistiska internet. De behöver den kapitalistiska nyhetsförmedlingen. De behöver den kapitalistiska flyg- och transportbranschen. Sen behöver de bara fixa ett dåd i kvartalet så är allt klart.

Det så kallade motståndet i Irak fungerar exakt så.

När de väl har sett till att reportern från Al-Jazeera är på plats så är det bara att mörda, lemlästa och skända några biståndsarbetare, så är jobbet gjort. Koalitionens trupper blir bakbundna av en alltmer demoraliserad hemmaopinion, och...

...och just då är det presidentval.

Just nu, under en avgörande fas, eller i alla fall mitt under ett av många kommande viktiga slag i det fjärde världskriget, ska den ena parten rösta om de har förtroende för sin befälhavare.

Då börjar kändisarna rada upp sig. Whoopi Goldberg. Susan Sarandon. Bruce Springsteen. Ben Affleck. Bono.

Tagga ner. Ta det lugnt. Ta en feting. Give peace a chance!

Så fan heller.

Här har förenta staterna begåvats med en president som begriper att det fjärde världskriget brinner för fullt och som dessutom har begripit att kriget måste föras på ett helt nytt och tidigare oprövat sätt – genom att skapa demokratiska växthus mitt i satans ofruktbara öken - så vill mjukbrallorna och terroristkramarna låta trupperna packa ihop och åka hem.

Nej, George W Bush är rätt man. Han har fattat att kriget måste föras på ett helt nytt sätt.

Har ni förresten sett intervjun med Ann Coulter om valet och Irak?

John Hawkins: Do you think we're going to be able to successfully help the Iraqis become a Democratic country?

Ann Coulter: I was kind of hoping they'd go Republican.

Nåväl.

Islamofascisterna vill att vi ska svikta i tron. Islamofascisterna vill att vi ska tvivla. Islamofascisterna vinner om vi är demoraliserade. Det är deras taktik. Och mjukbrallorna vill lämna walkover.

Så fan heller.

Ekonomin är naturligtvis viktig. Handelshindren ska man såklart diskutera. Det finns säkert angelägna utbildningsfrågor också. För att inte tala om problemet med abortmotståndet.

Men det är inte det valet handlar om.

Är vi - jag skriver vi för jag hoppas så innerligt att vi tillhör den rätta sidan i det här kriget åtminstone - är vi demoraliserade, precis som islamofascisterna vill, eller är vi fast beslutsamma att vinna?

Hur demoraliserade Bono och Michael Stipe är behöver vi inte fundera så länge på, förstås.

Men vi andra?

John Peel 1939 -2004

Bloggforum 2004

Missa inte:

Bloggforum Stockholm 2004 – Sveriges första paneldebatt om bloggfenomenet!

Tid: Måndag, 15 november 2004, kl. 18.00-19.30
Plats: Hos IDG, Karlbergsvägen 77, Vasastan, Stockholm
Mer information: www.bloggforum.se

Arrangörer: Stefan Geens och Erik Stattin.

Webbloggfenomenet har vuxit mycket det senaste året. Från att ha varit en exklusiv sysselsättning på nätet har trenden med nätdagböcker utvecklats mot en mediarörelse och maktfaktor att räkna med. Under det amerikanska presidentvalsåret har bloggarna spelat en stor roll, om det så handlar om att sprida rykten om att George W. Bush var riggad under TV-debatterna, att faktakolla faktakollarna på de stora nyhetsredaktionerna, eller samla in kampanjmedel via nätet.

Också i Sverige har bloggarna uppmärksammats och det har startats allt fler samhällskommenterande och välskrivna bloggar. Svenska Dagbladets satsning på en blogg för sin ledarredaktion har visat att också vanlig media intresserar sig.

Med anledning av det ökade intresset anordnas den första debatten i Sverige om bloggar och bloggande. Debatten är uppdelad i tre paneler med tre teman: Politik, kunskap och media. Var och en ska försöka besvara frågor om vilken roll webbloggen kan spela inom dessa områden.

Deltagare i panelerna är ett antal välkända bloggare som utnyttjat mediet på ett intressant sätt. Så här ser panelerna ut:


Politik: Kommer bloggar att påverka den politiska debatten i Sverige?

Moderator: Per Gudmundson (journalist, SVT24)

Deltagare:
Dick Erixon (Smedjan)
Rasmus Fleischer (Piratbyrån)
Johan Norberg (Timbro)
Rosemari Södergren


Kunskap: Hur kan tekniken bakom bloggarna hjälpa t.ex. forskare och organisationer att sprida kunskap?

Moderator: Erik Stattin (bibliotekarie, Riksdagsbiblioteket)

Deltagare:
Stephanie Hendrick (Umeå Universitet)
Gustav Holmberg (Lunds Universitet)
Roger Johansson
Henrik Torstensson


Media: Hur kommer journalistik, PR och konsultverksamhet påverkas av bloggar?

Moderator: Mark Comerford (lektor i nya media, Stockholms Universitet)

Deltagare:
Hans Kullin (Linklaters)
PJ Anders Linder (SvD)
Billy McCormac (JKL)
Jonas Söderström (Cross Consulting)

New liberal media...

Jag vet inte hur många gånger det nämnts, men den liberala blogosfären exploderar verkligen. Alla hoppar på tåget. Till och med nättidningen Friktion har blivit blogg. Så när Dick Erixon nyligen ville pusha för folkrörelsen och petade in en liberal blogroll i marginalen fick han bara med en bråkdel. Men det sprider nog en hel del trafik. Han har ju 20 tusen träffar i månaden.

Men han missade en del, som sagt.

Jag tror att den liberala blogosfären bäst täcks in av Alicio i underlandet och Sänd mina rötter regn. Lägger man ihop deras blogrolls så får man med det mesta.

Men inte allt.

Till exempel har ju både sittande ordföranden i Fria Moderata Studentförbundet Jens Eriksson en blogg, Argast i Uppsala, och förre ordföranden Peter O Sellgren en, som heter Frihet framför allt.

Det är verkligen helt absurt.

Det känns som om det inte går att starta en blogg idag utan att vara liberal.

Och det börjar kännas som ett jobb för en bibliotekarie att hålla reda på allt. Räkna. Märka upp. Kategorisera. Man kan tänka sig ett JKL/Timbro/SNS-kluster, ett Frihetsfronten/FMSF-kluster, ett Center-kluster, ett proIsrael-kluster, ett Folkparti-kluster och så vidare.

Men, jag har ändå inte nämnt allt.

För inte ens nu, jag upprepar, inte ens nu, när man räknat så här långt, lyckas man få med alla liberala bloggar.

Den mest nischade politiska bloggen hittills tillkom i fredags.

Bloggen WHERE´S MY DINNER skrivs av Folkpartiet i Nackas politiska sekreterare Anne Ehrenholm. Den handlar om matlagning.

Freedom fries, någon?

Fransk trupp i Irak!

Jag har gnällt mycket på grodätarna, och anklagat dem för allehanda brister. Men på en punkt har jag uppenbart haft fel.

Frankrike har visst trupper i Irak!

Un Français de 19 ans, Redouane El Hakim, a été tué dans la région de Falloujah en combattant contre la coalition dans les rangs de l'insurrection irakienne, a-t-on appris de source proche du dossier. Il est le premier Français mort au combat en Irak.

(En 19-årig fransman, Redouane El Hakim, har dödats i Fallujah, när han deltog jämte det irakiska motståndet i strid mot koalitionstrupperna, uppger en källa nära utredningen. Han är den förste fransman som dött i strid i Irak.)

Le Figaro. BBC.

Hopeless communicator

Finansinriktade nyhetsbyrån Bloombergs skriver om nya regeringen, och inte helt utan humor. Bosse Ringholm får nästan en egen runa.

Nuder succeeds Ringholm, known in Sweden for obtaining the lowest pass in high school mathematics, who was appointed in 1999.

/.../

"Hopeless Communicator"

/.../

Ringholm has come under attack from the opposition. First, opposition leaders in June criticized his use of a government jet to fly from a Swedish football match at Euro 2004 in Portugal to attend a meeting of the country's Trade Union Confederation, the biggest donor to the Social Democrats.

Earlier this summer, Swedish radio revealed that Enskede IK's, the football club chaired by Ringholm, hadn't paid tax on its advertising income, as required by Swedish law.

Hur var det nu den gick - "Då ärat ditt namn flög över jorden"...

Stackars Ibbe

Jag sitter och funderar på vem av dem som är bögen. Eller flatan, förstås. Det kan ju vara en flata också.

Sven-Erik Österberg, biträdande finansminister, är gift med Ann-Marie och har tre barn, en pojke och två flickor. Sånt behöver förstås inte betyda något, men indikerar ändå att Sven-Erik spelar i vårt lag. Också kommer han från Skinnskatteberg, och i Bergslagen är det inte lätt att vara homo, så den som frivilligt bor kvar där, han måste per definition betraktas som heterosexuell.

Vi stryker biträdande finansministern, alltså.

Jens Orback, Integrations-, storstads- och jämställdhetsminister (blir inte titlarna längre och längre?), är ju en kvinnornas man. Tv-kändis och jämställdhetsguru med särskild vurm för pappafrågor. Och skattesmitare, visar Expressen. Han bor på Södermalm med sambon Erica Jonvallen och fyra barn, vilket gör att han kan skapa ett fotbollslag tillsammans med Thomas Bodströms familj (för att inte tala om att de på egen hand säkrat det framtida väljarunderlaget). En kvinnornas man. Jens Orback kan det heller inte vara.

Vem är det inkvoterade homot?

Det kan väl inte vara Ibrahim Baylan? Det vore ju helt fruktansvärt. Tänk att vara inkvoterad dels som utomnordisk invandrare, och dels som homo! Nej, Ibbe, som han kallas, har halkat in på invandrarkvoten. Trist för honom, förstås. Han har redan fått frågor om hur det känns att bli upphöjd på etnisk grund snarare än på meriter, och då har han ändå bara haft jobbet i två dagar. Ibbe kommer aldrig att kunna skaka av sig det. Trist för honom, som sagt. Men bög är han inte. Han bor med sambon Anna i bostadsområdet Ålidshem i Umeå, står det i hans CV (pdf).

Vem är det inkvoterade homot?

Nån måste det ju vara.

Det kan ju inte vara så att Socialdemokraterna försummat att kvotera in någon. Sossarna älskar kvotering. De vill kvotera utbildningar, arbetsplatser, styrelserum, riksdagen, regeringen, ja, allt. Allt utom föräldraförsäkringen, förstås. För det är ingen riktig kvotering, har sossarna förstått. Alltså blir det inget. En individualisering, som det egentligen är, av föräldraförsäkringen är en förändring i liberal riktning, där man alltså betraktar medborgarna som individer, till skillnad från det socialistiska synsättet, där medborgarna representerar klasser och grupper, eller den konservativa hållningen, där medborgarna ses som delar i familjer. Ingen riktig kvotering.

Men de måste väl ha kvoterat in en bög i regeringen?

Apropå kvotering: Visste ni att Adolf Hitler var tidigt ute med kvotering i skolorna? Han hade en lite annorlunda infallsvinkel på det hela, förstås. Han tyckte att det var för få fullblods-tyska ungar som orkade masa sig igenom utbildningarna, och lösningen var förstås att kvotera. Lagen "Gesetz gegen die Überfüllung deutscher Schulen und Hochschulen" (engelska) stiftades den 25 april 1933 och tillsåg att utbildningsväsendet aldrig skulle rymma fler judar och utlänningar än vad som var proportionerligt mot deras andel av befolkningen.

Kvotering, ja.

Hur ädla syften man än har, så är kvoteringsredskapet som gjort för att misshandla människor. De som får jobbet på grund av kvoteringen blir misstrodda, de som inte får jobbet blir arga. För att inte tala om att det kan innebära att det blir fel person på fel plats. Lyckligtvis finns det människor, som Gunnar Strömmer, som motarbetar kvoteringstendenserna.

Stackars Ibbe. Misstänkliggjord för all framtid. Han kommer att få jobba hårt för att bevisa vad han kan. Men jag antar att det är så för alla invandrare. Särskilt för dem som inte lyckas bli inkvoterade.

Men jag gillar Ibbe, i alla fall. Jag tycker att det är kul att han är assyrier. En av mina favorit-sossar, Nisha Besara (som är redaktör för SSUs utmärkta tidskrift Tvärdrag), är assyrier. En annan kul sak med assyrierna är att de är så bra organiserade. När jag gör ett tv-program där ordet Kurdistan nämns, så ringer det alltid nån representant för någon assyrisk förening och säger att vi inte får glömma bort assyrierna. De tycker att de hamnat i kölvattnet i offentligheten, assyrierna. Också har de en oplockad gås med kurderna. Turkarna genomförde ju folkmord mot alla otrogna hundar under första världskriget. Och där turkarna själva inte kom åt att slakta hjälpte de kurdiska klanerna så gärna till. Så de litar inte riktigt på varann, turkar, kurder, assyrier, armenier, och alla andra.

Det skulle vara kul att höra Ibbe prata lite om det. Om hur han ser på kurder. Om hur han ser på turkar. Eller araber. Muslimer. Ibrahim Be Shabo, som är hans "egentliga" assyriska namn, skulle kanske säga nåt intressant. Nåt som inte vore helt politiskt korrekt. Eller inte. Vad vet jag?

Bög är han inte, i alla fall.

Och då återstår frågan: vem är det?

Har sossarna missat att kvotera in en homosexuell, eller är det helt enkelt något sittande statsråd som inte kommit ut ur garderoben? Tips mottages tacksamt!

Socialism är elektrifiering

Vänsterpartiets kris fortsätter - nordkoreansk el utsugen.

Bristerna med planhushållning är tydligt synliga från rymden (och då ska man ändå ha i åtanke att elektrifiering varit prioriterat ända sedan Lenin), men för Lars Ohly är det självklart att vara kommunist.

Kanske är det ondskefulla kapitalistiska Sydkorea som suger ut all elektricitet från arbetarklassens paradis Nordkorea?

(tack, Raw Prawn, Dick, och Eudoxa, för tipset)

Vänsterns kris ej slut!

Vänsterpartiets kris fortsätter - Fidel Castro bröt armen.

Brecher om von Rosen!

Jag har sagt åt er tidigare att läsa artiklar av the War Nerd, alltså Gary Brecher.

Han bidrar alltid med en humoristisk men (vad jag kan förstå) korrekt analys av krigets realiteter. Kanske skulle man kunna kalla honom cyniker.

Nu finns ytterligare anledning att läsa the War Nerd. Hans senaste text handlar nämligen om en svensk.

one of the few real heroes you´ll get in this sleazy world, was a Swede, believe it or not. A Swedish aristocrat, no less. Count Carl Gustav von Rosen volunteered to do close air support for the Biafran army, hosing down government troops and raiding their bases, flying tiny civilian prop planes like little Swedish Cessnas.

Is that glorious or what?

Artikeln har titeln Biafra: Killer Cessnas and Crazy Swedes och tar alltså sin utgångspunkt i Biafrakriget i slutet på 1960-talet.

Ni kommer väl ihåg Biafra?

Ett förföljt folk i Nigeria bröt sig ut och förklarade sig självständigt under namnet Biafra. Detta gillades inte av den nigerianska centralmakten, förstås, vilket fick för Afrika helt naturliga följder: grymt krig med inslag av folkmord. De militära styrkeförhållandena var sanslöst ojämna. Biafras infanteri kanske var en fjärdedels av Nigerias. Och på den högteknologiska sidan hade Biafra inget alls, medan Nigeria fick stöd från Sovjetunionen.

The Nigerian AF had MiG-17 fighters and Il-28 bombers, DC 3 transports converted to bombers and a few choppers. Those Ilyushin and MiG designs were the high point of Soviet military aviation. Don´t kid yourself -- the Soviets built some great planes. The Il-28 was a big, fast bomber with a bombload of 16,000 pounds and a three-man crew, including a tail gunner manning twin 23mm cannon. You wouldn´t want to tailgate one of these.

The MiG-17 was even better. It might have been the best fighter in the world when it went into service in 1953, and even in the mid-sixties it was good enough to win against our Phantom F-4s in dogfights over North Vietnam. US pilots were way more scared of the MiG-17 than the follow-on model, the MiG-21. The slick moves and big cannon of the MiG-17 were one big reason the USAF stopped thinking of fighters as manned SAMs -- all speed and no finesse -- and went back to planes with nose cannon, maneuverability and started teaching air combat at Top Gun schools.

Up against all this big international hardware, the Biafrans had...nothing.

Men, det är här Carl Gustav von Rosen träder fram i historien.

Then this crazy Swede von Rosen came up with the kind of idea that would only work in Africa. Since he couldn´t get the Biafrans any jet aircraft, he´d just buy some prop-driven trainers and refit them for combat. Von Rosen is such a great character he almost makes me reconsider hating Swedes. He was a throwback to when the Swedish pikemen turned the tide of the Thirty Years War.

Von Rosen specialized in noble lost causes. Way back in 1938, when he was just a kid, he volunteered to fly for the Finns in their ultra-cool, hopeless fight against the Red Army. The Finns had no bombers so von Rosen just grabbed a civilian airliner, loaded it up with bombs and dropped them on the Reds from the passenger doors.

"Welcome, Comrade passengers! Coffee, tea or 500 pounds of HE?"

Von Rosen flög vid denna tid hjälpsändningar i området men övertalades att bli konsult åt det hopplösa flygvapnet i Biafra. Men att köpa flygplan åt den nybildade staten var inte lätt, så von Rosen fick nöja sig med vad han kunde få tag i. Och det var ingen imponerande syn, det flygvapen som kom att kallas "the Biafran Babies":

the little putt-putt plane von Rosen built his force around: the MFI-9, a tiny prop-driven Swedish trainer... ...looks like those ultralights people build in their garages. This plane could park in subcompact spaces at the Stockholm mall. It had a maximum payload of 500 pounds -- me plus a couple of medium sized dogs. Lucky those Swedes are so skinny.

Von Rosen bought five of these little "Fleas" down the coast in Gabon, slapped on a coat of green VW paint to make them look military, and installed wing pods for unguided 68mm unguided anti-armor rockets. Then he and his pilots -- three Swedes and three Ibo -- flew them back to Biafra and into combat.

They blew the Hell out of the Nigerian AF and army. These little Fleas were impossible to bring down. Not a single one was knocked out of the sky, although they´d buzz home riddled with holes. They flew three missions a day and their list of targets destroyed included Nigerian airfields, power plants, and troop concentrations.

The Fleas turned their weaknesses into advantages in true guerrilla style. They were so slow that they had to fly real low -- which made them almost impossible to hit in the jungle, since you never saw them till they were on top of you. The low speed made for better aim: almost half the 400 68mm rockets they fired hit their targets, which is an amazing score for unguided AS munitions. (There used to be a joke in the USAF that if it wasn´t for the law of gravity, unguided AS rockets couldn´t even hit the ground.)

The Biafran AF managed to destroy three MiG-17s and an Il-28 on the ground. Killing enemy planes on the ground may not be as glorious as shooting them down in a dogfight, but they´re just as destroyed. The Fleas also took out a couple of helicopters, an airport tower, a Canberra bomber and a half-dozen supply trucks. And they blew away at least 500 Nigerian troops. It was one of the few really glorious exploits you get in war these days. Why they haven´t made a movie of it, I don´t know. Guess they think we´d rather see tennis pros fall in love or some shit like that.

Ja, ni vet ju hur det gick, eftersom ni har sett bilderna på de svältande barnen med svullna magar i Biafra - bilder som påverkar omvärldens biståndsvilja ännu. Von Rosen lyckades naturligtvis inte förhindra katastrofen.

Early in 1970 Biafra surrendered. Nobody knows how many people died. The low guess is a million, the high ones maybe three millions. Almost all were Ibo civilians.

Som sagt.

Läs the War Nerd. Läs hela artikeln. Läs alla hans artiklar.

Mer information om Biafrakriget finns här, mer om "the Biafran Babies" finns här.

Svårt att förklara

Engelskt uppslagsord
appeasement

Svensk översättning
blidkande, stillande, lugnande (substantiv)

Sammansättningar/avledningar
policy of appeasement - eftergiftspolitik (enl. Lexin)

Appeasement säger de på engelska. Fast då handlar det sällan om AIK fotboll och klubbens förhållande till huliganer och firmor. Begreppet används inte ofta om inrikesfrågor av kriminalpolitisk karaktär. Ordet brukar användas i internationella frågor. Och det blir förstås en väldigt grovt framyxad liknelse nu, men när Mats Olsson skriver i dagens Expressen, så kan jag inte tycka annat än att termen passar.

AIK har sig självt att skylla.

Redan när tränarna hette Stuart Baxter eller Olle Nordin tog föreningen aldrig avstånd utan valde istället att förhandla och liera sig med gangsters.

Resultatet ser vi i dag när spelare inte vågar skriva på för AIK, när spelare och ledare måste ha polisbeskydd, när spelare och ledare hotas med våld och, till exempel, vd:n för AIK Fotboll, Sanny Åslund, fått sitt hem vandaliserat.

Appeasement. Man väljer att förhandla med skurkarna istället för att använda hårdhandskarna.

Ursprungligen syftar ordet på Neville Chamberlains eftergiftspolitik mot Adolf Hitler. Britterna hade sina anledningar att blidka Hitler, förstås. Det fruktansvärda Första Världskriget låg i färskt minne. Nazismens inneboende ondska hade ännu inte blivit helt tydlig. Andra strategiska intressen, som att begränsa kommunismens framfart, spelade också in.

Därför sågs det, och inte bara av britterna, alltså som ett lyckat drag av Chamberlain att sluta den överenskommelse med Hitler som i all tid därefter hånats: Peace in our time, hette det.

Begreppet appeasement används nuförtiden mest med anledning av frågeställningarna runt den amerikanska utrikespolitiken. Exempelvis har ju många experter på utrikespolitik, ofta såna ibland folk som stödjer John Kerry och har stort förtroende för exempelvis FN, menat att man kunnat begränsa Saddam Husseins ondskefulla effekter genom återkommande FN-styrda vapeninspektioner, eller genom villkorad handel såsom i FN-programmet Oil-for-food.

Appeasement säger kritikerna, som ofta återfinns i lägret som stödjer George W Bush.

Appeasement säger man också om det säkerhetspolitiska önsketänkande som innebär att man tror att man kan begränsa terrorismens skadeverkningar genom att bemöta terroristerna i förhandlingar eller rentav involvera dem i regelrätta politiska processer. Vissa tror att exempelvis PFLP (FolkFronten för Befrielsen av Palestina) eller Hamas med hjälp av internationellt stöd och omvärldens solidaritet ska kunna omvandlas till legitima och fredliga politiska partier.

Appeasement, säger kritikerna alltså.

Förespråkarna, däremot, för eftergiftspolitiken mot terroristerna menar att dessa organisationer är frihetsrörelser. Att omständigheterna, och inte terroristernas egen vilja, tvingar dem att använda våld. Att man kan tala dem till rätta. Att terroristerna innerst inne är fina killar som älskar friheten.

Som i AIK, ungefär, fast uppblåst i större skala.

Mats Olsson fortsätter sin beskrivning av huliganismen:

Allt detta har utförts av personer som säger sig älska AIK.

Justitieminister Thomas Bodström håller på AIK, det vet alla. Han brukar också vara kvick att uttala sig i alla möjliga och omöjliga idrottsärenden men – i går ville han inte kommentera det som hände på Råsunda, det som är en av de största skandaler som nånsin drabbat svensk fotboll.

Men han är inte ensam. Varken fotbollsledare eller politiker vill tala om eller ens försöka förstå tjusningen med våldet, ingen vill erkänna att det finns, det är ju mycket enklare att vifta undan med att det "bara handlar om några fotbollstokiga grabbar" som "inte kan kontrollera sina känslor".

Fina fotbollsälskande killar.

Men Mats Olsson, som talande nog bott länge i USA, vet förstås att appeasement inte fungerar. Olsson vet att man inte kan prata bort problemet.

Kvalificerat bullshit.

Det är värt att upprepa:
De här personerna älskar inte AIK.
De här personerna älskar inte idrott.
De här personerna förstår inte fotboll.

Jag hyser, till skillnad från Olsson, dock faktiskt viss optimism att justitieminister Thomas Bodström kommer att komma till insikt om bristerna i sin kriminalpolitik.

Det brukar nämligen bli lättare att begripa vad appeasement betyder när det är ens egna som drabbats av följderna.

När islamofascisterna på en dag mördade över 3000 människor på Manhattan och andra platser blev det tydligt för nästan alla amerikaner, ja för nästan hela den halva av jordklotet som delar värdegemenskap med USA, att förhandlingsvägen inte var framkomlig.

Den egna familjen hade drabbats.

I miniatyr utspelar sig förhoppningsvis samma tankeprocess inom Thomas Bodström just nu. Två av hans barn hade nämligen gjort honom sällskap till Råsunda, berättar TT.

- Fruktansvärt. Jag var där med två barn. För första gången var min sexåriga dotter med. Det var inte lätt att för henne förklara vad som hände, särskilt som man alltid predikat att man ska uppträda renhårigt i idrottssammanhang, säger den före detta AIK-spelaren till TT.

Svårt att förklara. Minst sagt. Särskilt om justitieministern hade för avsikt att beskriva sitt eget ansvar.

Fungerande kommunism

De sanslösa veckorna av kommunistbashing lider uppenbarligen mot sitt slut. Mothugg har tröttnat. Tove Lifvendahl har tröttnat.

Och eftersom gudmundson alltid har ett fuktat finger uppsträckt i (ni trodde väl ändå inte att jag skulle skriva nåt sjaskigt här?) luften, så är det väl dags också här att krypa till korset, eller hammaren och skäran om ni nu hellre vill det.

Lyssna nu.

Kommunism kan visst fungera. America Vera-Zavala nämnde ju Kerala (eller var det Fagersta?) som exempel på kommunistiskt samhälle. Men det är ju bara ett samhälle som stundtals styrts av ett kommunistparti.

Det finns bättre.

Var då, undrar ni?

I USA, förstås. Hutteriterna lever faktiskt i kommunism.

Goods are owned communally in the community, i.e., all moneys earned from different businesses belong to everyone on the colony. If members need different items, they ask for it and if it is a necessary item, it is bought for them. Most items are given out according to the need (Acts 2:44-47; Acts 4:32-35). Things like farm equipment, vehicles, etc, are bought and paid for by the colony and used by whoever needs or is responsible for them.

Any kind of Aagnutz (Eigennutz, any method of earning personal spending money) is frowned upon and greatly discouraged, especially by the Schmiedeleut branch. The example of Ananias and Sapphira is often sited as proof that aagnutz is a vice (Acts 5:1-11). Hutterites have some personal belongings in their homes though that the colony provides for them or allows them to purchase.

Titta på deras hemsida!

(via Gene Expression)

Kd nu på tåget

Media Culpa noterade ju häromdagen att blogosfären fördubblas var femte månad. Om Technorati mätte motsvarande utveckling i den borgerliga blogosfären skulle antagligen resultatet vara fördubbling varje månad.

Senast in på banan: Kristdemokraterna.

Bloggen Syskonskap

"Bygger på den kristligt-sociala idétraditionen | För en solidarisk politik som går över nationella gränser men som håller sig inom förvaltarskapets gränser | Mot högerkristet flisletande, liberal värdenihilism och socialistiskt diktaturkramande".

Och eftersom bloggskribenterna är anonyma förväntar vi oss rikligt med skvaller. Som i texten om anförandet Göran Hägglund nystartade med häromdagen.

Det allmänborgerliga nonsensbudskapet var bortplockat till förmån för en klassisk kristdemokratisk profil. Vågar vi gissa att den enligt egen utsago "socialliberale" och "allmänborgerlige" Sigfrid Leijonhufvud fått lämna över talskrivarpennan till Hägglunds nye stabschef Jakob Forssmed?

Nu väntar jag bara på att vänstern ska börja skriva. Men de är väl upptagna med vanskötseln.

Köpläge för Wohlin

Med två år fram till riksdagsvalet framstår det kanske som magstarkt att spekulera om valutgången. Jag kan dock inte hålla mig.

De senaste opinionsmätningarna har ju visat att den så kallade Alliansen har tagit ledningen, vilket såklart bemötts med glädje i kvartetten. För mig framstår dock det borgerliga glädjesprutet prematurt. Opinionsmätningarna förbigår nämligen en viktig detalj.

Ett exempel: Dagens Nyheter har redan en temasida på webben om riksdagsvalet. Titta på den. Är det nåt som saknas?

Just det. Ett litet missnöjesparti i mitten.

Junilistan.

Jag hade i torsdags förmånen att växla några ord med listans EU-parlamentariker Lars Wohlin över ett glas skumpa (Wohlin golvade i själva verket tre glas på mitt enda, väldigt statsmannamässigt) i en parlamentskorridor i Bryssel.

Efter några frågor om effektivitetsfördelarna med att vara ett parti utan medlemmar, en diskussion jag intresserat mig för tidigare, och som nu Junilistan satsar helhjärtat på (kan det här jobbet vara nåt?), leddes samtalet in på riksdagsvalet.

Wohlin var synbart upphetsad av tanken. Han hytte med näven i luften för att visa hur man borde slå mot det stelnade partiväsendet. Bryta upp cementen.

Tanken på att ställa upp i riksdagsvalet är ju inte främmande för Junilistan. I en enkät till sympatisörnätverket utreddes frågan om det ansågs intressant att vidga versamheten.

Utvärdering av fråga 6: Junilistan har tillkommit för att driva fram en svensk debatt om Eupolitiken och motarbeta den europeiska politiska elitens strävan att flytta den politiska makten från medlemsländerna till Bryssel. För att åstadkomma detta ställer vi upp i EUvalen. Finns det anledning att på sikt vidga vår politiska verksamhet. Vad tycker Du? Vilka argument finns?

Svar har inkommit från 275 personer. Några har visat sig vara dubbletter, men efter korrigering finns 271 svar.

Frågan är lite svävande i formuleringen och de flesta svar är väldigt försiktigt formulerade, 242 personer har dock svarat så att ett huvudalternativ framgår.

Endast 25 som svarat är helt övertygade, 21 st. för en utvidgning och 4 emot.

Åtta personer lyfter fram kravet på en folkomröstning som en avgörande faktor för hur man skall gå vidare. Av dessa är 6 st. i huvudsak positiva och 2 negativa till en utvidgning.

Det vanligaste argumentet på ja-sidan är att det behövs en förnyelse av den svenska politiken (64), men många lyfter också fram vikten av att Junilistan finns med i Riksdagen där viktiga beslut fattas (28). Många är tveksamma om tidpunkten är den rätta och någon lyfter fram argumentet att Junilistan istället bör stå fadder för en självständig Septemberlista.

Total är 162 av svaren positiva till ett utökat engagemang.

Av de som är emot ett utökat engagagemang tycker nästan hälften (33) att frågan är för tidigt väckt. Det kan bli aktuellt senare men inte just nu. En annan grupp (12) resonerar i samma anda och anser att det är viktigt att vi nu koncentrerar oss på uppgiften i Bryssel. I denna grupp ingår svaret från Helsingborg som omfattar ett 10-tal sympatisörer.

Fem stycken framhåller att Junilistan bör stå fadder för andra partibildningar (Septemberlista) och 16 sympatisörer är direkt negativa och tror inte att vi klarar vare sig administration av ett nytt parti eller att vi kommer att lyckas skapa en gemensam politiks plattform.

Sammantaget är 80 svar övervägande negativa till utökning.

Långt mer än hälften av sympatisörerna bedöms alltså som positiva till en riksdagskandidatur.

Tillfället är lysande, menade Wohlin, för den som rätt kan exploatera den blockpolitiska låsningen genom att identifiera ett antal frågor som skär rakt igenom de etablerade partierna. Breda frågor utan parti-identitet. Vilket ju är Junilistans marknadsidé, tydligt illustrerad i att de tar väljare proportionerligt från alla andra partier.

"Det överraskande är att Junilistan är så brett förankrad över hela Sverige, i alla sociala grupper och i alla ideologiska läger. Det känns helt unikt att man fått till en sådan här lavin som går över hela landet", sade till exempel Sören Holmberg, professor i statsvetenskap till Ekot, i en analys av SVT:s vallokalsundersökning.

Frågor som skär rakt igenom de etablerade partierna.

Wohlin gav till och med några exempel på politiska frågor att gå till val på. Och det var faktiskt inte bara euro-frågor som surrade i hans huvud, även om det inte kändes helt halsbrytande.

# Folkomröstning om den nya EU-konstitutionen.
# Ny folkomröstning om kärnkraften.
# Ökat kommunalt självstyre.

Inga stora överraskningar där, alltså. Kanske hade man kunnat förvänta sig en punkt om fler poliser och domstolar.

Wohlin letade nu efter förtroendeingivande företrädare för listan. Helst pensionärer, fria från familjeansvar, dubbla lojaliteter och med tid i massor. Gärna publika människor, och allra helst något gammalt tv-ankare. Mer än så behövs inte.

Junilistan vill inte ha mer än fyra procent av rösterna.

Wohlin gjorde en liknelse med börsen.

"Det gäller att få de röststarka aktierna i riksdagen", sa han. Fyra procent i vågmästarmitten är värt mer än tolv procent till höger. Och exakt så är det ju. I synnerhet idag, när Vänsterpartiet kokats ner till obetydlighet och Miljöpartiet har institutionaliserat sig på vänstersidan.

De röststarka fyra procenten ligger där och väntar på den som törs.

Och då kan det ju vara dags att fundera på vad som händer efter valet.

Låt oss först titta på hur Junilistan agerar i EU-parlamentet. Där har man anslutit sig till en partigrupp som är otroligt spretig. Det enda som förenar partigruppen är en samsyn om fem, sex olika punkter där de agerar samfällt. För övrigt agerar ledamöterna fritt.

Och tre junilisteledamöters fria röster i det gigantiska EU-parlamentet är naturligtvis betydelselösa. Inflytandet fokuseras enbart på de överenskomna punkterna.

Kanske kan man vänta sig en liknande hållning i riksdagen?

Om nu Junilistan går till val på krav om folkomröstning i konstitutionsfrågan samt kärnkraftsfrågan, och krav om ökat kommunalt självstyre, kanske vi faktiskt kan förvänta oss att de håller sig till det. Att de fokuserar sina anspråk på inflytande till just de frågor som de använt för att vinna röster.

Och då blir regeringsbildningen bara ett auktionsförfarande där höger och vänster får bjuda över varandra i villighet att arrangera folkomröstningar. Bjuder man tillräckligt bra kanske man kan köpa Junilistans voteringar för hela sin politik.

Men.

Som bekant är ju ett parti lite bättre än de andra på att sy ihop regeringsunderlag. De har liksom övat några gånger. Och frågan blir då vad det borgerliga blocket kan erbjuda Nils Lundgren som inte vänstern kan.

Jag har ingen aning.

Men det kommer att bli mycket spännande.