onsdag, februari 28, 2007

Kinesisk webbcensur - kolla själv!

GreatFirewallofChina.org kan man kontrollera om ens webbsajt är blockerad för läsare i diktaturen Kina.

Samhällsomstörtaren Johan Norbergs blogg är det, exempelvis. Det får väl betecknas som ett hedersbetyg.

Organisationer som Adbusters och Attac, eller för all del Hamas, är dock inget som censureras.

Go figure.

(via Publius Pundit)

Dags för ättestupa i journalistskrået?

Med stigande rodnad ser jag den ena efter den andra av våra mediala geronter föra fram den mest senildementa kritik mot Carl Bildt. Först ut var Expressens kulturchef Per Svensson, som gaggade fram att utrikesministernas blogg var "ett vapen mot en av den liberala demokratins institutioner", med vilket menades Svenssons egna långvariga privilegier att journalistiskt paketera politikernas uttalanden.

Idag haltar Svenska Dagbladets förre chefredaktör Bertil Torekull ut på arenan, och jämför utrikesministern med Hugo Chavez. Det är begripligt. Eftersom Torekull inte kan begripa vad det är Bildt håller på med på internet, men förstår att det hotar honom och hans förmåner, så tar han fram den hotbild som regerade under Torekulls storhetstid: Carl Bildt måste vara kommunist.

Det är lite sorgligt att se de gamla storheterna krympa ihop.


Åldringarna på den svenska mediearenan begriper inte att det senaste decenniet inneburit en enorm samhällsomdaning genom kommunikationen på internet. De har sett att något har förändrats, men kan inte för sitt liv tro att det skulle kunna ha blivit bättre. Inte på något sätt.

Det är som med posten.

Kommer ni ihåg Posten?

Vi lade ner det otidsenliga elefantiasisdrabbade Postverket, och istället kunde folk posta och hämta ut sina paket på miljontals olika ställen, därtill mitt i natten om de så ville.

Roy Andersson gjorde makalöst träffsäker informationsfilm för att kommunicera budskapet att posthanteringen förändrats. Han porträtterade, som vanligt, av tillvaron frånåkta stofiler som hade som bärande replik: "Men det är ju ingen riktig post!".

Exakt så beter sig Svensson och Torekull.

"Men det är ju ingen riktig journalistik!"

Nej, visst. Men det kanske är något bättre.

Torekulls inlägg idag menar att en utrikesministers ord alltid ska vara vägt på guldvåg, därför att det vid varje tillfälle speglar rikets hållning i viktiga frågor. Men så är det ju naturligtvis inte. Och så har det heller aldrig varit. Det finns en hierarki ibland orden.

Det som skrivs på en blogg är mindre värt än det som trycks på DN Debatt, som i sin tur är värt mindre än det som skrivs i en proposition, som i sin tur väger lättare än vad som uttalas i en regeringsförklaring. Och så har det alltid varit, ja, bortsett från det första ledet.

Men för Torekull är det naturligtvis jobbigt att det där nya okända "blogg" står inskrivet längst ner i den mediala näringskedjan. För det småprat som kan förekomma från en politiker direkt till allmänheten på en blogg fanns naturligtvis förr också - men då kallades det för presskonferens, eller fika med den nya beredningen, eller lunch med riksdagsjournalisterna, eller bara ett järn på Folk och Försvar. Och var helt och hållet förbehållet journalister.

Nu får allmänheten vara med.

Utmärkta bloggaren Johanna Nylander skriver:

Sen är ju det fina med Bildts blogg att alla kan granska hans ord själva, läsa vad han skrivit innan, och faktiskt skapa sin egen bild av honom och regeringens utrikespolitik, utan att behöva gå genom en tidningsredaktions filter. Jag läser mycket hellre vinklade åsikter med tydlig avsändare, än andrahandsinformation med dolt budskap.
Och det är nog det som stör de där gamla elefanterna i svensk press, i de stunder av klarsyn som drabbar dem mellan anfallen av akut senilitet.

Vi andra blir, för varje sån här tröttsam debattartikel som hostas upp från gubbhyllan, mer och mer övertygade om att det snart är dags att införa ättestupa i journalistkåren.

Hur stoppar vi pengaflödet till terroristerna?

Några framstående svenska forskare har nyligen publicerat sig i ansedda internationella tidskrifter med artiklar om finansiering av terrorism - och hur man kan komma åt den.

I Jane's Intelligence Review den 16 januari skrev Klas Kärrstrand och Michael Jonsson om Sveriges varierande förmåga att förhindra pengaflödet ur landet till terroriströrelser. Artikeln (fulltext) beskriver såväl vår historia av total släpphänthet gentemot penningdistributionen till exempelvis PKK och KLA på 90-talet, som landets enda lyckade åtal för terrorismfinansiering - då Ferman Jabbar Abdulla och Ali Kamal Berzengi år 2005 dömdes för att ha bekostat ett bombdåd i Arbil i norra Irak.

Viss utveckling har alltså skett på området. Men frågan är om det räcker.

Ett betydande avsnitt handlar om svårigheten säkerhetspolisen har i mötet med Malmö-stiftelsen Al Aqsa Spannmål, också kallat Sanabil al-Aqsa (aktuell inte minst i samband med utvisningshotade jordaniern Hassan Asad).

In 2005, after having obtained the conviction in the terrorist financing case, the head of the Swedish National Security Service (Säkerhetspolisen: SÄPO), Klas Bergenstrand, expressed satisfaction with the outcome of the trial. He also admitted that terrorist financing was a problem in Sweden but indicated that further prosecutions were to be expected.

One of the cases implicitly referred to was the Sanabil al-Aqsa Foundation in Sweden (also based in Malmo). The foundation has been under investigation since 2003 on suspicion of having collected and transferred funds to Hamas. That year, US authorities asked Sweden to freeze the foundation's resources, but the Swedish prosecutor denied the request, citing insufficient evidence.

Nonetheless, investigations continued and in November 2006 the organisation's assets were frozen and one of its leading figures, Khalid al-Yousef, was arrested on suspicions of terrorist financing. The court deemed the evidence against him to be insufficient for keeping him in custody but the outcome of the case is still pending.

The Al-Aqsa case is a good illustration of the trade-off faced by security services aiming to suppress suspected terrorist financing while avoiding alienating charitable Muslims who simply wish to contribute humanitarian funds to alleviate suffering overseas. On the one hand, several of Al-Aqsa's alleged sister institutions in the Netherlands, Denmark, Belgium and Germany have been shut down due to allegations of terrorist funding emanating from the US. However, representatives of Al-Aqsa in Sweden deny having any links to these organisations. Furthermore, the foundation admits having collected an estimated USD250,000 annually in Sweden and channelling this money to the Palestinian Territories (Swedish authorities estimates the figure is closer to USD600,000 a year).

Money has been sent to intermediary aid organisations such as Palestine Aid and Human Appeal International, but their final recipients and use is not known. According to the Swedish newspaper Sydsvenskan, funds were collected relatively openly by the Al-Aqsa foundation from "cellar mosques" and Muslim organisations in Sweden.

In order to substantiate charges of terrorist financing, the Swedish security service would arguably have to prove both that the intermediary aid organisations passed on money to proscribed terrorist organisations and that representatives of the Al-Aqsa Foundation in Sweden knew or should have suspected that this would happen, which for obvious reasons would be extremely difficult.
Artikelförfattarna noterar att de juridiska och polisiära resurserna faktiskt återspeglar den upplevda hotbilden i allt större utsträckning.
However, recently Swedish authorities have increased their efforts to combat money laundering and terrorist financing significantly. Anticipating the results from the Financial Action Task Force evaluation, the funding for personnel working with AML/CFT at the Financial Supervisory Agency was expanded. A new AML/CFT law is also currently in the late stages of being drafted. The law will incorporate the regulations of the EU's Third Money Laundering Directive, but will also take into account feedback from the Financial Action Task Force evaluation.

Meanwhile, funding to the Swedish security service has increased from SEK547 million (USD78 million) in 2003 to SEK699 million (USD100 million) in 2006, and the percentage allocated to the counter-terrorist unit increased from less than 20 per cent in 2001 to 27 per cent in 2004.

Notably, the regional office in Malmo has received substantially extended resources. The two prime motivations for this transformation were arguably a growing realisation of the actual extent of the problem in Sweden and the sense of urgency communicated from Washington.
(min fetstil)
Men artikeln lämnar ändå läsaren med intrycket att den inslagna vägen kanske inte är tillräcklig.

I en mindre Sverige-centrerad artikel i Georgetown Journal of International Affairs (fulltext pdf) försöker Michael Jonsson och Svante Cornell, genom att dra lärdomar av hur ETA och IRA bemötts av brittiska och spanska insatser, dra upp riktlinjer för en fungerande strategi mot terrorismen. Författarna tar sitt avstamp i tanken att finansiella regleringar kanske har större negativ effekt på den legitima ekonomin än de har positiva effekter i kampen mot terrorpengarna, och summerar de europeiska lärdomarna i fyra punkter.

För det första måste man sätta press på de passiva stater som låter terroristorganisationer samla in pengar och sköta logistiken på sitt terrirorium.

För det andra måste även mer riktad kontraterroristisk verksamhet tillämpas - som att stoppa enskilda individers, eller förbjuda enskilda gruppers, verksamhet.

För det tredje måste man arbeta med att minska finansiärernas sympatier för terroristorganisationerna, något som i och för sig verkar gå av sig självt, om än alltför långsamt, i takt med att våldet drabbar de egna.

För det fjärde gäller det, vilket förstås är svårt, att så split inom organisationerna och deras nätverk av finansiärer.

Cornell och Jonssons slutsats är således att bekämpningen av finansieringen visserligen är viktig på kort sikt, men att den enda långsiktiga strategin måste vara att delegitimisera stödet för terroriströrelserna. Inte minst med tanke på att terrorismverksamhet blir allt billigare att bedriva och att terrorcellerna blir allt mer autonoma.

Svante Cornell, Michael Jonsson och Klas Källstrand är verksamma vid det sällsynt vitala Programmet för Sidenvägsstudier, Institutionen för euroasiatiska studier, Uppsala universitet. Man kan bara beklaga att inga svenska tidningar låtit publicera översättningar av deras artiklar.

tisdag, februari 27, 2007

Sajt-tips för omvärldsanalytiker


Är du en sån där som drömt om en stor världskarta på väggen med olikfärgade nålar för alla viktiga grejer jorden runt? Kolla in GlobalIncidentMap.com om du har en stund över.

Här sammanlänkas nyhetsfeedernas rapporter om terrorism-relaterade händelser med Google Maps. Resultatet blir en ständigt uppdaterad interaktiv karta med direktlänkar till de senaste nyheterna om global säkerhet.

Nätet förändrar vårt sätt att greppa vår omvärld. Och det går fort.

Eller som Wireds blogg Danger Room uttryckte det hela, efter att ha hört en amerikansk underrättelsehöjdares visioner om vad Webben 2.0 kan spela för roll för informationsbearbetningen:

...Shepherd also mentioned something new to me: information "mashups, that collect RSS feeds, Google maps and data from the DIA network," and present all that info in new, revealing combinations.

"Web 2.0 mashup fans on the Internet would be very much at home in the burgeoning environment of top-secret mashups, which use in some cases Google Earth and in some cases other geospatial, temporal or other display characteristics and top-secret data," Shepherd said.

But a band of interested, web-connected geeks may be moving faster than the government -- and not for the first time. Check out GlobalIncidentMap.com. It's an attempt to create a worldwide, constantly-updated account of pretty much all the suspicious activities on the planet, from airport bomb scares to assassination attempts to packages left at bus stations. Every incident is plotted on Google Maps. And every incident is linked to a relevant news story, if available.
Man blir oerhört sugen att se vad FRA har, eller planerar, för motsvarighet...

(Tack, Erik, för tipset!)

Lästips

Litteraturvetare, religionshistoriker, antropologer, vi som förvånas av bilderna från när shia-muslimer firar ashura, samt - kanske främst - alla som tycker att det är dags att gå i krig med Iran eller Hezbollah kan ha intresse av att läsa en sprillans ny svensk doktorsavhandling som kan ge fördjupad insikt i martyrskapets betydelse för shia-muslimer.

Men visst. Efter att ha skummat den kan jag väl erkänna att avhandlingen inte är lika rolig läsning som när The War Nerd beskrev samma sak, men det beror säkert på att jag inte fattade allt det där om strukturalism och Claude Lévy-Strauss. I vilket fall kan det vara värt att uppmärksamma de fåtal tillfällen det presenteras svensk forskning om islam.

Det är religionshistorikern Torsten Hylén som i sin avhandling analyserat en berättelse som är grundläggande för den shiitiska grenen av islam.

Ur pressmeddelandet:

Berättelsen handlar om profeten Muhammads dotterson Husayn ibn Ali som år 680 kämpade för att återföra den politiska makten till profeten Muhammeds familj. Den version som analyseras är nedtecknad av juristen och historikern al-Tabari (d. 923). Husayn ibn Ali blir vid ett tillfälle tillsammans med sina anhängare och sin familj förrådd och stoppad av en stor armé från den regerande kalifen. De skärs av från all tillgång till vatten på slätten Karbala mitt i öknen och berättelsen återger detaljerat deras situation och den feghet och grymhet som fienden visade.

- Händelsen vid Karbala är intressant att undersöka som en myt i betydelsen en berättelse som är grundläggande för en grupps världsbild och identitet. Berättelsen ligger än idag till grund för martyridealet inom shiitisk islam, säger Torsten Hylén.

Analysen utförs med hjälp av en metod som är inspirerad av den strukturalistiske antropologen Claude Lévi-Strauss. Han menar att alla myter har en djupare struktur som inte är synlig vid en ytlig läsning och som speglar de kategorier en kultur använder för att organisera och ordna sin värld. Torsten Hyléns analys visar bland annat att Husayn, genom sitt exempel och genom den religiösa vägledning han ger, överbryggar klyftan för dem som vill gå från otro till tro, från död till liv – kategorier som samtidigt framställs som oförenliga. Genom att gå i döden för sin tro visar han vägen till det sanna islam.

- Avhandlingen bidrar förhoppningsvis till en större förståelse för martyrskapet i islam, säger Torsten Hylén.
Avhandlingen finns i sin helhet på internet (pdf).

Staten, det är jag

Listan över de mest efterfrågade numren hos nummerupplysningen är en fin illustration över svenskens situation.

De mest efterfrågade numren är (förra årets placering inom parentes):

1) 0771-75 75 75 (1) SJ Biljett och trafikupplysning
2) 0771-450 450 (3) Apoteket läkemedelsupplysning
3) 0771-778 778 (2) Skatteverket, växeln
4) 0771-567 567 (6) Skatteverket, skatteupplysning
5) 0771-22 44 88 (5) Nordea
6) 0771-55 00 00 (-) Com Hem AB
7) 08-90 200 (-) Telia Kundtjänst
8) 0771-14 15 16 (4) Bilregistret
9) 0771-600 600 (7) Bilprovningen, bokning
10) 0771-52 40 82 (-) Försäkringskassan, Stockholm
Staten, staten, staten, staten, staten, fd staten, staten, staten, staten, och staten.

Uppdatering:

En stund senare kommer jag att tänka på Tage Danielssons dikt Livet är kort:
BB
GB TV
IQ AB Ba BC C TV
FF LP EP UKV LSD
SSU RFSU TV
vpl OP
SKF LO ABF TV
SKF PR TCO DN TV
SKF VD SAF SvD TV
ATP KDS TV
GB TV
TV
TV
STOP

En obekväm sanning

Tja, det var väl bara en tidsfråga innan någon skulle kolla energiförbrukningen hemma hos Al Gore.

The average household in America consumes 10,656 kilowatt-hours (kWh) per year, according to the Department of Energy. In 2006, Gore devoured nearly 221,000 kWh—more than 20 times the national average.

Last August alone, Gore burned through 22,619 kWh—guzzling more than twice the electricity in one month than an average American family uses in an entire year. As a result of his energy consumption, Gore’s average monthly electric bill topped $1,359.

Since the release of An Inconvenient Truth, Gore’s energy consumption has increased from an average of 16,200 kWh per month in 2005, to 18,400 kWh per month in 2006.

Gore’s extravagant energy use does not stop at his electric bill. Natural gas bills for Gore’s mansion and guest house averaged $1,080 per month last year.
Hehe.

(via Hot Air)

måndag, februari 26, 2007

Bin Ladens kompis ska deporteras

Storbritannien kan deportera Abu Qatada till Jordanien, fastslog brittisk rätt idag. Det internationella trycket på Jordanien bedömdes vara kraftfullt nog för att garantera att dess rättsväsende inte misshandlar mannen som kallats Bin Ladins högra hand i Europa.

Qatada kom till Storbritannien 1993, där han varken har permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Han har aldrig dömts för något terroristbrott i Storbritannien - vilket han däremot har i sin frånvaro i Jordanien.

Qatada har naturligtvis påpekat att han riskerar tortyr i Jordanien, vilket Storbritanniens Special Immigration Appeals Commission (Siac) menade inte var någon reell risk i hans fall.

24dash.com:

Qatada's legal team claimed in hearings last May that he would be in danger of torture or ill-treatment if he was deported to Jordan.

They also claimed the Government's case against him was based on evidence extracted by torture.

The appeal by Qatada tested the Government's use of so-called "memoranda of understanding" (MOUs) with foreign countries which aim to guarantee the safety of deported suspects.

Human rights lawyer Gareth Pierce said Qatada's legal team would be seeking leave to appeal because there were "issues of considerable importance here".

She said Qatada faces the prospect of trial by a military court using evidence obtained from torture if he is deported to Jordan.

She said: "We say it would be so grotesquely unreconcilable with the concept of justice that it would constitute, we say, a complete denial of our responsibilities - to deport on that basis with that known prospect."

The Siac judgment went on: "If he were to be tortured or ill-treated, there probably would be a considerable outcry in Jordan, regardless of any MOU. The likely inflaming of Palestinian and extremist or anti-Western feelings would be destabilising for the government.

"The Jordanian Government would be well aware of that potential risk, and, in its own interests would take steps to ensure that that did not happen."

It added that the Jordanian security service General Intelligence Directorate (GID) would also be aware of the risks of ill-treating Qatada.

The ruling said: "The instructions that the appellant should be treated properly, which can realistically be anticipated to be given by the Government and at the highest level, would suffice to avoid that risk in his case."

It added that the Jordanians could be expected to observe the MOU in a "transparent and conscientious" way.

(ps: uppmärksamma läsare kanske känner igen namnet Abu Qatada. Det kan bero på att han på håll kan kopplas till terroriststämplade svensken Mohamed Moumou. Läs mer i min text Terroranklagelserna punkt för punkt.)

Mer om Lejonroos vs TV4

Erica Lejonroos, moderat lokalpolitiker i Sundbyberg och nybliven politisk sekreterare i moderata riksdagskansliet, stämmer TV4 för förtal, berättar Dagens Nyheter.

Den som vill läsa på om fallet rekommenderas Gunilla Kinns och min artikel i Neo (pdf)- sannolikt det matigaste som publicerats i frågan.

Personligen tror jag dock att Lejonroos gör fel som går till tings. Som offentlig person och politiker får man nog räkna med brysk behandling i medierna, och ibland kan det till och med hända att felaktiga uppgifter slinker med i rapporteringen. Hon kommer att få svårt att övertyga rätten om att TV4 förtalat henne, och inte bara gjort ett misstag i sin viktiga uppgift att bevaka de demokratiska processerna. Men det kanske är ur mitt, journalistens, perspektiv som världen ser ut så.

Uppdatering:

Resumé har en bra nyhetstext om saken.

Så snart stämningsansökan nådde TV4 i förra veckan medgav kanalen talan, vilket innebär att man erkänner att vissa misstag har begåtts i samband med att man sände ett granskande reportage om Erica Lejonroos (m).

söndag, februari 25, 2007

Hoppsan!

Vi ateister tycker förstås att nyheten att Jesus aldrig återuppstod, och att han i själva verket begrovs i samma krypta som frun Maria Magdalena och barnet Judas, är toppenkul.

Men det låter ju onekligen bekant.

Brace yourself. James Cameron, the man who brought you 'The Titanic' is back with another blockbuster. This time, the ship he's sinking is Christianity.

In a new documentary, Producer Cameron and his director, Simcha Jacobovici, make the starting claim that Jesus wasn't resurrected --the cornerstone of Christian faith-- and that his burial cave was discovered near Jerusalem. And, get this, Jesus sired a son with Mary Magdelene.

No, it's not a re-make of "The Da Vinci Codes'. It's supposed to be true.
Hoppas de fortsätter göra gospel, dock.

Cowboy in Sweden

I bakfyllan känns snömodden därute outhärdlig. Jag längtar efter sommaren. Efter ett varmt, skönt, coolt, sommarstockholm, precis som det där Lee Hazlewood hamnade i 1970, i Torbjörn Axelmans film Cowboy in Sweden. Lyckligtvis finns några otroligt fina klipp på Youtube, som jag satt ihop med SplashCast.

Japp. Sommar, sexiga flygvärdinnor, sportbilar, duetter med Nina Lizell, och, okej, lite tråkväder på Valhallavägen. Och som bonus från mig en duett med Lill Lindfors på köpet, från 1973.



Och medan vi väntar på Oscarsgalan kan vi ju fundera på vad fan idioterna har gjort med IMDB. Plötsligt ska man registrera sig, och för viss info ska man betala! Jag förutspår att Wikipedia kommer att ta över platsen som främsta informationssajt för filmintresserade också.

lördag, februari 24, 2007

Kul: SSU säljer Bildt på Ebay

Börjar humorn komma igen som politisk metod? Förra veckan kunde vi skratta gott åt att LUF självsvåldigt fakturerade Byggnads för sin lönegranskning, och idag har SSU lagt ut Carl Bildt till försäljning på Ebay.

Beskrivning

Carl Bildt är en unik tillgång för dig som vill tjäna pengar på tveksamma vis. Han har tidigare öppnat vägen för investeringar i den turkiska militären, en organisation som förtrycker oppositionella och hotar demokratin i Turkiet. Han har också investerat i oljeföretag som hjälper diktaturer i Afrika med att fördriva lokalbefolkningar för att bereda väg för oljeexploatering. Vill du lägga en gasledning från Ryssland till Tyskland i Östersjön? Då är Bildt mannen för dig. Han säljer sina tjänster oavsett om det gäller rysk gas, sudanesisk olja eller en folkrättsvidrig invasion av Irak.
Riktigt kul, faktiskt.

(via Politikerbloggen)

Dagens citat

Politiker är normalt sett inte den sexigaste yrkesgruppen. Men Nyamko är hur het som helst.
Aftonbladets glamourreporter Olivia Svenson sätter plus på integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis festkläder.

Terroristerna: Tack för svenska stödet!


Den somaliska underjordiska terroriströrelsen, som grundades när Islamiska Domstolarnas Förbund krossades, tackar i ett utspel för stödet ifrån Sverige.

I ett debattinlägg, på islamistlojala Qaadisiya.com, varnar Somalias Resistance Forces utländska fredsframtvingande trupper för de attacker som kan komma om de väljer att stationera sig i Somalia. Samtidigt uppmanar de somalier i exil att förena sig i motståndet på samma sätt som man gjort i konferensen i Sverige, som första helgen i februari uttalade sitt fulla stöd för somaliskt "motstånd" på följande sätt:

Participants also stressed that the Somali people have an inherent right to resist the occupation. Therefore, we support Somali resistance groups.
Svenskarnas stöd välkomnades i Somalia. Terroristgruppens tacksamma utspel, som finns i engelsk översättning, betonar i huvudsak hot mot all utländsk fredsbevarande insats:
...Somalia is burning, the chance of you getting attacked is so high resulting you to go back with your coffins. Don’t take it is not worthy it. Somalis are in conflict among themselves and within their own territory. Hence, any foreign army in our soul will be seen as an invader, as the solution can only come from Somalis and not from foreign forces or the Ethiopian hegemony.
Avsnittet om Sverige, som uppmanar övriga världens exilsomalier att göra som i Sverige - uttala stöd för "motståndsrörelsen" - senare i texten, är dock inte översatt:
Waxaan ugu baaqaynaa dhamaan mawaadiniinta Soomaaliyeed dibad iyo gudaba, in ay ka shaqeeyaan sidii dalka dib loogu xoreyn lahaa iskana kaashadaan. Gaar ahaan ururada ka jira dalka dibadiisa (sida URURKA DIB U XOREYNTA DALKA SOOMAALIYA, ee shirarka Sweden uga socdeen iyo kuwa kale ee lamidka ah) waxaan ugu baaqaynaa in ay dar dar galiyaan howlahooda oo ay ku dadaalaan sidii ay cadaadis xoogan uga saari lahaayeen saxaafada dibada iyo xiriirada caalamiga ah, bulshada caalamkana uga dhaadhicin lahaayeen siyaasada guracan ee maamulka Itoobiya iyo dawlada dhabadhilifka u ah ka wadaan Soomaaliya.
Stycket betyder ungefär:
"Vi kallar alla somalier i landet och utanför att förenas att befria landet. Speciellt kallar vi organisationer som är verksamma utomlands (som föreningen att befria somalia "landet", som hade möten i sverige osv), jag kallar de att göra ännu mer att trycka utländska massmedia, internationella organisationer för att förklara den ensidiga Etiopiska politiken och dennes kompanjon d.v.s. interimsregeringen".
(grovt översatt)
Utvecklingen är oroande. För en månad sedan uttalade ledande svensksomalier stöd för Islamiska Domstolarnas Förbund, med förklaringen att de säkrade lag och ordning i landet. Idag stöds maskerade terrorgrupper som förklarar heligt krig mot blå baskrar och genomför slumpartade terrorattacker mot civila mål.

Uppdatering:

Jag vill förtydliga att kommunikén ovan alltså kommer från Somalias främsta terroristgäng: The Popular Resistance Movement in the Land of the Two Migrations, som alltså The Somali Resistance in the Land of Hejras också kan utläsas.

fredag, februari 23, 2007

Svensksomalier stödjer terrorism

Den tredje och fjärde februari organiserade svensksomalierna i Somali Joint Committee in Sweden en konferens för den somaliska diasporan, i Stockholm. Konferensen enades om ett gemensamt uttalande i sju punkter, där den andra punkten innebär oreserverat stöd för terrorismen i Somalia.

2. Call all Somali groups to unite against occupation force and defend their own country. Participants also stressed that the Somali people have an inherent right to resist the occupation. Therefore, we support Somali resistance groups.
"Motståndet" i Somalia utgörs sedan mitten av januari främst av The Popular Resistance Movement in the Land of the Two Migrations, vars senaste utspel hotar de av FN sanktionerade internationella insatserna med självmordsbombare.

AP rapporterar:
Somali insurgents threaten suicide attacks
22 Feb 22, 2007 - 6:13:17 AM

MOGADISHU, Somalia - Extremists in Somalia threatened to carry out suicide attacks against African Union peacekeepers who are to begin deploying in the coming days, as gunmen fatally shot two local government officials in the capital.

"We promise we shall welcome them with bullets from heavy guns, exploding cars and young men eager to carry out martyrdom operations against these colonial forces," said a man who appeared in a video posting on an Islamic Web site. He was reading from a statement by a newly formed extremist group known as the Popular Resistance Movement in the Land of the Two Migrations.
Det är inte precis La Résistance vi pratar om, om vi säger så.

Vilka svenskar som deltog i konferensen i Stockholm är för mig okänt.

Solidarisk lösning på personnummerfrågan

Dennis på Sänd mina rötter regn har en kreativ lösning på problemet med brist på personnummer som debatteras i DN.

Vill man spara in på registreringsnummer så vore det allra bästa om det endast fanns ett visst bestämt antal nummer. Och så får en grupp av människor samsas om dem. Det kan förstås bli problematiskt, men endast om man förutsätter att varje abstrakt individ ska sättas före den konkreta grupp de tillhör. I stället kan man låta grupptillhörigheten styra havanden och göranden.

Så, några förslag på framtida registreringsnummer. Jag har tagit mig friheten att lägga till några identifierande värden som gruppen ska sträva efter.

* Jämlikhet 7-2521
* Enighet 5-3992
* Internationell 4-8818
* Frihet 5-3000
* Broderskap 2-5503
* Solidaritet 9-6347
* Kollektiv 0-0009

Redan här har vi fått ihop en försvarlig mängd med registreringsnummer, nästan 700 000, det räcker förmodligen till hela det svenska folket.
Japp. Varför denna otidsenliga fixering vid individer, liksom?

torsdag, februari 22, 2007

Fängslad svensksomaliers familj talar

Göteborgs-Posten intervjuar brodern till en av de svenskar som fängslats misstänkta för att ha deltagit i strider för Islamiska Domstolarnas Förbund i Somalia. Brodern anser att det är helt osannolikt att svensksomaliern skulle deltagit i kriget, och säger att det mest var kvinnor och barn, och inga soldater, med på den lastbil som svensksomaliern åkte med till Kenya där han greps.

39-årige Osman, personlig assistent i Stockholmsförorten Spånga, är en av de fyra fängslade svensk-somalierna. Han sitter i ett fängelse i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Uppgifterna om Osman kommer från hans bror Sahal Yasin Ahmed. Utrikesdepartementet vill fortfarande inte uppge var de fyra svensk-somalierna befinner sig, med hänvisning till att detta riskerar att störa de känsliga kontakter UD har på ett flertal myndighetsnivåer i regionen.

Sahal Yasin Ahmed berättar att hans tio år äldre bror, som bott i Sverige sedan 1990 och har svenskt medborgarskap sedan länge, åkte till Somalias huvudstad Mogadishu i mitten av oktober. Han hade en flygbiljett med tre månaders giltighet. Han skulle besöka sin fru och sju månader gamla dotter.

Någon gång i mitten av december ska Osman med fru och barn ha börjat den 60 mil långa resan landvägen mot Kenyas gräns.

Varför?

- Vi i familjen här hemma i Sverige hade ringt honom och sagt till honom att åka därifrån. Alla såg att det var ett krig på gång, säger Sahal Yasin Ahmed.

I den kenyanska gränsstaden Liboi greps Osman, fördes till Nairobi, därifrån till Mogadishu och senare med flyg till Addis Abeba. Från fängelset i den etiopiska huvudstaden kunde han för två veckor sedan låna en telefon och ringa ett kort samtal till sin bror. Därefter har det varit tyst.

- Han sa att han mådde bra och bad oss kontakta svenska ambassaden.

Public relations i bloggosfären

Att företag, organisationer och partier måste hålla koll på vad som skrivs i bloggosfären är etablerat sedan länge. På Bloggforum 3 i november 2005 föreläste Loïc Le Meur om hur viktigt det var för ett företag att omedelbart bemöta kritik, direkt på den blogg som framförde den. Vilket kändes som science fiction då.

Och nu verkar det vara regel.

Två olika strategier att lyfta fram för den som någon gång skriver en pr-handbok om bloggvärlden:

Backchecking:

Syfte: att avväpna motståndarens anfall.
Metod: bemöt kritikern i hans kommentarsfält.
Resultat: kritikern blir upptagen med din kommentar, förvånad över din uppmärksamhet, och kommer av sig i sin offensiv.
Exempel: Socialdemokraternas utrikespolitiska stjärnskott Urban Ahlin svarade igår i kommentarsfältet på mina frågor om vad han egentligen sade i Iran. Jag har inte letat efter nya skandaler på hela dagen, utan bara gottat mig åt uppmärksamheten.

Forechecking:

Syfte: att behålla initiativet.
Metod: bemöt förväntad kritik genom att lägga korten på bordet, som du vill att det ska se ut, på din egen blogg.
Resultat: Kritikern måste ändra strategi i sitt anfall, vilket är svårt när man redan har en fastställd plan. Du kan lugnt arbeta vidare på ditt håll, med bibehållet informationsövertag.
Exempel: Utrikesminister Carl Bildt bloggar om sina affärer i Balkan redan innan Adaktusson haft nyheten i programmet. Adaktusson har alltså ingen nyhet längre.

onsdag, februari 21, 2007

Vad sa Urban Ahlin i Iran?

Vad sa socialdemokratiska utrikesministerämnet Urban Ahlin egentligen vid sitt besök i Iran? Mullornas propagandaorgan har gått på högvarv för att befästa föreställningen att Sverige står bakom Iran oavsett fråga. Och självfallet kan man inte lita på iranska statsmedier - men det finns all anledning att avkräva Urban Ahlin en förklaring till hur hans uttalanden kan ha uttolkats av propagandamaskinen.

Islamic Republic News Agency, IRNA, skriver att Ahlin försäkrat att Sverige anser att det är Irans rättighet att ha atomreaktorer.

On Iran's nuclear issue, he said that Sweden believes that there is no ambiguity on Iran's right to access nuclear technology for peaceful use and that every NPT member is entitled to benefit from technical supports in this regard.
FARS News Agency skriver att Ahlin påstått att Sverige inte delar uppfattningen att Iran spelar en destabiliserande roll i regionen.
During the meeting, head of the Swedish parliamentary delegation Urban Ahlin stressed Iran's role and influence in the region, and said, "Americans strive to portray a wrong picture of Iran by the help of their media and to convince the world that Iran is playing a destructive role. But we believe in talks with Iran."
Och de här texterna går ju i linje med dem jag skrev om i måndags - att Sverige stöttar ett gulligt Iran mot en fientlig omvärld.

Här hemma, däremot, får Urban Ahlin det att låta som om han varit i Iran för att ställa krav.

Det finns som sagt all anledning att betvivla de iranska uppgifterna ovan - men det känns berättigat att kräva en förklaring.

Vad sa du egentligen, Urban?

Skulle Sverige inte vara en rättsstat?

I Svenska Dagbladet rusar inte mindre än tre debattinlägg till utvisningshotade Hassan Asads försvar. Det är mycket bra att denna svåra fråga diskuteras. Tyvärr argumenterar inte debattörerna ifråga hederligt.

Inlägget från Röda Korset
, signerat av Bengt Westerberg och Christer Zettergren, tar sin utgångspunkt i att det är en mänsklig rättighet för en brottsanklagad att få ta del av anklagelserna.

...det är allvarligt om terroristbekämpningen tillåts ske på bekostnad av de mänskliga rättigheterna. Denna kräver att varje individ som står anklagad för ett brott måste få ta del av anklagelserna, få möjlighet att försvara sig och få dessa prövade av en opartisk domstol.
Men att ha detta som utgångspunkt är direkt felaktigt. Asad är inte anklagad för något brott. Säkerhetspolisen har i själva verket inte gett någon enda ledtråd till varför man avstyrker Asads fortsatta leverne i Sverige.

Professorn i religionshistoria, Mattias Gardell, anför i sin artikel i princip samma argument, dock utan att förvränga fakta. Gardell tycker att det vore rimligt "i ett rättssamhälle" att Asad finge ta del av Säkerhetspolisens bedöming av honom.
Hassan Asad har en enkel begäran: han vill veta på vilka grunder han misstänks för vad. Han vill att hans advokat, Gunnel Stenberg, skall få ta del av den polis­utredning och de bevis utvis­ningsbeskedet påstås grundas på.

Han vill få sin sak prövad i en opartisk och öppen rättegång.

Det framstår som en rimlig ­begäran i ett rättssamhälle.

Fakta i fallet har dolts bakom dimridån ”rikets säkerhet”. Formuleringen röjer motsättningen mellan mål och medel.

Ett rättsamhälle kan inte försvaras genom att åsidosätta dess bärande principer.
I kulturdelen finns ytterligare ett inlägg, av begåvade docenten i statsvetenskap Sten Widmalm, som upprepar Gardells ståndpunkt, att "grundläggande principer som ska gälla för en rättsstat är på väg att undermineras".

Men är det så?

Personligen tycker jag, först och främst, inte att Sverige har någon moralisk plikt att redovisa för utländska medborgare vad som utgör grund för vår misstanke om hot mot rikets säkerhet. Det ligger, så att säga, i säkerhetsarbetets natur att uppgifter hålls hemliga - om de sprids försvåras det fortsatta jobbet.

Någon juridisk plikt föreligger definitivt inte. Vår lagstiftning är på intet sätt någon anomali ibland världens demokratier. Att det skulle vara en bärande princip för ett rättsamhälle att upplysa utländska medborgare om varför den egna säkerhetstjänsten hyser misstro mot deras verksamhet är en lögn - vore det sant så finns inga rättsstater, och inga har heller funnits.

Och om det nu vore rättssamhället debattörerna ville bevara, borde de då inte attackera lagstiftningen snarare än enskilda beslut som fattas i enlighet med denna?

Varför fungerar då rättsstaten Sverige på detta sätt, som till synes ger så omänskliga följder för den enskilde?

Migrationsminister Tobias Billströms svar är så gott som något, tycker jag.
- Det är regeringens skyldighet att se till att vårt land inte blir en tillflyktsort för säkerhetshotande verksamhet, säger migrationsminister Tobias Billström.
Hasan Asad har själv sagt att han månatligen donerar pengar till Al Aqsa Spannmål. Den organisationen misstänks på mycket goda grunder finansiera terrororganisationen Hamas (som jag redogjorde för i texten Hassan Asad, Al Aqsa Spannmål och Hamas). Vilket kan förklara, för den nyfikne, varför Säpo kan tänkas misstro Hassan Asad.

Men vi vet inte något om säkerhetstjänstens grunder för beslutet. Så frågan kokar egentligen ner till om vi tror att vår säkerhetspolis är kompetent nog och vår lagstiftning robust nog att kunna hantera vår säkerhet. Om Säpo är en organisation som skyddar demokratin eller motarbetar den. Om lagarna är demokratins redskap eller inte.

Uppenbarligen tror många, även gamla borgerliga partiledare, att så inte är fallet.

Jag tror tvärtom.

Däremot tycker jag inte att utvisningsbeslutet ska verkställas förrän vi kan vara säkra på att Asad kommer att få gå säker från övergrepp i sitt hemland. Men det är en annan fråga.

Den som är nyfiken på att själv höra Hassan Asad lägga fram sin sak kan göra detta ikväll i Stockholm. Klockan 19.00 i ABF-huset på Sveavägen framträder Asad i ett arrangemang som just ställer frågan om Sverige är en rättsstat.
Den svenska regeringen har beslutat att palestiniern Hassan Asad ska utvisas till Jordanien eftersom han anses vara en säkerhetsrisk i Sverige. Han anklagas indirekt för att vara terrorist, men har inte fått veta vad anklagelserna består av.

Är detta förenligt med mänskliga rättigheter och en rättsstats principer?

Tid: Onsdagen den 21 februari kl. 19.00
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41
Medverkande:
Peter Eriksson, Miljöpartiet
Anna Wigenmark, Svenska Helsingforskommittén
Mikael Löfgren, journalist
Hassan Asad, terroristanklagad
Representant för ILAC (International Legal Assistance Consortium).
Arrangörer: Ordfront Stockholm, ABF och Miljöpartiet Stockholm
Själv har jag tyvärr förhinder. Den som har möjlighet att närvara, och kanske själv ställa frågor till Asad, kan ha glädje av att ha läst min text om hans koppling till Hamas.

Jag vill gärna läsa referat om hur paneldiskussionen gick, och uppskattar all information därifrån.

CNN om svenskar i Somalia

CNN rapporterar att två av de svenskar som sitter fängslade i Somalia är vid dålig fysisk kondition, men lyckas inte få reda på om det beror på att de varit på flykt länge, eller om de blivit skadade i strid, eller om de bara är gamla och trötta oskyldiga män.

"Four Swedes have been arrested in connection with the unrest in Somalia," Swedish Foreign Ministry spokesman Andre Mkandawire told CNN.

Three of the four were Swedish citizens, while the fourth had permanent residency status, said Mkandawire. "But all four are being treated equally as Swedes."

Somalia has long been a volatile, war-torn nation. Recently, Somalia forces -- backed by the Ethiopian military -- ousted the militant Islamic Courts Union from power and established a transitional government.

It is not clear precisely where, when and by whom the four have been detained.

Jens Odlander -- Sweden's ambassador for the Somali peace process who is based in the Swedish Embassy in Nairobi, Kenya -- said the four apparently were seized as they were fleeing a war zone, possibly in early January.

No charges have been filed against the four detained people at the present time, Odlander told CNN from Nairobi.

Odlander said three of those detained have dual citizenship -- Swedish and other nationalities he wouldn't disclose.

Two were in bad health when they were seized, and one of them had been held in Kenya for a while.

tisdag, februari 20, 2007

Män ÄR djur. Kvinnor också.

Missa för guds skull inte Blogge Bloggelitos försvar för Annica Dahlström: Könsbiologin gäller alltjämt.

Själv kommer jag att tänka på en blänkare i Aftonbladet häromdagen. Schimpanshannar använder både våld och vapen för att få para sig. Och det låter ju märkligt bekant. Tur att vi vet att biologin inte kan ha med saken att göra, och att kön bara är en social konstruktion.

Visst.

Sensation: tidning creddar bloggscoop

Expressens nya politiska reporter Karl-Johan Karlsson bryter okänd press-etisk mark idag. I sin rewrite av bloggen Friktions avslöjande om bidragspengar till Feministiskt initiativ inleds faktiskt texten med att ge credit till bloggen ifråga.

Det var bloggen Friktion som i söndags kväll uppmärksammade turerna kring ett statligt bidrag till feministiskt initiativ.

Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt har beslutat att ge Fi 400 000 kronor.

Enligt den förordning som delegationen följer får bidragen inte gå till politiska partier.
Det är inte bara glädjande att ett så klockrent avslöjande når den etablerade pressen. Lika kul är att Expressen faktiskt erkänner källan. Kvällstidningar är vanligtvis bättre än andra medier på att ge credit, men till bloggare har det suttit långt inne. Kanske är det bara Niklas Svensson på Politikerbloggen som fått erkännanden, men då är han ju både gammal politisk journalist och bloggare - som dessutom uttryckligen kämpat för att bli creddad.

Att just Karl-Johan Karlsson ligger i täten är förstås inte konstigt. Som journaliststudent hade han nu raderade bloggen Högkvarteret, och under sommarens valrörelse arbetade han specifikt med att bevaka bloggar i SVTs webbsatsning Nätkollen.

I framtiden kommer förstås alla journalister vara gamla bloggare. Frågan är närmast hur snabbt framtiden är här.

Men jag har en anmärkning. Karlsson borde angett bloggens politiska riktning, som kan ha spelat in för nyhetens tillkomst.

Ny nationalitet för svensksomalierna

Alla medier upprepar Göteborgs-Postens nyhet - där en svensk ambassadör i Nairobi bekräftar att ambassaden nu "lokaliserat" de svenskar som sitter fångna i Somalia. Ambassadörens kryptiska uttalanden väcker fler frågor än de ger svar.

- Det har varit ett svårt arbete men vi har nu lokaliserat de svenskar som gripits.

Enligt Jens Odlander rör det sig om svenska medborgare med dubbelt medborgarskap, det vill säga även somaliskt. Till GP säger ambassadör Odlander att det rör sig om "några" personer. Exakta antalet, eller var de hålls fängslade vill han inte uppge.

- Vi har nu diskussioner igång som är ganska känsliga. Vi arbetar med olika spår och har kontakter med olika relevanta myndigheter på både hög och låg nivå.

Vad misstänks de svenska medborgarna för?

- De sitter gripna anklagade för att vara illegala kombattanter men något åtal har inte väckts mot dem, säger Jens Odlander.
Det nya i Göteborgs-Postens nyhet är, bortsett från att ambassadören pratar, nationaliteten på de inblandade. Till skillnad från rapporteringen i förra veckan uppges de gripna nu enbart ha somaliska och svenska medborgarskap.

Det inger förhoppningar att det bara är svenska och somaliska medborgarskap inblandade. Det minskar sannolikheten att personerna tillhör någon internationell jihadist-scen i allmänhet, istället kan vi anta att de drivits av något slags somalisk nationalism.

Men samtidigt står det i artikeln att det handlar om fångar i Somalia. Kan det finnas svenskar fängslade i Etiopien eller Kenya som ambassadören inte nämner, eller var TT-telegrammet förra veckan, som pratade om män med kopplingar till Libanon och Marocko, helt snett ute?

Antalet är nästa frågetecken. "Några" säger ambassadören. Rapporteringen förra veckan sade fyra. Varför så otydlig?

Att de gripna anklagas för att vara illegala kombattanter behöver naturligtvis inte betyda att de är det. Ännu mindre att det kommer att väckas några åtal. Det är en term som definierar legal status åt en person på slagfältet som vare sig är civil eller soldat - och givet att Islamiska Domstolarnas väpnade styrkor var illa rustade och snabbt sammansatta är det lätt att föreställa sig att många i deras led hamnar i den klassen. I själva verket är en stor del av stridskrafterna i alla afrikanska konflikthärdar illegala kombattanter.

Men det kan - KAN - också betyda att de är misstänkta för allvarligare saker.

Låt oss hoppas att det inte är så.

(ps: på den här länken finns mina tidigare texter om Somalia)

Uppdatering:

Ambassaden i Nairobis webplats visar hur organisationen inom UD ser ut.

Uppdatering 2:

DN.se har fått exakta uppgifter från Utrikesdepartementet. Det rör sig om tre svenska medborgare, och en med svenskt uppehållstillstånd:
De tre svenskarna har dubbelt medborgarskap. En fjärde person, med uppehållstillstånd i Sverige, är också gripen och fängslad.

- Exakt vad de anklagas för vet vi inte, men myndigheterna påstår att det stridit för domstolsmilisen i Somalia som förlorade kriget mot regeringen i Somalia, säger Jens Odlander, sändebud till Somalia på Sveriges ambassad i Kenya.

måndag, februari 19, 2007

Urban Ahlin i mullornas tjänst

Socialdemokraternas oftast rimligt vettiga utrikespolitiska toppnamn Urban Ahlin säljer nu sitt namn, vid sitt besök i Teheran, till mullornas propaganda.

Iranska propagandaorganet Fars News Agency berättar om Ahlins möten.

Först, om man väljer att tro på FNA alltså, hjälpte Ahlin iranske säkerhetspolitiske tungviktaren Alaoddin Boroujerdi att få fram sitt budskap om att Iran har rätt att fortsätta sitt atomprogram, och passade sedan på att understryka att det vore bättre att Iran skötte regionens säkerhet än att USA blandade sig i.

...the MP [Boroujerdi] emphasized Iran's insistence on using the nuclear energy for peaceful purposes, reminding that the established international rules and regulations entitle Iran to the use of the technology.

For his part, head of the visiting Swedish parliamentary delegation and deputy chairman of the Swedish Parliament's Foreign Policy Commission termed effective increased dialogues and exchange of views by the Iranian and European parliamentary and political officials, saying that the measure would help clarify the two sides' joint stances and prevent negative propaganda against the Islamic Republic.

Ahlin further stressed the need for continued parliamentary ties between the two sides.

Underlining that western media's perception and understanding of Iran does not comply with the realities, he said that Iran can change the said image through increasing its diplomatic activities and cooperation in solving regional crises.

The Swedish parliamentary official also stated that the US president's policies on Iraq and the whole region have proved futile in establishing security and stability in the region, and stressed that the US invasion of Iraq has left a destructive effect on the entire region.
Sedan, fortfarande enligt FNA, hjälpte Ahlin till med att hamra in budskapet att det demokratiska otyget med religionskritik och karikatyrer och sånt - i referatet jämförligt med terrorism - måste stävjas.
For his part, deputy chairman of the Swedish parliament's Foreign Policy Commission, Urban Ahlin and his accompanying delegation denounced the extremist measures adopted by the followers of some religions, including insults to the holy prophet of Islam (PBUH), or the terrorist measures of al-Qaeda, and stressed the necessity for more talks to shed light over the common grounds.
Hoppas iranierna och den övriga världen tittar på parabol-tv istället för att läsa den propaganda som Urban Ahlin så villigt lånar ut sitt och det svenska parlamentets namn till.

(Tipstack till Finn!)

SVT-anställda marionetter åt politiker

SVT-anställda agerar marionetter i klimatfrågan, och i trådarna drar EU-kommissionen.

Jodå.

EU-kommissionen driver på för att skapa ett nytt globalt avtal, som kan följa i Kyotoprotokollets spår. Syftet är naturligtvis att sänka klimatpåverkande utsläpp.

I kampanjen "Du kan påverka klimatförändringen" har allehanda jippon och kändisar ingått, i mening att styrka opinionen för EU-kommissionens sak. Och för denna sak äventyrade SVT, som ju vill bli betraktad som en särskilt fri television till skillnad från statstelevision eller reklam-tv, häromdagen förtroendekapitalet.

Som affischnamn för EU-kommissionens jippo framträdde den 16 februari två av SVTs kända meteorologer, Pär Holmgren och Martin Hedberg.

Ur kampanjens pressmeddelande:

Som del i kommissionens informationskampanj "Du kan påverka klimatförändringen" kommer över 45 meteorologer och tv-meteorologer att träffas i kommissionens högkvarter i Bryssel, Berlaymontbyggnaden, i morgon. Eftersom de både är klimatexperter och mediepersoner i sina hemland är tv-meteorologer i ett särskilt gott läge för att bidra till kampanjens mål att informera om klimatförändringen och vad enskilda människor kan göra för att minska växthusgasutsläppen. Därför uppmanas de att skapa ett nätverk som ska främja dessa mål.
Sällan har väl lobbyisterna varit så tydliga med uppsåtet. Varför går SVT på det?

Och att kampanjen "Du kan påverka..." är del i det större arbetet med att skapa ett nytt Kyotoprotokoll går knappast att förneka när kommissionens pressmeddelande själv består av en mix av de bägge målen.

SVTs meteorologer har av respektive nyhetsredaktion lanserats som experter - vilket jag för övrigt inte betvivlar att de också är - och jag har förundrats tidigare över hur de tillåtits bedriva kampanj i klimatfrågan, givet att detta inte brukar vara tillåtet. Men jag har inte blivit särskilt upprörd tidigare, för jag har inte fått intrycket att de gått någon annans ärende. Men nu är de ju marionetter åt EU-kommissionen!

Slutligen. Jag kan naturligtvis ingenting om klimatförändringar och dess upphov. Men jag har fått uppfattningen att profiler på SVT ska avstå från att vara propagandainstrument för politiska intressen.

Uppdatering:

Imorse i SVT morgon förklarade meteorologen Martin Hedberg sitt engagemang. Det hade, såklart, ingenting med politik att göra. Å andra sidan fick han heller inte frågan om det fanns något problematiskt i att arbeta som reklampelare åt EU-kommissionen.

Äh.

Jag ska sluta bry mig om det där företaget nu.

Kul: LUF lönegranskar Byggnads boss

Humor, hör och häpna, från Liberala Ungdomsförbundet:

Idag skickar Liberala ungdomsförbundet Väst en faktura för lönegranskning på 976 kr till Byggnadsfackets ordförande, Hans Tilly. Beloppet motsvarar 1,5 % av Tillys genomsnittliga månadsinkomst 65 075 kr.

– Vi är medvetna om att Hans Tilly inte beställde en lönegranskning från oss, men vi valde ändå att göra det, av omsorg för Tillys löneutveckling, säger Samuel Kaufman, distriktsordförande i Liberala ungdomsförbundet Väst.

Lönegranskningen utgick från Byggnads beskrivning av den egna granskningen och inkluderade en genomgång av Byggnadsbasens inkomster, en jämförelse med medelinkomsten på orten, som för män var kr 24 103 (SCB), samt en jämförelse med andra fackföreningsledare.

– Hans Tilly behöver nu inte oroa sig för sin egen lön, så länge han betalar granskningsavgift till oss. Hans lön står sig väl jämfört med andra arbetare, dock ligger han lite efter Wanja Lundby Wedin som hade en taxerad förvärvsinkomst på 92 883 per månad, avslutar Kaufman.

I fakturaunderlaget ingår del i telefonkostnader, lokalhyra, ombudsmannens lön samt faktureringsavgift. I enlighet med Europadomstolens utlåtande och byggnads reaktion på denna sker all lönegranskning med största öppenhet för att inte ses som förklädda avgifter.

Bloggscoop hos Friktion

Friktion avslöjar det helt sensationella att Feministiskt initiativ beviljats ett statsbidrag som alls inte får gå till politiska partier.

Sveriges minsta parti har just kammat hem 400 000 kronor i “etableringsbidrag” från en statlig delegation — mot löfte om att inte ställa upp i val under 2007.

Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsarbete har pytsat ut 8,3 miljoner kronor vid sitt senaste sammanträde. Bland 27 lyckligt lottade organisationer återfinns Gudrun Schymans Feministiskt inititativ.

Vän av ordning undrar förstås varför ett av Sveriges minsta politiska partier ska få “etableringsstöd” för sin kampanjverksamhet. Borde det inte finnas regler mot att ge sådana riktade partibidrag?

Jodå.
Läs alltihop.

(via Sänd mina rötter regn)

Ny kolumn - lille storebror


Min nya kolumn i Svenska Dagbladet handlar om storebror - alltså den del av samhället som bevakar medborgarna. Jag kastar ut tanken att storebror kanske inte är tillräckligt stor, och att de övervakningsinsatserna som nu diskuteras kanske kan ge något gott.

I artikeln refererar jag till några saker som kanske inte är allmänt kända, och detta inlägg är tänkt som tips om vidareläsning (efter att ni läst kolumnen på SvD, skickat beröm till redaktören, klickat på annonserna, köpt lösnummer, etcetera, så att han kanske erbjuder mig sommarvik, alltså).

Jag har tidigare här på bloggen funderat lite på hur det kunde komma sig att vår säkerhetstjänst valde att bevaka Bektasevic, givet att han rimligen inte ännu blivit terrorist när övervakningen inleddes. Texten Bektasevic och integriteten var mitt första försök att gå in i problematiken.

På internet använde Bektasevic en pseudonym - vilken jag avslöjade i texten Bektasevics hemliga liv på internet. Men det var på intet sätt så att han kunde identifieras som någon slags propagandacentral, till skillnad från exempelvis terroriststämplade svensken Mohamed Moumou, som liksom hade den egna adressen utskriven på hatpropagandan. Moumou, förresten, ska ha försvunnit, läste jag nånstans. Man har inte kunnat nå honom för att berätta att han är terroriststämplad av FN. Om han har internet så kan han läsa min sammanställning Terroranklagelserna punkt för punkt.

Nå. På den här länken finns allt jag skrivit om Mirsad "Maximus" Bektasevic.

Texten gör sedan en ganska fräck, erkänner jag, vändning till att handla om de svenskar som antas ha stridit för islamisterna i Somalia. Men inte helt orättvis. Al Qaida samarbetar med Islamiska Domstolarnas Förbund, vilket jag berättat bland annat i Gripen islamist berättar: Al Qaida i Somalia.

den här länken finns allt jag skrivit om Somalia - det har blivit en del.

Den som fortfarande inte läst att en fånge på Guantanamo, Gouled Hassan Dourad, har bott i Sverige kan börja med mitt ursprungliga avslöjande Okänd svensk på Gitmo. Och den som inte kände till att en svensk är högt uppsatt i Islamiska Domstolarnas Förbund kan läsa Svensk Islamistledare flydde Somalia, och Svenska stödet till jihadisterna i Somalia.

Nå.

Jag återkommer säkert i frågan. Läs nu Svenskan!

söndag, februari 18, 2007

Huntington pop

Kanske beror det på att det är söndag. Eller så har medierna tagit till sig det där snacket om The Clash of Civilizations.

I vilket fall uppmärksammar Dagens Nyheter i en stor kulturartikel av utmärkta Paulina Bylén det märkliga att det ploppat upp referenser till kristendom i popmusiken på sistone.

Indie-bandet Isolation Years, bland andra, får utgöra exempel, och levererar dessutom tänkvärdheter på temat. För det är ju märkligt, som en bandmedlem konstaterar, att gospel inte funkar på svenska. Och att musik med kristet budskap nästan alltid blir så töntig på svenska, medan de stora amerikanska rockikonerna kan avhandla sin gudstro med stor pondus.

Plötsligt, dock, finns rockers som gillar gud.

Det har faktiskt hänt förut. En gång.

Och som alltid handlar det om sjuttiotal.

Det finns en kristen artist som faktiskt bemöttes med åtminstone ett uns av respekt. Och som kanske rentav var värd den. I vilket fall samlade Ingemar Olsson en imponerande uppsättning musiker på sina tidiga album. Janne Schaffer på gitarr. Ola Brunkert på trummor. Björn Stolt, och sedan Göran Lagerberg på bas. Clabbe af Geijerstam som producent. Detta var vid tiden Sveriges popmusikaliska elit, och grabbar som knappast gick till pingstkyrkan på söndagmorgnarna.

Ingemar Olssons första album "livs levande" släpptes 1970, och den är inte allför sällsynt i vinylbackarna på loppisarna. Den är värd att plocka upp, inte minst för kompet, men också för Ingemar Olssons finurlighet i texter och låtskriveri - man hör direkt att hans kärlek till sextiotalspopen om man lyssnar på trettiosekundersklippet ur låten "Veckoposten" på kristna tidningen Dagens musiksajt.

Men allt det här är förstås, gott folk, överkurs. Man kanske måste vara arkeologiskt intresserad av musik, och kanske i synnerhet svensk progg, för att bry sig. Men Olsson är i vilket fall verksam än idag, och tycks fortfarande omge sig med kompetenta musiker. Och förstaplattan finns häpnadsväckande nog på cd. Men jag skulle nog inte köpa den för fullpris, bör jag väl tillägga för att svära mig fri.

Nå.

Även SVT tycks gå ha begrundat Samuel P Huntington. Ikväll klockan 20 går en dokumentär om Målle Lindberg, som gjorde stor sensation på sextio- och sjuttiotalet med sina "förkunnelseshower i rock'n'roll-anda". Och då filmen är gjord av Bosse Sjökvist, vars enastående bok om svenska taskspelare, Bland strippor och fakirer, gjorde stor lycka i höstas, måste den vara sevärd.

Det är märkligt, detta plötsliga intresse för kristendom.

Jag är mest ute efter musiken.

Uppdatering:

Målle har en hemsida:

Han drog från plats till plats med sina tältmöten. Vägg i vägg med striptease och gyttjebrottning höll han sina tältmöteskampanjer. Pop-Målle blev till Kravall-Målle på pressens första sidor eller till surrogat-Jesus och han jämfördes med Snoddas. Samtidigt gick ryktet om stora summor pengar.

Höjdpunkten på året blev Maranatas möte i Örnsköldsvik där Målle lät sig sänkas ned i helikopter till den förväntansfulla massan innanför och utanför tältet. På armen glittrade namnet Målle. På scenen väntade sexton elgitarrister.

lördag, februari 17, 2007

Nyhetsbyrå - gör det själv!

En läsare, som bekymrade sig över den bristfälliga bevakningen av israeliska frågor, skrev och undrade om inte någon ung och driftig person kunde sätta ihop en slags superblogg där rubriker och ingresser från alla favoritskribenter kunde samlas, och man lätt kunde hitta vidare inom sitt intresseområde.

Jag kan bara hålla med. Detta inlägg är en direkt uppmaning till någon därute som hajar.

Verktygen för att syndikera material blir bara bättre och bättre, så jag gissar att det bara är en tidsfråga innan någon ung begåvad person sätter ihop en snygg sajt för dem som är intresserade av israelisk säkerhetspolitik eller vad det nu månde vara.

Så här, till exempel:

1. Prenumerera på dina favoritbloggar och -skribenter via Google Reader.

2. Starta en blogg med ett bra, internationellt, bloggverktyg.

3. Gör en Google Reader Widget eller fler på din egen blogg, som alltså fortlöpande och automatiskt publicerar rubrikerna (och kanske ingressen) på det du prenumererar på.

4. Gör en SplashCast Widget eller fler på din egen blogg, som spelar upp de film- och ljudklipp du själv lägger på din spellista.

5. Be några riktiga favoritskribenter att någon gång om året ge exklusivt material.

6. Sabbat.
Svårare än så är det inte. Bara en tidsfråga, va? Och det finns åtskilliga andra publiceringsverktyg därute som inte är knutna till Google, som mina exempel ovan är, om man nu vill jobba med nåt annat.

Just do it!

Skönt att veta

Utrikesminister Carl Bildt är med på tåget, om nu någon tvivlade.

Eftermiddagens intressantaste möte var med Rohan Gunaratna för att diskutera den utmaning som den internationella terrorismen utgör.

Han är en av världens allra främsta experter på al-Qaeda, och leder numera ett välrenommerat institut i Singapore som ägnar sig bl a åt terrorismstudier.

Han är också författare till den kanske allra bästa boken som skrivits om terrornätverket al-Qaeda och dess bakgrund.

Vi träffades för första gång någon gång i början av 2001 när han har på universitetet i St Andrews i Skottland och dess centra för terrorismstudier. Då minns jag hur vi tillsammans ägnade en halv dag åt att i detalj gå igenom allt det som då fanns att veta om Usama bin-Laden och nätverket al-Qaeda.

Det var kunskap som inte var så efterfrågad just då, men som jag skulle komma att ha stor användning av under senare år. Några månader sedan kom den 11 september.

Och i dag hade jag möjlighet uppdatera mig på hans alltid lika välunderbyggda bedömningar.

Kort sammanfattning: problemet kommer att vara med oss under lång tid framöver.

fredag, februari 16, 2007

Tankens och teorins geni fyller år

Världens knäppaste diktator fyller år idag.



Och inte tycks han få något besök från Svensk-koreanska föreningen. I vilket fall har något sådant inte nämnts av den statliga nyhetsförmedlingen. Festligheter av olika slag år i vilket fall tidningen full av, då det också varit traditionell februarihögtid. Några utdrag:

A national photo exhibition was opened to celebrate February 16, the birthday of Kim Jong Il.

On display at the exhibition hall were at least 180 photos under such titles as "Jubilation in February" and "Among soldiers".

Among them are pictures entitled "The great leader Comrade Kim Jong Il calls on servicemen of the mission in Panmunjom" and "The great leader Comrade Kim Jong Il visits the Sinuiju Cosmetic Factory", which show the great personality of Kim Jong Il always going among the servicepersons and people to encourage them in the general march for the Songun revolution.


A performance was given by art squads of the Ministry of the People's Armed Forces at the April 25 House of Culture.

The performers staged mixed chorus "Jong Il Peak Greeting Spring," singing to the accompaniment of oungum "Snow-Covered Old Home" and other numbers fully representing the immense joy and happiness of all the servicepersons and people of having Supreme Commander Kim Jong Il in the van of the Songun revolution as he has made undying contributions to the country and people since he was born as the son of the guerrillas.

Also put on the stage were such numbers demonstrating the militant spirit of the revolutionary army as a poem and singing "For the Motherland" and chorus "All Servicepersons and People Will Become Human Bullets and Bombs."


The speakers profoundly explained the imperishable feats performed by Kim Jong Il for the times and history, noting that his birth was a great auspicious event which opened a bright prospect before the continuity of the Juche revolutionary cause and accomplishment of the human cause of independence.

They said Kim Jong Il, genius of thought and theory, scientifically formulated the revolutionary idea of President Kim Il Sung and steadily developed it in depth to meet the demand of the developing revolution, thus clearly indicating the road ahead of the times and humankind.


An enlarged version of "Short Biography of Great Leader Comrade Kim Jong Il" edited by the History Institute of the Central Committee of the Workers' Party of Korea was published by the Workers' Party of Korea Publishing House.


The 11th Kimjongilia Festival was opened here. Exhibited in the venue of the festival are more than 25,000 potted Kimjongilias cultivated by the military organs, commissions and ministries of the Cabinet and national institutions and other institutions and industrial establishments, servicepersons and people from all walks of life and school youth and children.
Om inte annat kan han ju fira att han sannolikt lyckats blåsa oss igen i det stora pokerspelet om kärnvapnen.

Fri television

Hey.

Det är ju fredag.

Eftersom läsekretsen gick igång på min ganska roliga, om jag får säga det själv, text om Operation Entebbe/Thunderbolt tänkte jag att det kunde vara på sin plats med lite filmklipp om saken.

Med det geniala publiceringsverktyget SplashCast kan man gratis sätta ihop enskilda klipp från exempelvis YouTube till en sammanhängande ström. Som att göra en kanal av enskilda program, typ.

Så på min kanal visas nu den timslånga dokumentären Operation Thunderbolt - the Entebbe rescue mission.

Min andra film visar delar, sammanlagt omkring 20 minuter, ur den israeliska spelfilmen Mivtsa Yonatan från 1977, som baseras på händelsen. Filmen nominerades på sin tid till en Oscar. Klaus Kinski spelar terrorist. Cheesy musik med mycket wah-wah.

Raid on Entebbe, med Charles Bronson (som ju egentligen hette Charles Buchinsky, var han också del i världskonspirationen?), har jag tyvärr inte hittat några klipp ifrån.

Nå.

Det är inte alla gånger dokumentära skildringar faktiskt slår den bearbetade fiktionen, men den här gången var verkligheten, helt enkelt, tuff som en actionrulle.

Det är fredag, som sagt. Dags att koppla av.

Hur länge filmerna ligger kvar vet jag inte. Det beror dels på YouTube, dels på mitt gratiskonto på SplashCast. Passa på medan det varar.

Uppdatering:

Bägge filmerna ovan finns nu, tillsammans med en serie andra program, i min hypermoderna bläddringsbara tvkanal.

Lästips

De flesta ledarskribenter lämnar inte kammaren. Expressens Anna Dahlberg älskar dock att resa. Och även om jag allt för sällan håller med henne, tycker jag att det är värt att uppmuntra. Idag skriver hon från Dubai, om hur de som bor granne med Iran resonerar.

"Hellre en vecka av iranska hämndaktioner än att leva i skuggan av den iranska bomben", säger Mustafa Alani på den framstående tankesmedjan Gulf Research Center.

Två saker slår mig under dessa samtal.

*För det första är man betydligt säkrare på att det verkligen kommer att bli en amerikansk eller israelisk attack än vi är i Europa. Diskussionen i Gulfen kretsar inte kring om, utan när anfallet kommer; om det blir relativt snart efter att Irans nya deadline löper ut på onsdag den 21 februari eller om den kommer att dra ut på tiden tills nästa år.

*Den andra saken som slår mig är hur ivriga Irans grannländer verkar vara att få jobbet gjort. Inför kriget 2003 försökte Saudiarabien med flera hindra USA från att gå till anfall. I dag tycks regimerna i Gulfen snarast driva på en amerikansk attack. Så starka är de anti-iranska strömningarna.

- Den iranska bomben kommer inte att användas mot USA eller Israel. Irans missiler skulle knappt ha hunnit lyfta innan Teheran skulle vara jämnat med marken om man försökte sig på en attack mot Israel. Nej, det är mot oss bomben riktar sig, det är vi som kommer att hotas av den, förklarar Mustafa Alani bekymrat.

Han kallar Iran för "en expansionistisk stat" som hotar säkerheten och de strategiska intressena (läs oljan) i Gulfen. Om inte Iran stoppas i tid kan landet börja elda upp shiaminoriteterna i Gulfen på samma sätt som man gjort med Hizbollah i Libanon, varnar han.

Sulaiman al-Hattlan, chefredaktör för Forbes Arabia, talar om en tyst överenskommelse i Gulfen om att Iran till varje pris måste hindras från att spela den destruktiva roll landet har spelat de senaste fyra åren.

Rädslan för perserna är nu så stor att Iran till och med överträffar Israel som fiende i regionen.

- Vi har vant oss vid Israel. Och säga vad man vill om Israel, men de har i alla fall inga imperialistiska ambitioner i regionen.

Så öppet skulle aldrig ledarna i den sunnimuslimska världen ventilera sin fruktan för Iran. Men bakom stängda dörrar är det så analysen ser ut.

torsdag, februari 15, 2007

Sensationell vändning i danskt terrormål

Visst var de jihadister, tycks domarna ha tänkt, men inte nödvändigtvis terrorister.

I det danska terroristmålet i Glostrup, där fyra kumpaner till svensken Mirsad "Maximus" Bektasevic stått under åtal, kom rätten idag fram till ett mycket märkligt utslag.

De tolv nämndemännen var övertygade att samtliga fyra unga män var skyldiga, men de tre domarna ignorerade detta och dömde endast 17-årige Abdul Basit Abu-Lifa för terroristbrott. Han fick 7 års fängelse. För de andra tre kommer det att bli ny rättegång, om riksåklagaren väljer att gå vidare. I väntan på den ska de tre få gå fria, och har dessutom sannolikt rätt till statlig ersättning för den tid de suttit fängslade.

Rubrikerna ifrån Politiken speglar händelseförloppet:

Syv års fængsel til 17-årig terrordømt
Alle kendt skyldige i terrorsag
Dommerne omgør terrorkendelser
Landsretten løslader terrortiltalte
Løsladte i terrorsag kan få store erstatninger

Gripen islamist berättar: Al Qaida i Somalia

Amerikanske islamisten Daniel Joseph Maldonado, a.k.a Daniel Aljughaifi, som greps på flykt i Kenya har i förhör bekräftat samarbetet mellan Islamiska Domstolarnas Förbund och Al Qaida. Det framgår av åtalet (pdf) som utgör mycket intressant läsning om den somaliska islamiströrelsens rekryteringsprocess.

21. MALDONADO stated that while residing with the young mujahadin in Mogadishu, he became aware that al Qaeda members were residing and training in the same compound. A Yemeni who personally knew bin Laden, and MALDONADO, participated in nightly gatherings during which stories of bin Laden were told by the Yemeni. MALDONADO identified certain members at the camp as being al Qaeda, although he did not know for sure who all of the al Qaeda members were. MALDONADO opined that al Qaeda fighters were given much more respect than members of the ICU. During discussions with the young mujahadin, they spoke about conquering Somalia, Ethiopia, and Egypt and making them Islamic states. MALDONADO learned about a major al Qaeda operative fighting in the southern part of Somalia whom he did not meet.

The nation of islam

Vad som är störande i nyheten om att UD nu fått höra att fyra svenskar sitter fängslade i Etiopien eller Somalia är uppgifterna om deras nationalitet.

TT/SvD:

Den svenska ambassaden i Etiopiens huvudstad Addis Abeba har varit i kontakt med de lokala myndigheterna för att försöka få klarhet i fallet, hittills utan resultat.

Enligt Dagens Nyheter ska tre av svenskarna ha sitt ursprung i respektive Etiopien, Libanon och Marocko. Enligt tidningen tog de sig till Somalia då Rådet för islamiska domstolarna ännu styrde i området runt huvudstaden Mogadishu.

Personerna ska ha gripits under Etiopiens invasion av Somalia, då det islamistiska styret skingrades och landets provisoriska regering återinsattes i Mogadishu.
Jag kan ha viss förståelse, nämligen, för att somalier i Sverige skulle kunna vilja ta värvning hos Islamiska Domstolarnas Förbund, och med dem försöka bekämpa det yttre "hot" som etiopiska och andra länders trupper utgjort. Nationalism har varit bränsle i de flesta konflikter, och är ganska enkel att begripa.

Men nu kommer alltså uppgiften om att det inte rör sig om somalier. "Enligt Dagens Nyheter ska tre av svenskarna ha sitt ursprung i respektive Etiopien, Libanon och Marocko". Nationalism tycks inte vara grejen.

Då måste man söka en alternativ förklaring.

I Ljusnan skriver Berivan Mohammed, styrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet, LUF, om det märkliga att vanliga barn växer upp och blir extremister.
Om jag ser tillbaka på min egen historia och söker svaren där, var de flesta jag växte upp med vanliga barn och ungdomar.

Precis som de flesta andra hade de olika former av "vardagsproblem", men var ändå på det stora hela nöjda med livet.

Samtidigt mötte jag andra som var potentiella extremister, likt den svensk som nu har dömts för terroristbrott.

Enligt barndomsvänner till honom var han till en början som vilken tonåring som helst, innan han började förändras och hans beteende blev våldsamt.

På samma sätt har jag haft vänner som har förändrats från att vara "vanliga" tonåringar med typiska tonårsproblem till att bli unga vuxna med extrema åsikter. Det kan handla om åsikter som att kvinnor bör bära burka, att homosexualitet bör straffas med döden och att krig och självmordsattentat är acceptabelt så länge syftet är att skydda islam.

Utan att försvara sådana åsikter kan jag konstatera att vi med invandrarbakgrund hade ett gemensamt problem som våra svenska vänner inte behövde handskas med. Vi levde i två kulturer, och brottades med frågan om hur vi skulle kunna förända dessa två kulturer.

Å ena sidan levde vi i en värld med våra familjer där vissa normer rådde, å andra sidan levde vi i det svenska samhället och den svenska skolan där andra värderingar och normer var rådande.

De vuxna i vår tillvaro - de som hade ansvar för vår fostran och som skulle vara våra förebilder - drog oss åt olika håll. Vi skulle leva i Sverige och var tvungna att lära oss det svenska sättet att vara.

Men samtidigt var vi tvungna att leva så som våra föräldrar hade levt i sina hemländer. Var vi för mycket "invandrare" gjorde vi fel och fick kritik, men var vi för mycket "svenskar" gjorde vi också fel och fick kritik.
Men om man som den unge LUF:aren försöker definiera problemet som om det gällde "vi med invandrarbakgrund" tror jag man skjuter bredvid målet. Nationstillhörighet tycks inte vara grejen.

Det tycks mig snarare som en ideologisk sjuka som just smittar muslimer.

Hur kan vi råda bot? Något gör vi uppenbarligen fel. Kanske finns svaret om vi grunnar lite mer på den utgångspunkt som Aje Carlbom nitat fast i sin doktorsavhandling (pdf) The Imagined versus the Real Other: Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden.
The author shows that the discourse of Islam in Sweden, which is guided by multicultural ideals, leaves out important fields of knowledge which are crucial to an understanding of Muslim integration. The hegemony of multiculturalism, he argues, is an obstacle to understanding multicultural society. Further, the unintended consequenses of good intentions may actually contribute to excluding Muslims from fully participating in Swedish society.

onsdag, februari 14, 2007

Kan det vara en dålig kille?

Ingenting får en att gå igång som gammal frän sjuttiotalsterrorism.

Alltså. Israel har tillsatt ny överbefälhavare, Gabi Ashkenazi, som tar över IDF efter den avgångne Dan Halutz. Han får ett tufft jobb. Han ska implementera lärdomarna av det senaste kriget i Libanon så att armén står rustad inför de troliga kommande konflikterna med Syrien, Hizbollah och palestinska element. Han ska stuva om i militärledningen - massor av generaler väntas sluta, skriver Jerusalem Post. Han ska återskapa det sargade förtroendet för armén hos folket. Och allt det där skulle man ju tycka kunde intressera nog för ett inlägg här på bloggen.

Men det som får mig att spinna som en katt är närmast en bisats i nye överbefälhavarens CV.

During his service in the Golani Brigade Lieutenant General Ashkenazi participated in the "Entebbe" ("operation thunderbolt")
Känner ni? Rysningarna längs ryggraden? Inte?

OK.

Operation Entebbe är ungefär så sexigt det kan bli inom kontraterrorism. Det är en närmast mytisk insats som fortfarande trettio år senare ger ståpäls på alla säkerhetspolitisk intresserade.

Sommaren 1976. Vänstervågen sveper över Europa. Och då, precis som nu, hade terroristerna i väst stort utbyte med terroristerna i mellanöstern - ideologiskt, ekonomiskt och materiellt.

Den 27 juni 1976 manifesterar sig detta utbyte. Två palestinier och två tyskar stiger ombord på ett passagerarflygplan på väg från Aten till Paris och kapar planet med 248 passagerare ombord. De två tyskarna var grundare av rörelsen Revolutionäre Zellen, ett nätverk av autonoma terroristgrupper. Palestinierna var medlemmar i Folkfronten för Palestinas Befrielse, mer känt som PFLP.

Här kanske det ringer en klocka för några läsare. PFLP? Jovisst. De är aktiva än idag, och är den grupp som Ali Esbati valde att sponsra i ett utspel som hade till syfte att protestera mot att EU betraktade PFLP som terrorister. Som sagt. Inget får en att gå igång som gammal frän sjuttiotalsterrorism.

Så, vad gjorde man på mitten av sjuttiotalet när man kapat en Airbus, när de sovjetiska stödpengarna brände i fickan, och världen låg för ens fötter? Det kan tyckas vara en svår fråga, men på den här tiden var svaret glasklart.

Uganda.

Filmaktuelle Idi Amin var hela världens favvo-diktator. Karismatisk, brutal och bländande. Sovjetstödd. Och palestinavän. Det var där man skulle hänga på den tiden, helt enkelt, om man var radikal.

Flight 139 dirigerades till Entebbes internationella flygplats, Uganda, där kaparna släppte alla passagerare som inte var judar. Japp. Det var en sån där härligt etniskt rensad flygplanskapning. Bara judar och israeler göre sig besvär. Kaparnas krav var det vanliga - släpp fångarna loss - och fick de inte som de ville skulle de avrätta judarna med början den 1 juli.

Lätt som en plätt, tänkte kaparna. Bara att luta sig tillbaks, och njuta av det ugandiska köket, och kanske få provsmaka lite av det där salta människoköttet som Idi Amin sades tillaga då och då.

Men på den här tiden rockade verkligen Israel. Att fienden befann sig långt utanför Israels gränser var inte nödvändigtvis ett hinder för vare sig spektakulära insatser eller lönnmord.

Operation Entebbe/Thunderbolt rullade igång.

Först och främst förhandlade man fram en ny tidsfrist för avrättningarna, som sattes till den 4 juli. Och man kan ju undra varför skurkarna går på det där varje gång. Nån borde berätta för dem att inte förhandla. De blir ju bara blåsta. Men, men, det kanske är därför de är skurkar och inte raketforskare.

Omkring midnatt den 3 juli landade ett lastflygplan på Entebbes flygplats. Ut rullade en militärkolonn centrerad kring en svart mercedes - Idi Amins älsklingsbil. Men det var inte Idi Amin och hans följe. Det var israeliska elitsoldater. Den svartlackade mercedesen hade man lånat från en civil israel med löfte om att den skulle återlämnas i sin röda ursprungsfärg.

Kolonnen körde upp till huvudbyggnaden, stormade ankomsthallen och skrek "ner på golvet" på hebreiska - och pepprade dem som stod kvar. En handgranat in i ett angränsande rum tog kål på de kvarvarande terroristerna.

Samtidigt på flygplatsen slog israeliska trupper ut elva av Ugandas parkerade jetplan så att hemresan skulle gå smidigare. Elva MiG, det måste ha varit, typ, Ugandas samlade flygvapen.

Operationen tog runt 30 minuter.

Alla terroristerna dödades. Flera dussin ugandiska soldater dödades. En israelisk soldat, Yonatan Netanyahu, omkom. Alla i gisslan utom tre (de förstod väl inte hebreiska) överlevde och kunde transporteras hem.

På en halvtimme, alltså.

En kille som varit med om det kan väl inte bli en dålig överbefälhavare?