Värt en omväg

Det börjar ju närma sig midsommar, och då händer det att mina tankar går hem till Leksand. Idag skriver jag på SvDs ledarsida om min favorit bland dalmålningar, som hänger i den permanenta utställningen i Leksands kulturhus. Den som har vägarna förbi bör verkligen stanna och titta. Målningen är en effektiv bot mot all romantisering av det gamla bondesverige som förekommer på Skansen och liknande gammelgårdar.

Dalmålningen är enkel men gripande. Jufwas Anders Erssons Familjetavla från 1811 illustrerar livet som det var för Olov Andersson och hustrun Anna Olsdotter, gifta i Leksand 1792.

Från vänster till höger, som i en serieteckning, visas parets barn i den ålder de fick uppnå. Det är sex döttrar och tre söner, av vilka en son hann bli tolv år gammal. De andra levde bara månader, dygn eller timmar. På ett senare målat tillägg ses sedan ­ytterligare två söner och en dotter, födda efter 1811. Utöver raden av i späd ålder döda barn, ovanför en kurbits, har målaren också satt fem stjärnor med förklaringen att ”de 5 stiernor betyda 5 missfall”.

Sjutton graviditeter, men inget liv. Så såg fattigdomen ut här i Sverige.

”Svenskans mest intressanta röst.”

Metodkapitlet är kanske inte det tjockaste i den här avhandlingen, men Resumé har utsett mig till landets tolfte bästa och mäktigaste åsiktsmaskin.

Så här ser övre delen av listan ut:

1. JANNE JOSEFSSON
Titel: journalist SVT
”Hans journalistik sätter agendan för vad Sverige tycker.”

2. KATRINE KIELOS
Titel: tf chefredaktör Dagens Arena, krönikör Fokus
Inkomst: 84 703
”Sveriges mest intressanta och fräscha åsiktsmaskin Q2 2008. Vänj dig vid henne de kommande fyrtio åren. ”

3. ALEX SCHULMAN
Titel: skribent, vd 1000apor.se
Inkomst: 555 300
”Har bevisat att det viktigaste inte är vad man tycker utan att man tycker.”

4. JAN GUILLOU
Titel: journalist och författare
Inkomst: 4 840 841
”En av få som fortfarande kan sätta ned foten så att hela Sverige märker det.”

5. LENA MELLIN
Titel: samhällschef Aftonbladet
Inkomst: 984 789
”Sveriges tyngsta politiska tyckare. Står för femtio procent av Aftonbladets värde.”

6. PETER WOLODARSKI & HANNE KJÖLLER
Titel: ledarskribenter DN
Inkomst: HK: 423 900
”Liberala tyckarhuliganer som går hem i folkhemmet.”

7. MATS BERGSTRAND
Titel: redaktör DN Debatt
Inkomst: 730 616
”Som riksmegafon hör han hemma i toppen.”

8. K-G BERGSTRÖM
Titel: programledare SVT
Inkomst: 731 400
”Kan förändra politiken på samma nivå som ett statsråd.”

9. LEIF GW PERSSON
Titel: supertyckare
Inkomst: 1 614 105
”Sveriges mest orädda röst.”

10. PATRICK EKWALL
Titel: Sporten TV4
Inkomst: 516 150
”I sportvärlden är han omöjlig att inte förhålla sig till.”

11. MATS OLSSON
Titel: sportkrönikör Expressen
Inkomst: 800 140
”Är alla krönikörers urmoder.”

12. PER GUDMUNDSON
Titel: ledarskribent SvD
Inkomst: 0
”Svenskans mest intressanta röst.”

13. GÖRAN GREIDER
Titel: politisk chefredaktör Dala-Demokraten
Inkomst: 820 300
”Sveriges enda folkliga vänsterintellektuelle.”

14. JOHAN CRONEMAN
Titel: tv-recensent DN
Inkomst: 614 200
”Sätter agendan för svensk tv direkt från sitt eget skrivbord.”

15. JOHAN HAKELIUS
Titel: krönikör Aftonbladet
Inkomst: 1 412 532
”I korthet: Sveriges bästa kåsör.”

16. LARS ADAKTUSSON
Titel: programledare TV8
Inkomst: 8 153
”Visar att uthållighet är kung.”

17. LINDA SKUGGE
Titel: supertyckare
Inkomst: 557 072
”Har visat att man kan driva sitt varumärke genom åsikter år efter år.”

18. JESSICA GEDIN
Titel: frilansskribent
Inkomst: 208 400
”Det är få som kan tycka bara du ber. Hon är den främsta.”

19. PETER KADHAMMAR
Titel: författare och reporter Aftonbladet
Inkomst: 665 026
”Vågar ta sig an det komplexa. Inte rädd för det som saknar yta.”

20. LASSE ANRELL
Titel: sportkrönikör Aftonbladet
Inkomst: 970 100
”Obegripligt framgångsrik på läktarna.”

Vem gör Hog Farm 2008?

I samband med Irakkonferensen nämns nu hela tiden att denna är den största internationella tillställning som Sverige stått värd för sedan Miljökonferensen 1972. Det är en jämförelse som ger gott hopp för populärkulturen.

Miljökonferensen 1972 har nämligen lämnat ett enormt djupt avtryck i svensk rockhistoria. Och är det bara något enda litet gry i dagens vänster så borde vi kunna klocka in åtminstone en rockklassiker innan året är slut.

Så här var det:

1972 års miljökonferens innebar också en rad parallella arrangemang. Det mest omskrivna av dessa var besöket av Woodstock-legendarerna Hog Farm, som slog upp sitt tältläger i Skarpnäck. Dit åkte flummarna och rökte på, medan de mest rabiata kommunisterna marscherade i takt inne i stan.

Den här splittringen av vänstern finns beskriven i en fin text i Stockholms Fria: Hog farm satte alternativrörelsens verklighetsuppfattning i gungning:

När Hog farm kom till Stockholm fanns ingen organisation som tog emot dem. Alternativrörelsen hade vänt dem ryggen och deras aktivister var förbjudna att ha något med dem att göra.

En av dem som trots förbudet stod i regnet och väntade var Lars Ingemar. Han blev citerad i Aftonbladet: 'De här människornas "runda" livsfilosofi är fantastiskt vacker. Ringen, cirkeln, det runda är deras livssymbol. De bor i en ring. De dansar i en ring, de omfamnar varann. De gläds med varandra och genom att sluta sig i en cirkel stänger de ute aggressionerna.'

Lars Ingemar tycker fortfarande att Hog farm var 'underbara och vackra människor'.
- De hade idéer om byggnader, så kallade "Buckmister Fullerhus", man skulle bygga så att människor inte kände sig avvisade utan var med i en gemenskap.

Lars Ingemar har även intrycket att Hog farm arbetade hårt för att få lägret att fungera.

I Rödakorstältet jobbade Lotta och om dagarna låg hon på en filt i solen. Hon tog del av utställningar, pratade med deltagarna och satte plåster på en och annan skavsårstå. Hon tyckte att Hog farm var trevliga och lugna. Gunnel arbetade varje eftermiddag i köket, passade barn och lagade kläder. Hon hade gärna velat följa med Hog farm ut i världen.

- Amerikanerna var precis som jag hade förväntat mig, riktiga hippies, supercoola med häftiga kläder och smycken, mycket kollektiva, alla levde i storfamiljer. Det var love, peace and rock"n"roll.

De som jag har haft kontakt med och som arbetat med Hog farm hade alltså goda erfarenheter, vilket med tanke på vad jag tidigare hört gjorde mig förvånad.

Då alternativrörelsen vänt ryggen åt Hog farm blev det den lokala ungdomen som tog över arbetet. De kom från Bagarmossen, Farsta och Hökarängen och hjälpte till med att bygga scen och resa tält. Lägret var ganska oorganiserat och ungdomarna trodde att det skulle bli som Woodstock, men riktigt så blev det inte.

Någon minns att Hog farm mest var intresserade av morötter och att Hog farm snarast hade en lugnande inverkan när det gällde cannabis. Andra minns att de var med i bussarna och där rökte på, men att amerikanerna var noga med att inte sälja cannabis. Det gick också rykten om att Hog farm blandade LSD i maten och maten var heller inte särskilt god.

I tälten satt kompisgäng från olika förorter. Om någon mådde dåligt höll Hog farmare dem i handen och försökte 'guida' dem till rätta. Det mest exotiska i lägret var indianer som kom från åtta olika stammar och som utförde ceremonier för att komma i kontakt med den Store Anden. En kväll hölls det fest för Valar, och som avslutning åkte man in till city där man höll en fest för Livet.

Många proggband valde trots förbudet att spela i Skarpnäck: Fläsket brinner, Träd Gräs & Stenar, Blå tåget, Kebnekaise, Mats Ronander, Solen skiner och Peps Bluesband. Men det var aldrig mer än några tusen personer i publiken. Hog farm hade också med sig ett eget band, Holy Modal Rounders, och troligen var detta första gången som en ljusshow uppfördes i Sverige. Den 16-17 juni hade man tillstånd att spela till klockan 23 men det sista bandet slutade spela vid fyratiden på morgonen. Omkringboende klagade och småhippiesarna jublade.

Thomas Gartz som spelade i bandet Träd Gräs & Stenar har skildrat stämningar i sin bok Bok (pdf): 'Natt. Dimmor flöt över Skarpnäcks flygfält. Luftig mjölk mellan klungorna av gamla armétält, wigwam och Hog farms husvagnar. Svarta fanor slokade i träden fuktiga av dagg. Regnbågsflaggor, smala tygband i olika färger, grunkor och prylar upplysta av eldskenet var upphängda i tälten. Himlen över fältet så innerligt stor och klar. Ljuden svävade, lyfte, drev iväg i de lugnare luftlagren långt bort i skyarna över förorterna.'

Och vidare: 'Jag med andra hade demonstrerat flera dagar i stan med rökbomber mot polistrupper som marscherade flera led i bredd. Polisens militära tyngd var för mycket. Gränserna var stängda för alla aktivister från Danmark, Tyskland och Frankrike. Att Rolling Thunder och hans indianvänner kom in i landet när de propsade på att skinnstycken med tecken skulle vara deras indiannations pass, det var ett bra trick. Men hur hade Hog farm kommit in i landet? Varför kom de med denna bleka tillställning, att från stan dra bort alla freaks som fått nog av poliser in i en slags lufttom bubbla långt från händelsernas centrum? Jobbade de för CIA?'

De demonstrationer som Thomas Gartz nämner hölls under konferensens första dagar. Kvällspressen skrek om 'Bajonettstrid utanför slottet' och om 'några hundra demonstranter som försökte storma konferensen'. Många av demonstranterna var anarkister/frihetliga och bodde i Skarpnäckslägret. De ville demonstrera mot FN-konferensen, men alternativrörelsen ordnade ingen sådan demonstration.

Istället ordnades temamöten på ABF-huset för att avslöja kapitalismen. 8 juni visades en sovjetisk film från Angola, 10 juni handlade om 'kapitalism och miljöförstöring', den 12 juni berättade Svensk-kinesiska vänskapsförbundet om miljövård i Maos Kina. FF beslutade också att man skulle trycka upp en karta över de amerikanska investeringarna i Sverige. Demonstrera skulle man göra, den 13 juni i en FNL-demonstration.

Hog farm fungerade annorlunda jämfört med svenska folkrörelser. 'Vi är en familj. Vi sitter ned och pratar ut om saker.' Frånvaron av ledare var också provocerande. Att säga 'alla bestämmer här, det är ingen som leder här' var främmande för alternativrörelsen. Hog farms mål var inte slagord som kamp och revolution. Deras målsättning var att få folk att må bra och att samla in pengar för att köpa upp land, ett fritt land, Earth Peoples Park.

Förutom svenska och utländska besökare kom till lägret missbrukare från Skarpnäcksgården, uteliggare och socialt utslagna från stängda härbärgen inne i staden, 'Gamla Bro' och 'Alltinget'.

Aktivisterna från ABF-huset kunde nu komma och titta, för att få se något sunkigt, flummiga USA-människor, hippies som lojt klafsade runt i geggan kring några slokande tält med vimplar som någon av besökarna uttryckte det.

Så innerstaden överläts till miljökonferensare och ultrakommunister, och tömdes på ungar som i stället gav sig ut till Skarpnäck för att ta riktiga droger med Hog Farm.

Det var det Pugh Rogefeldt sjöng om. Sveket mot de mer ordinärt flummiga ungdomarna, som förstörde många ur hans egen generation. Pugh ville lira för kidsen inne i stan, men när han kom dit hade alla dragit ut för att knarka med Hog Farm.

Som jag kom till Stockholm City för att lira på Fregatten
Så kom jag inte längre än till dörren på Fregatten
Hoo-raiaaa, ho-hoo-raiaaa, hoo-raiaaa
Snuten hade tutat i ett horn

Så då vände jag på klacken för att gå till Gamla Bro-oo
Men det var försent, där hade alleman fått gå-åå
Hoo-raiaaa, ho-hoo-raiaaa, hoo-raiaaa
Snuten hade tutat i ett horn

Så vad skulle jag då göra för att träffa mina vänner
Vi som hade börjat sluta knarka en i sänder
Hog farm! Ho-hog farm! Hog farm!
Där satt dom allihop å tände på

Ja, där satt dom allihop å tände på med tripp o braja
Å för min del gör det inget men det gör mig så förbannad
Hog farm! Ho-hog farm! Hog farm!
Kommer hit och tar oss ner igen

Hog Farm krossade "det politiska medvetandet" hos en hel generation flummare, och gav oss samtidigt en rockklassiker. Törs man hoppas på en upprepning?

Obama - om Fidel Castro får välja

Som om det inte räckte med Hamas. Fidel Castro kommer ut som Barack Obama-supporter i Granma.

... this man who is doubtless, from the social and human points of view, the most progressive candidate to the U.S. presidency ...

Antihistaminer och antihizbollah

Tack vare kortisomkräm och en kortisonsnaps (känner mig som James Mason i Nicholas Rays "Bigger than life"), en adrenalinspruta och lite antihistaminer (hur kan det komma sig att vi har låtit allergikerna ha antihistaminerna för sig själva - de tycks ju funka mot allt!?) skrev jag om Hizbollahs makt över Libanon på SvD:s ledarsida idag.

Det var vintern 2007, bara månader efter kriget mellan Israel och Hizbollah. När vi klev ur bussen i Beiruts södra förorter blev vi genast mötta av några välbyggda unga män i svarta vindjackor. Alla hade varsin liten kommunikationsradio i handen, men i övrigt fanns det inget som signalerade att det var fråga om soldater. Inga vapen.

De hade järnkoll. De stod i varje korsning och såg vilka som kom in i kvarteren och vilka som lämnade. Alla som inte passade mallen fick en fråga om vad de hade för ärende. Det fanns inget hotfullt i luften, men det var en uppvisning i total kontroll – även i en tid när israeliska angrepp torde ha försvagat organisationen markant. Det rådde inga tvivel. Detta var Hizbollah-land.

När Libanon i helgen efter nitton misslyckade försök kunde välja general Michel Suleiman till president var det ytterligare bevis för Hizbollahs kontroll. Inget sker utan deras samtycke.

Pellefantmannen

Det skulle bli så bra. Efter att bara ha rökt kubanska cigaretter i två veckor var jag otroligt osugen på att röka. Plötsligt blev det första maj, och flera olika kampanjer för rökavvänjning startade. Jag hoppade på. Det skulle ju bli så bra.

Smaker, dofter. Hälsa, kondition. Rena kläder. Ingen jävla stans sades att man långsamt skulle förvandlas till elefantmannen.

Först en veckas halsfluss. Ett köttsår i halsen som gjorde att jag inte ens kunde svälja min egen saliv, utan satt och dreglade som ett kolli. Och nu, när jag närmade mig slutet på penicillinkuren, sväller mina armar, händer, fingerleder upp. Stora blemmor på höfterna, i pannan, mellan skinkorna. Det kliar som fan.

Jag har snart inte rökt på en månad. Har knappast någonsin mått sämre.

Choose life.

Samtidigt i Västafrika

Ser du något konstigt med det här fotografiet på Nigeriansk milis?


Japp. De har Hizbollahflaggor och Hassan Nasrallahs porträtt. Man kan fråga sig vad Hizbollahs försvarare, som brukar påstå att organisationen är ett nationalistiskt försvar mot israelisk aggression, skulle bygga miliser i Västafrika. Läs mer på World defense review.

Rätt låt vann igen!

Det är den tiden på året då vi konstaterar att rätt låt vann i år igen. För varje tävling blir France Galle och Poupée de cire, poupée de son allt mer överlägsen. Man häpnar över att folk fortfarande bryr sig om att skriva nytt material - mot Serge Gainsbourg har de ju ingen som helst chans.

På stämma

Igår hamnade jag på Svenskt Näringslivs stämma där Fredrik Reinfeldt talade. Om detta handlar dagens text på SvD:s ledarsida.

Inte en enda spontan applåd. Några spridda skratt blev det förstås, men inte ett enda tillfälle då de församlade företagarna kände att de ville applådera statsministern.

Från doldisar till dildosar

Dagens två texter på SvD:s ledarsida behandlar så disparata saker som att Apoteket ska sälja sexleksaker och att socialdemokraterna fått ny gruppledare i riksdagen.

Dildosar (att bara få sätta underrubriken Pubic Service känns stort):

Den 23 juni börjar Apoteket sälja sexleksaker. Bland produkterna i linjen Trust in Lust kommer det att finnas exempelvis: massagestav (990:-), geishakulor (390:-), och vibratorring (89:-).

Men om det nu är en statlig kärnuppgift att tillhandahålla sexhjälp, varför stanna där? Redan Lars Ullerstam föreslog i debatt­boken De erotiska minoriteterna (Zindermans förlag, 1964) att ­staten skulle erbjuda stöd åt dem vars behov marknaden inte kunde täcka. ”Alla slags perversa böjelser skulle tillfredsställas i dessa ­önskebordeller, som skulle till­handahålla adekvata redskap och skolad personal. Vidare skulle det finnas ambulerande bordeller, som försörjde kroppssjukhus, sinnessjukhus, sinnesslöanstalter, för­lamade hemmaliggande åldringar och sjuklingar…” ”Personalen ­skulle kallas erotiska samariter och åtnjuta stor aktning.”

Doldisar:

Mona Sahlin har gjort två tunga tillsättningar. I vintras petade hon Göran Perssons gamla kronprins Pär Nuder och satte istället in sin egen favorit Thomas Östros som ekonomiskpolitisk talesman.

För några veckor sedan fick Britt Bohlin Olsson veta att hon skulle sluta som gruppledare i riksdagen och flytta till Jämtland för att bli landshövding. I tisdags utsågs hennes efterträdare.

Sven-Erik Österberg är lite av en doldis trots att han var finansmarknads- och kommunminister i förra regeringen. Han är 55 år gammal, bördig från Västmanland och sitter som suppleant i partistyrelsens mäktiga verkställande utskott.

Precis som Thomas Östros är han också medelålders, heterosexuell, vit man.

En dam försvinner

Det finns hopp för vänstern. Eller i alla fall finns det hopp för några av skribenterna på Arena, som glädjande nog har identifierat sin roll som fri vänster som tillhörande en upplysningstradition. Till skillnad från resten av vänstern som hyllar Hamas, Hizbollah och Muslimska broderskapet fullkomligt kritiklöst.

I senaste numret av Arena intervjuar Devrim Mavi och Per Wirtén de muslimska lärda kvinnorna Anne Sofie Roald och Pernilla Ouis. Samtalet handlar om deras förhållande till slöjan. Bägge är ju konvertiter, och gick således in ganska hårt för att identifiera sig som rättrogna muslimer, men idag ser de slöjan som del i en förtrycksapparat.

Precis som jag anser de att det är upp till var och en att välja ett liv bakom slöjan eller inte, och att religionsfriheten står långt över eventuella integrationspolitiska ändamål, men det förhindrar inte en ganska hård kritik. Och den kritiken har de tydligen fått äta upp, om man får tro slutet på artikeln, genom att mer eller mindre förskjutas.

Anne Sofie Roald är, för den som inte vet, religionshistoriker som doktorerat om islamistiska rörelser i Europa. Hon har kallats för "kvinnlig imam". Pernilla Ouis har doktorerat i humanekologi, undervisar på socionomutbildningen i Malmö och forskar om islam, sexualitet och heder.

Hela artikeln (ja, hela tidskriften faktiskt) är synnerligen läsvärd. Nedan några nyckelcitat (artikeln finns ej på webben) ur den mycket långa intervjun. De feta markeringarna i svaren är mina.

Hur såg processen ut när ni bestämde er för att bära slöja?

Roald: Om jag hade fått frågan för sex år sedan hade jag sagt något helt annat än jag gör nu. För vi rekonstruerar våra föreställningar hela tiden. Idag när jag får frågan säger jag: jo, för jag blev pressad att ha slöjan. Jag blev muslim 1982 och det var inte bara en man som pressade mig utan det var flera män runt mig som ville att jag skulle ha slöja. ...

Är det högre krav på kvinnliga konvertiter än på andra muslimer?

Ouis: ... När vi konverterade på 1980-talet var det en politisk tid. Islamismen hade växt sig stark och många islamister flyttade till Sverige, eftersom de inte kunde arbeta öppet för den formen av islam i sina hemländer. ...

Det är lätt att vara mot ansiktsslöja, det skulle de flesta vara emot. Men hur gör man då? Förbjuder det i skolan?

Ouis: ... ansiktsslöja är väldigt omtvistad och det är inte acceptabelt att någon ska gå omkring med något som motsvarar rånarluva på sig.

Finns det utrymme för feminism i islam?

Ouis: Det är det möjligas konst. Hur långt kan man gå i tolkningar för kvinnofrigörelse? Vi skrev och debatterade och argumenterade för att islam står för jämlikhet, men jag kom till en punkt där jag inte kunde pressa det längre och samtidigt vara trogen de grundvalar som finns i islam. Det finns vissa verser i Koranen som talar tydligt om skillnaden mellan könen, så tydligt att jag inte med all välvilja i världen kan tolka det feministiskt.

Fanns det politiska dimensioner bakom era beslut, att slöjan hade blivit en politisk symbol för en speciell ortodox typ av islam?

Roald: 11 september var en viktig faktor. Det fick mig att ställa frågor om tolkningar av islam. Det som skedde gjordes i islams namn och vi förväntades förklara det. Jag kunde inte ställa upp på att det faktiskt gjordes i guds eller islams namn. De som stod bakom attackerna sade att de hade stöd i Koranen - och det kan man faktiskt hitta där. Men man kan samtidigt gå in i Koranen och finna argument för fred och förståelse. ...

Ouis: Jag kände en sorts oärlighet i att försvara och förklara samtidigt som jag visste hur islamisterna argumenterade för något jag absolut inte stod för. Jag hade en idealiserad bild av islam. Men islam har också en mörk sida som jag inte kan förhålla mig till.

Vad har ni fått för reaktioner?

Ouis: Det var många som ville att vi skulle komma tillbaka. Men jag hade redan långt tidigare försvunnit från deras tankesätt. Slöjan var den sista delen. Jag känner sorg över att muslimerna har blivit så besvikna på oss. ...

Roald: Om en person försvinner blir hon ett slags förrädare. ...

Köp tidningen Arena nr 3 årgång 2008. Ovanstående är bara godbitarna. Det finns hopp för vänstern. Eller åtminstone några av skribenterna på Arenagruppen.

Uppdatering:

Ursprungligen citerade jag längre ur artikeln. För långt, faktiskt, för att egentligen vara korrekt. Nu har citaten strukits ner. Jag uppmanar alla att köpa tidskriften Arena. Hela numret är kanon!

He's a good mouse!

Pink Floyd föräras Polar prize.


Syd Barrett hade kickats ur bandet när den här videon gjordes av belgisk tv i februari 1968 - men han klipps in i bilderna då och då. Bättre än så här blev aldrig psykedelia. Sockersött och flippat.

Svenskmarockanen äntligen i rätten

Idag händer det grejer i Marocko, skriver Expressen. Rättegången har startat. En svenskmarockan har suttit häktad i ett och ett halvt år i väntan på rättegång, och enligt artikeln kan dom falla på torsdag.

Mannen ifråga anklagas för att ha rekryterat jihadister till Irak. Av vad som tidigare framkommit i pressen, som hans dotter berättat, har utredarna varit mycket nyfikna på hans engagemang i en "moské" i Brandbergen, den lokal som terrorstämplade svenskmarockanen Mohamed Moumou haft som bas för sin propagandaverksamhet.

Klockan 15.00 i eftermiddag lägger åklagaren i den marockanska staden Salé fram sina bevis mot den 55-årige svensken och 26 andra män, som alla misstänkts för terrorism.

Svenskens försvarsadvokat, Abdellatif Ennouari, är dock säker på att hans klient är oskyldig.

– Det finns inga konkreta bevis mot min klient. Åklagaren har osäkra vittnesuppgifter som påstår att min klient ska ha deltagit i rekryteringen av frivilliga soldater till Irak, säger han.

Den 55-årige affärsmannen flyttade efter 30 år i Sverige tillbaka till sitt forna hemland Marocko. Natten till 26 december 2006 stormade medlemmar ur den marockanska underrättelsetjänsten mannens bostad i staden Tetouan och arresterade honom.

– De frågade efter min svåger först. Men han var inte hemma. Jag sa att jag inte vet var han finns – då stormade de sovrummet och hämtade min pappa som låg och sov, har mannens dotter tidigare berättat för Expressen.

Marockanska myndigheter hade fått underrättelseinformation både från Frankrike och USA före tillslaget. De misstänkta flyttades till ett fängelse på en hemlig ort i Marocko. Efter flera veckors ovisshet fick 55-åringens anhöriga veta var han satt fängslad och vad han var misstänkt för.

Uppdatering:

Vid dagens slut rapporterar AP om dagens förhandlingar. Åklagaren kräver 20 års fängelse.

The prosecutor asked the court to deliver 20-year sentences against [A.S.] a Swede national of Moroccan origin, and Khaled Ould Ali Tahar, the suspected ringleader of the so-called «Tetouan cell» - named for the town in northern Moroccan from which many of its alleged members come.

In previous hearings, all denied any ties to al-Qaida or other terrorist organizations.

Most of the suspects, who were held in a glass cubicle in Tuesday's proceedings wore long beards. Some wore turbans and flowing gowns. The Sale court is specialized in handling terrorism cases.

Some suspects had traveled to Iraq, while others had gone to a militant training camp in Morocco's neighboring Algeria using fake identity papers, said the prosecutor, who was not identified by name. The group had regular contact with people in Iraq and Syria by Internet and cell phone, the prosecutor said.

The prosecutor said some in the group had tried to acquire ammonia to make bombs, or had plotted to blow up ships in the Straits of Gibraltar between Morocco and Spain.
He said some of the cell's former members had carried out suicide bombings in Iraq and that others had collected funds in their support of those bombers.

Enligt AP återupptas rättegången den 27 maj.

Uppdatering 2:

En detalj om den misstänkte som jag missat förut men som understryks av Alkarama, den människorättsorganisation som hjälper honom: han har i flera år varit föremål för kontroller av säkerhetstjänsten i Marocko, och förhörts flera gånger om sina kontakter med militanta oppositionella marockaner i Sverige.

[A.S.] est né à Tétouan au Maroc le 02 mai 1952 et a émigré en Suède en 1972, pays dont il est devenu citoyen. Ayant gardé des attaches familiales dans son pays d'origine, il se rend régulièrement chaque année à Tetouan pour y visiter ses proches.

Depuis quelques années, il a régulièrement fait l'objet d'interpellations et d'interrogatoires par les services de sécurité à l'occasion de ses voyages au Maroc en raison de ses sympathies présumées pour un parti d'opposition. Il a en effet plusieurs fois été interrogé à propos de ses opinions politiques et de ses relations avec des militants de partis d'opposition marocains en Suède.

Kulturell, ööh, pollution

Nu förstår jag varför vänstern och miljöpartiklarna gillar dem. Hamas förbjuder porr!

GAZA (Reuters) - Islamist group Hamas has told the main Palestinian telecoms company to block access to pornographic Internet sites in the Gaza Strip, a Hamas government official said on Monday.

Gaza's Ministry of Communications said in a statement that telecommunications firm PALTEL has agreed to block Internet users in the Hamas-controlled coastal enclave from viewing adult websites starting this month.

"The aim of the move is to protect the Palestinian community from cultural pollution and to protect the young generations from the misuse of the Internet through viewing pornographic sites," Hamas government spokesman Taher al-Nono said.

Cultural pollution? Heter det inte nattlig pollution?

Mod mayday!

Det börjar dra ihop sig i Riksdagen inför handläggning av FRA-frågan som ju legat i frysfacket ett år. Tidsenligt nog har även förre försvarsministern Mikael Odenberg mjukat upp lederna och återfinns nu i kommentarsfälten i åtminstone två bloggar: Staffan Danielsson (c) och Christian Engström (pp).

Och coolast av allt. Han har valt signaturen Mod.

The Creation hyllar honom med Making Time:

Topplistehets - jag är bäts

Jag är, om jag förstått allting rätt, en av de 499 mäktigaste och bästa i medie- och marknadskommunikationsbranschen som Resumé listar. Exakt på vilken placering jag hamnar uppdagas den 28 maj, men övriga nominerade kan hittas här, i tabellen över de 50 nominerade "åsiktsmaskinerna". Jag lite överraskad över att det anses finnas 499 bra personer i den här smutsiga branschen, men det är ju kul att någon (Claes de Faire) tycker att jag platsar bland dem.

Dagens citat

Dagens citat kommer från en anonym AP-journalist som skrivit en text om hur palestinierna mottagit beskedet att Usama Bin Ladin stöttar dem helhjärtat.

The moderate Palestinian government in the West Bank fears the Palestinian cause could be sullied by links to terrorism.

GP 1 - GT 0

GT, alltså Expressens Göteborgsupplaga, står för det dummaste telegrammet hittills i år, apropå firandet av att Israel fyller sextio. Redan rubriken Lugn manifestation i Göteborg antyder att tidningen väntat sig att judarna - som om det nu bara var judar som manifesterade - skulle välta stan i våldsamma kravaller, ja, som judar gör. Och sen lir det dummare och dummare.

Den judiska manifestationen i Bältesspännarparken har gått lugnt till.
- Vi har inte behövt göra några gripanden, säger Tomas Fuxborg, presstalesman på polisen.

200 personer samlades vid lunchtid i dag i Bältesspännarparken för att fira Israels 60-års jubileum. På andra sidan Kungssportsbron stod ett 20-tal skrikande motdemonstranter från den palestinska sidan med flaggor i händerna, omringade av ett flertal poliser.

Men polisen, som hade slagit på stora trumman och skickat ett stort antal patruller, för att förhindra en sammandrabbning, hade en lugn dag på jobbet. Vid halv tre-tiden lämnade de sista motdemonstranterna platsen.

Sammandrabbning? Betyder inte det att två parter pucklar på varandra?

Nå. GP är bättre:

Palestinska motdemonstranter, utrustade med protestramsor och flaggor i svart, rött, vitt och grönt, gjorde vad de kunde för att störa jubileet.

- Sluta döda våra barn! Israel är mördare! skrek palestinierna, som hängt på följet med Israels barn från hamngatorna till Avenyn.

Allt gick dock relativt lugnt till väga. Göteborgspolisen verkade väl förberedd och förutom ett stort antal uniformerad personal - till fots, i bil, till häst och i helikopter - rörde sig dessutom flera poliser i civila kläder runt parken för att stävja varje tendens till bråk eller sammanstötning mellan grupperna.

Sju personer omhändertogs av polisen.

- De omhändertogs för störande av allmän ordning och rörde sig sedan inte i närheten av den pågående manifestationen, säger Thomas Fuxborg, presstalesman vid polisen i Västra Götaland.

Hillary Ganz

Den bästa kommentaren, och samtidigt den mest smaklösa, till Hillary Clintons fortsatta kampanjande trots att loppet är kört, hittar jag via Gunilla Kinn och Andreas Henriksson.

Klippet är genialt roligt, och långt, långt under bältet.

Israel 60 i Falun och Sverige

Idag lördag skulle jag varit i Falun och firat Israel 60 år med Samfundet Sverige Israel. Men även om jag mot alla odds skulle orkat ta mig dit skulle ingen hört vad jag ville säga - min halsfluss är fortfarande som ett köttsår i strupen.

Jag har inget nerskrivet anförande att delge. Önskar att jag vore lika välformulerad som Charles Krauthammer, men det hade nog inte blivit lika bra.

Hursomhelst.

För några år sedan köpte jag ett par inbundna årgångar av Judisk Krönika på loppmarknaden (20 spänn per årgång - vi kanske är släkt ändå!). Inte vilka årgångar som helst: 1945 till 1950. Det är ganska stark läsning.

Ni kanske kan föreställa er läsningen år 1945 (vilket var tidskriftens 14:e årgång). Rubriker som "1200 judar befriade från Theresienstadt", "Nya detaljer om utrotningen av judar", "Judiska församlingar utrotade till 99%", "Gravstenar till gatubeläggning", "Tolv judar har överlevt i Kischinev", ja, det finns hur mycket som helst.

Maj/Juni-numret (5-6/1945), alltså fredsnumret, har som huvudartikel "Utrotningen av Europas judar - en översikt". Det är svårt att föreställa sig en situation där fred bara innebär bättre information om den oundvikliga döden, men så var det.

Numret efter (7/1945) pekar mot nästa problem: "De arabiska feodalherrarna mot judisk invandring".

Årgång 17 av Judisk Krönika, alltså år 1948, alltså för 60 år sedan, är också fascinerande läsning.

I nummer 8 (30/4-1948) har en artikel rubriken "Judiska staten proklameras den 16 maj kl 0.01". Men numrets huvudstycke är två upprop för den judiska staten: ett från Thomas Mann och ett från Jean-Paul Sartre. På den tiden gick det nämligen att vara vänster och för ett Israel.

I samma nummer uppmärksammas att judiska "Irgun Zwai Leumi och Sterngruppen" angripit en arabisk by. Detta fördöms förbehållslöst av både Judisk Krönika och Jewish Agency, som uttrycker "fasa och avsky" över "terroristerna". Märkligt nog finns det ju än idag människor som använder Sternligan som argument för att judarna är lika goda kålsupare - men de "egna" terroristerna fördömdes alltså av den samlade judenheten i realtid, och utplånades på kort tid. Motsvarande har efter 60 år ännu inte inträffat på den andra sidan.

Nummer 9, som kom ut den 16 maj, men rimligen var tryckt flera dagar i förväg, visar på omslaget hur den "zionistiska fanan har gått i topp i judiska staten". Inuti finns ett "Brev från en Haganakämpe" om hur hans postering blir anfallen av arabiska soldater. "I varje fall hade drygt hundra araber dödats och sårats. På vår sida stupade en och sårades en. Och ändå har vi ännu det värsta framför oss" (nota bene att detta alltså är innan det ens fanns någon israelisk stat att bekriga för araberna, det officiella kriget skulle dröja ännu en stund).

Här finns också en rolig anekdot i "Muftins blå ögon" som bygger på nya uppgifter från Nürnbergprocesserna. Det visade sig i ett vittnesmål att Himmler sett med misstro mot den lojale muslimske Stormuftin av Jerusalem - "Men sedan upptäckte Himmler plötsligt muftins blå ögon och utropade förtjust: Men han har ju blå ögon!" "Himmler brukade sedan alltid skrytsamt säga: I kampen mot vår fiende Juda sträcker sig våra förbindelser ända till Palestina."

Nummer 10, från den 30 maj, alltså tillverkat efter Israels utropande, har "Israels oavhängighetsförklaring" tryckt ord för ord på omslaget. Artikel två redogör för "Israels första regering". Artikel tre redogör för de oundvikliga "Krigshändelserna i Palestina". Men redogörelsen för arabländernas anfall är förbluffande kort, bara ett par sidor. Det har sin förklaring: Inget var oväntat. "Den uppmärksamme läsaren vet, att Judisk Krönika redan långt i förväg visat på hur utvecklingen skulle bli i Palestina, efter det att det brittiska mandatet nedlades."

Ja, det hade funnits massor att tala om här. Men jag har ingen röst.

En detalj kanske ska framhävas igen. I det nummer som publicerades den 16 maj, på samma dag som Israel skulle utropa sin självständighet, innehöll Judisk Krönika ett upprop av "Svenskar för judarnas kamp", ett upprop som inspirerats av Sartres och Manns i det föregående numret. Det är ganska tunga namn:

Lars Ahlin
Werner Aspenström
Sven Barthel
Bo Bergman
Hans Botvid
Arvid Brenner
Irja Browallius
Gösta Carlberg
Stig Dagerman
Johannes Edfeldt
Gunnar Ekelöf
Bo Enander
Karl Ragnar Gierow
Ivar Harrie
Gustaf Hellström
Uno Henning
Hans Hergin
Rut Hillarp
Gurli Hertzman-Ericson
Gustav Hedenvind Erikson
Enar Jolin
Olov Jonason
Axel Liffner
Holger Löwenadler
Beril Malmberg
Harry Martinson
Vilheml Moberg
Ture Nerman
Per-Erik Rundquist
Marika Stiernstedt
Fritz Thorén
Ragnar Thoursie
Åke Thulstrup
Margareta Suber Topelius
Lydia Wahlström
Karl Wennberg
Olof Widgren
Stig Åsberg

"Vi deklarera härmed vår solidaritet med det judiska folket i dess heroiska kamp för sina mänskliga rättigheter, sitt oberoende och sin nationella existens."

Jo. Titta på namnen igen. Man kunde vara vänster och för judarnas rätt på den tiden. Man kunde vara stor författare, stor konstnär och stor skådespelare, och ändå vara för Israel.

De senaste dagarnas upprop har varit ganska sorgliga att se. Men jag tänkte att jag skulle vidarebefordra ett som jag fick via mejlen, och som väl ingen tidning orkar trycka:

Vi firar Israels 60 årsdag

Den 5 Ijar år 5708 i den hebreiska kalendern vilket motsvaras av den 14 maj 1948 i den gregorianska kalendern, återupprättades den judiska staten omkring 1900 år efter att romarna ockuperade och förstörde den antika judiska staten och dess huvudstad Jerusalem. Israels återfödelse vilar på solida folkrättsenliga, nationella och historiska grundvalar:

Balfourdeklarationen 1917, Versailles- och San Remokonferenserna 1919 respektive 1920, FN:s delningsförslag 1947 samt en 3000 år kontinuerlig judisk nationell identifiering med och närvaro i hemlandet Israel.

Under de 1900 år som skiljer Masadas och den antika judiska statens fall från moderna Israels självständighetsdeklaration, så upprättade ingen annan nation ett hemland i området.

Medan Romarriket,Babylonien, antika Egypten och andra mäktiga imperier är begravda i historien har den judiska nationen mot alla odds återupprättats som en modern stat med Jerusalem åter som sin huvudstad i sina förfäders hemland.

Detta vill vi fira.

I nära 2000 år har generationer av judar i exil från Sevilla i väster till Bagdad i öster, från Kairo i söder till Warszawa i norr uttalat orden ”nästa år i Jerusalem” och drömt om att återvända hem till sina förfäders hemland Israel. Samtidigt har 3000 år av kontinuerlig judisk närvaro i hemlandet Israel bevarat den fysiska och andliga länken mellan det antika och moderna Israel. Det judiska folkets unika historia av passionerad och kontinuerlig hemlängtan trots generationer av exil, har inspirerat otaliga icke-judar över hela världen inklusive den kända engelsk-viktorianska författarinnan George Elliot vars bok Daniel Deronda från 1876 förutspådde att en återupprättad judisk stat i öst skulle ge det judiska folket ett permanent och värdigt hem men också sprida ett ljus av hopp och humanism åt andra nationer i regionen.

Det hebreiska språket vars användningsområde i exil begränsades främst till bön och korrespondens mellan ett fåtal judiska lärda, är idag åter motorn i en blomstrande hebreisk kultur och ett levande samt dynamiskt modersmål åt nära sex miljoner judar i den återupprättade judiska staten.

Detta vill vi fira.

Den moderna och internationellt ofta isolerade judiska staten har mot alla odds under 60 år överlevt sju arabiska aggressionskrig, kontinuerlig arabisk terror, historierevisionistisk hatpropaganda och internationella bojkotter. Under samma tid har det judiska folket vandrat den långa och mödosamma stigen från ett stadium av en nära total försvarslöshet och beroende av Europas, den muslimska världens och andras välvilja till etableringen av en regional militär stormakt med en av världens starkaste försvarsmakter som den yttersta garanten för det judiska folkets fortsatta existens.

Detta vill vi fira.

Det moderna Israel har mot alla odds under sex korta decennier förvandlats från ett fattigt jordbruksland till en högteknologisk och dynamisk ekonomi samt världens viktigaste centrum för teknologisk innovation och forskning vid sidan av Silicon Valley. Den judiska statens medborgare är idag bland de mest välutbildade och kreativa i världen med fler vetenskapsmän och forskare per capita än något annat land i världen.

Detta vill vi fira.

Den moderna judiska staten har under sex korta decennier absorberat och blivit ett värdigt hem åt tre miljoner judiska immigranter och deras barn samt barnbarn. Bland dessa återfinns majoriteten av de av omvärlden ignorerade 900.000 utblottade, etniskt rensade judiska flyktingarna från arabvärlden vars omfattande egendomar och ägodelar konfiskerades av arabländerna. Vidare har hundratusentals traumatiserade judiska överlevande från Förintelsen i Europa och förföljda judar från världens alla hörn fått ett värdigt hem i Israel.

Detta vill vi fira.

Det moderna Israel har utvecklat en demokrati av högsta västerländska standard och blivit en stabil ö av frihet och humanism åt alla oavsett etniskt ursprung, kön och religion, mitt i en orolig ocean av despotism, intolerans och barbari.

Detta vill vi fira.

Den moderna judiska staten har genom flera generationers hårt arbete återuppodlat ökenområden, planterat otaliga miljoner träd till skogar och dränerat malariasjuka sumpmarker vilket gagnat både människor och djurfauna. Detta har resulterat i att Israel blivit en grön oas som utifrån rymden lyser som en grön smaragd i en övervägande karg ökenregion.

Detta vill vi fira.

Trots de kontinuerliga existientiella hoten mot Israel, så har den judiska statens förhoppningar om en varaktig fred inte släckts.

Det judiska folket fortsätter att sträcka fram en hand för en sann fred och samarbete med alla grannar och parter som är villiga att uppriktigt arbeta för fred och ömsesidig tolerans. Medan det judiska folket mödosamt väntar på att den gamla bibliska profetian om att lejon och lamm skall leva fredligt sida vid sida skall realiseras, har det judiska folket i sitt självständiga och återupprättade hemland dragit lärdom av sin historia och transformerats från ett försvarslöst lamm till en stark men fredlig nation som är fast besluten att Masada skall aldrig mer falla.

Detta vill vi fira.

Vi vill fira detta genom att önska staten Israel ett stort grattis och mazal tov på 60 årdagen som återupprättad familjemedlem bland världens nationer. Må de kommande 60 åren inbringa ännu mer av demokratisk, ekonomisk, kulturell och vetenskaplig utveckling samt en genuin och permanent fred för Israel och dess grannar i Mellanöstern.

(texten i uppropet formulerad av Daniel Krygier)

1 Bo Sallmander (ordf i Zionit)
2 Bengt-Ove Andersson
3 Ingalill Sallmander
4 Ilya Meyer
5 Torbjörn Karfunkel, doktorand, Göteborg
6 Josef Zorski, läkare
7 Mikael Romanus, läkare, doc.
8 Siewert Öholm
9 Alf Norbäck
10 Annelie Enochson, Riksdagsledamot
11 Birgitta Janai, Sverige/Israel
12 Ron Tennenbaum
13 Anita Gradin, ordförande Handelskammaren Sverige-Israel
14 Helena Isaksson
15 Bertil Adania, fil.mag. religionsvetenskap.
16 Jerzy Wasserman Professor Med. Dr
17 Peter Kádár
18 Marcus Benjamin Henriksson, Göteborg
19 Susanne Krygier
20 Josef Krygier, läkare
21 Alexander Krygier, statsvetenskapsstudent, fri tänkare, Israel
22 Oded Meiri (ordf i Fred i Mellanöstern)
23 Wlodek Richter, Stockholm
24 Dmitri Vasserman, (Systemutvecklare, bloggare och fri debattör)
25 Juliusz Brzezinski, professor em.
26 Livia Fränkel, V.ordf. Föreningen Förintelsens Överlevande
27 Maria Linde
28 Lisa M. Cohn, Ekonom, Stockholm
29 Dag Selander, red. FiM-bloggen
30 Daniel Krygier, civilekonom, V. ordf FIDIM, fri debattör, Köpenhamn
31 Ralph Haglund, fil.lic. Lund
32 Mi Grandin, Frilansskribent
33 Eva Hermelius
34 Kent Ekeroth, civilekonom
35 Mikael Hirschberg, läkarstuderande, Stockholm
36 Alexander Gonn
37 Ted Ekeroth, civ ing, ordf FIDIM", Lund
38 Eric Gottlieb, Leg. Optiker
39 Andreas Körösi
40 Annette Westöö
41 Sofia Sudit
42 Lev Sudit
43 Kristina Kockum, socionom
44 Amos Griner, Civ.Ing.
45 Robert Weintraub, enhetschef BlåHuset
46 Peter Wistingsgård-Johansson
47 Johan Gustafson
48 K G Jan Gustafson, Professor Emeritus
49 Franz T. Cohn, redaktör
50 Eva Cohn
51 Leopold Rapoport
52 Martin Blecher
53 Folke Holtz, Mag i religionshistoria och Teol. Kand.
54 Lotta Jansson sjukgymnast
55 Jan Owen Jansson professor
56 Fred Goldberg, docent
57 Ulf Birnik, pol.mag., Stockholm
58 Evie-Lou, Stockholm
59 Gunilla Davin
60 Peter K Guter
61 Emilia Rotstein, läkare
62 Berit Levy
63 Daniel Epstein
64 Thomas Grünwald
65 Mikael Fligman
66 Allan Rubin
67 Eva Rubin
68 Kay Birnik
69 Dora Weinberg
70 Martin Weinberg
71 Peter Birenstam
72 David Wernering, Företagare
73 Tommy Klatzkow
74 Eva Portnoff-Klatzkow
75 Estera Wernering, läkare
76 Olle Wernering, civiling.
77 Katarina Warman
78 Michal Bron Jr, Uppsala
79 Andres Lempira
80 Sarah Rinkel
81 Carl-Axel Liebermann
82 Tommy Wernering, Redaktör
83 Judith Bergman, jur kand
84 Salomo Berlinger, f.d. ordförande i Judiska Församlingen, Stockholm
85 Marianne Ahrne
86 Beatrice Sommerfeld
87 Peter Revesz
88 Marianne Wolff
89 Zvi Wirschubsky, leg läk.. Dr med sc.
90 Yvonne Ekdahl,matkreatör
91 Boris Fogelman, Film composer, Stockholm
92 Svante Erhardson
93 Aira Edelmann
94 Yrjö Edelmann, konstnär
95 Britt Nilsson, (Samfundet Sverige-Israel Dalarna)
96 Dan Nilsson, (Samfundet Sverige-Israel Dalarna)
97 Filippa von Platen, (Samfundet Sverige-Israel Malmö)
98 Dr Bo Kuritzén leg. läkare (MD), Stockholm
99 Alexander Stolin, professor, Göteborg
100 Martin Telinius, statsvetare
101 Markus Stettiner, Kristianstad
102 Albert Feldman, Stockholm
103 Irena Feldman, Stockholm
104 Salek Altauz, Stockholm
105 Julius Glaser, professor, Stockholm.
106 Flora Belostotska, Stockholm
107 Roman Belostotski, Stockholm
108 Borys Wolynski, Stockholm
109 Jerzy Cwifeld, Stockholm
110 Danny Nadler, Göteborg
111 Elena Leytman, socionom, Stockholm
112 Marina Kurzina, Stockholm
113 Jan Tencer, Lund
114 Maria Tencer, Lund
115 Boguslaw Stocki, Stockholm
116 Larisa Tireshina, Stockholm
117 Vadim Tirechin, Stockholm
118 Genja Tireshina, Stockholm
119 Mila Andelman, Stockholm
120 Boris Andelman, Stockholm
121 Tanja Andelman, Stockholm
122 Viktor Andelman, Stockholm
123 Lena Milstein, Stockholm
124 Olga Flis, psykoterapeut, Stockholm
125 Annika Richter, Stockholm
126 Björn Iggsten, Stockholm
127 Henryk Rozenberg, redaktör, Lund
128 Ilia Vasserman, Systemutvecklare, Stockholm.
129 Camilla Olofsson, Stockholm
130 Claude Kayat, Författare
131 Jerzy Lewin
132 Carinne Sjöberg
133 Jerry Hollenberg, IT konsult
134 Robert Szigeti, docent, barnläkare
135 Barbara Rubinstein
136 Jan Vladimir Lapter
137 Helena Marder
138 Edward Ejdelman
139 Michael Feigin
140 Oliver Gindin
141 Peter Winitsky
142 Lars Grünberger
143 Helene Sommerfeld
144 Joanna Lagberg
145 Dan Fransson
146 Ulf Sallmander
147 Catherine Sallmander Prien
148 Charlotte Falck
149 Margarete Nudel
150 Stefan Levy
151 Caroline Sallmander Ternstrand
152 Ingvar Haskel
153 Sissy Haskel
154 Lisa Abramowicz, Svensk Israel-information
155 Ben Benson
156 Daniel Ram
157 Irene Lederhausen,
158 Max Belchat
159 Barbara Kolovsky
160 Anita Burg, civ.ing.
161 Björn Axellie, Sverige/Israel
162 Eva Grünberger, Stockholm
163 Ernst Salamon, Stockholm
164 Joj Lind, London
165 Bo Lind
166 Isa Lind, London
167 Piotr Blaszkowski; Stockholm
168 Anders Hallbäck, Stockholm
169 Henrik Rak, Stockholm
170 Eva Adler, Lidingö
171 Jan Grünberger, Sollentuna
172 Ingegerd Grünberger, Sollentuna
173 Berith Niburg, Stockholm
174 Charlie Niburg,Stockholm
175 Bertil Davin
176 Jakob Gorsetman, läkare
177 Göran Wennergren, professor, Göteborg
178 Adam Ilicki, läkare
179 Adam Erdheim, civ. ing. , Stockholm
180 Bronia Feldman, Stockholm
181 Jakob Feldman, Stockholm
182 Jozef Lieb, Köpenhamn/Danmark
183 Anna Sierczynska, anestesiolog, Frederiksberg/Danmark
184 Mietek Szyber, Stockholm
185 Olga Szyber, Stockholm
186 Wieslaw Kochanski, Stockholm
187 Wiktor Drukier, Köpenhamn/Danmark
188 Julian Better, Stockholm
189 Ewa Better, Stockholm
190 Ada Werkelius-Sallmander, Stockholm
191 Simon Fish, Köpenhamn/Danmark
192 Marek Kiesler, civ. ing.
193 Tomasz Jozefowicz, Hvidovre/Danmark
194 Hans C Pettersson jur kand, Malmö
195 Karin Rebel
196 Jonas Tovi, distr läk, med dr.
197 Daniel Huberman läkare
198 René Jacobs
199 Rose Lagercrantz
200 Hugo Lagercrantz
201 Elisabeth Goldstein, Stockholm
202 Solweig Lewin socionom, Eslöv
203 Henry Nordin, föreståndare för Israels Vänner
204 Eva-Britta Sundkvist, Boliden
205 Alfons Sundkvist, Boliden
206 Mona Erichsén
207 Jörgen U Bengtsson, präst, Svenska kyrkan, Lunds stift
208 Helena Huberman, tandläkare
209 Sofia Zorski, sjuksköterska
210 Vilmos Rényi, Stockholm
211 Wlodek Launberg, Stockholm
212 Britt Muschel, Stockholm
213 Samuel Muschel, Stockholm
214 Ryszard Konar, civ. ing. ,Stockholm
215 Maria Tendler, Malmö
216 Aron Tendler, Malmö
217 David Tendler, Malmö
218 Ignacy Szymchowicz, Köpenhamn/Danmark
219 Anna Konar, Stockholm
220 Ita Erdheim, leg. läkare, Stockholm
221 Rosalie Holmgren
222 Arne Holmgren
223 Dora Goldfarb
224 Izydor Rosenwald
225 Roman Gotlib, Lund
226 Jadwiga Gotlib ,Hultsfred
227 Wanda Aleksandrowicz,Lund
228 Tatjana Gromakowa, Tjeljabinsk
229 Jolanta Widen
230 Lola Baral
231 Maria Rendell
232 Ludvig Rendell
233 Benny Epsten
234 Stephanie Epsten
235 Mats Olofsson
236 Leona Rapoport
237 Olga Rumyantseva, läkare, Lerum
238 Bertil Rossel, Pensionär
239 Shelly Rothschild
240 Willy Salomon, Israel/Sverige
241 Berit Salomon Israel/Sverige
242 Paul Movschenson, fd överläkare, Röda korsets center
243 Anki Luschan-Birnik, Stockholm
244 Jan-Eric Blecher
245 Elise Blecher
246 Leif Birnik, Göteborg
247 Ragnar Fridman, Linköping
248 Thomas Bloch, Stockholm
249 Britt-Marie Fridman, Stockholm
250 Ivona Gerber
251 Mikael Schvili
252 Sara Olinius
253 Robert Olinius
254 Lennart Eriksson
255 Nina Garpenlind, Malmö
256 Sigmund Waserbrot, Göteborg
257 Marion Wiener, producent
258 Miriam Knudtzon, journalist
259 Susanne Metzger, Överläkare
260 Henry Metzger, Företagsledare
261 Dorotha Eliasik
262 Dorota Gruszka Malmö
263 Helena Michlewicz-Kalisz, leg. Läkare, Stockholm
264 Klara Sigvardsson, Örebro IT-handläggare
265 Zosia Gorski, Köpenhamn/Danmark
266 Alex Gorski, Köpenhamn/Danmark
267 Mattias Lewandowski, Rånne/Danmark
268 Michael Orbuch, Köpenhamn/Danmark
269 Rosa Bornstein, Lidingö
270 Jozef Bornstein, Lidingö
271 Stanislaw Rodau
272 Gönenc Ertem, Journalist
273 Jonas Vogel, Tågmästare, Göteborg
274 Ulrika Holmström
275 Regina Feierberg
276 Lilian Rosenwald
277 Boris Bystritski, MD, Vällingby
278 Anna de Tusch-Lec, cand.hort, Köpenhamn/Danmark
279 Jerry Bergman, reporter, Köpenhamn/Danmark
280 Bernard Bernhol, Täby
281 Jacob Rendell, Dr, forskare, Lehavim, Israel
282 Hannah Rendell, konstnar, Lehavim, Israel
283 Victor Swiecicki, Santa Clarita, CA, USA
284 Birgitta Eriksson
285 Peter Kockum
286 Wlodzimierz Konar, New York
287 Barbro Posner
288 Kamila Tennenbaum
289 Ewa Walden-Krygier
290 Natan Walden
291 Catarina R Dohlsten, Civ Ek, Läkare
292 Ruslana Faingersh, civilingenjör
293 Boris Faingersh, civilingenjör
294 Susanne Thorell, Goteborg
295 Benyamin Grolman
296 Mikael Rendell, studerande, Bournemouth, England
297 Ulf Linder
298 Hanife Delibas, journalist
299 Mathias Hannau, lärare
300 Said Kader
301 Paul Vaderlind, Stockholms universitet
302 Hans Nordén, författare Sverige/Israel
303 Carl-Johan Rudman, präst Rättvik
304 Henrik L Barvå, redaktör, Karlstad
305 Jolanta Bajll, Köpenhamn/Danmark
306 Julian Bajll, Köpenhamn/Danmark
307 Mriam Mozel Ostrom
308 Kristina Horowitz, Köpenhamn/Danmark
309 Vladislav Mints
310 Marcus Waserbrot, studerande, Göteborg
311 Friedrich Hilliges
312 Ella Hilliges
313 Hans W. Levy, f.d. ordf. GBgs. Jud. Förs
314 Lilo Levy
315 Irena Cynkier, tekn Dr, överlevande från Holocaust, (f.d. ordförande i
Judiska Föreningen i Uppsala), Uppsala
316 Artur Klamer, Göteborg
317 Alexandr Tchekhov
318 Paul Wechselblatt
319 Sabina Kajdman
320 Aron Kajdman
321 Sharon Kajdman
322 Martin Cohn
323 Natha Ferrigan-Oz
324 Vincent Ferrigan-Oz
325 Sam Rotstein
326 Lola Piasecka
327 Ulrika Holmstrom
328 Adam Johannisborg
329 Isabella Johannisborg
330 Elizabeth Konar
331 Ulla Grunberger
332 Helena Kazarina
333 Eva Yaron
334 Rita Lippman
335 Ulf Swenzen
336 Cathrine Swenzen
337 Annika Welinder, Stockholm
338 Svetlana Richter
339 Henryka Lechtman
340 Marcel Lechtman
341 Lilian Togelius
342 Halina Lurje
343 Beatrice Sommerfeld
344 David Lejbowicz
345 Edward Baral
346 Naum Norman
347 Joana Glaser
(listan uppdaterad allt eftersom den växt)

Jag är ledsen att jag inte kunde komma till Falun och fira. Men min röst hade verkligen inte hörts.