Bettie Page

Bettie Page 1923 - 2008

Hamas stöd i Sverige

Society for internet research har mätt varifrån Hamas-trogen internettrafik (fråga mig inte hur man definierar sådan) kommer.


Sverige står för 1,53 procent, där populationen totalt består av 5542 IP-adresser. Mellan femtio och hundra Hamas-supportrar från Sverige, alltså.

Lika vänligt som vanligt

Man kan tro att helgens visit i Göteborg haft inverkningar på mitt skrivande när man ser slutklämmen i dagens text på SvD:s ledarsida.

Asylsökandes eget boende, EBO - en kartläggning innehåller förutom citaten ovan en statistisk analys av uppgifter från SCB:s longitudinella integrationsdatabas. Där visas att att det är större chans till eget hem och sysselsättning för dem som haft Ebo än för dem som haft anläggningsboende (Abo).

Detta är nu inte ägnat att förvåna. Åtskilliga gånger har det visats att invandrares väg in till arbete och företagande ofta kommer genom kontakter, nätverk och klustereffekter – inte sällan inom den egna etniska gruppen. Något som inte finns i överflöd i ”Boden eller Kiruna”.

Det offentligas tendens att använda invandrarnas liv som regionalpolitiska resurser gör att integrationen försvåras. Detta gör i sin tur att allt fler betraktar invandringen som helhet som problematisk.

Som om integrationsfrågorna i sig inte vore komplicerade nog.Av de närmare 340000 personer som fått uppehållstillstånd de senaste tio åren och utgör underlag för statistiken är det bara cirka 40 procent som kan försörja sig på eget jobb. Där ligger det riktiga problemet.

Åsikten att staten är bättre på att skapa möjligheter för invandrare än de själva är saknar empirisk grund. Frågan är då varför man driver saken. En misstanke ligger nära tillhands. Att byta Ebo mot Abo är ett annat sätt att säga till Abu att vi är kärvare här än i Åbo.

Men sanningen ligger nog snarare i att sommarstugan i Hjortnäs alltid haft en hylla med klassiska kåserisamlingar av Cello. Olle Carle, som han hette, var en mästare på finurliga ordvitsar i titlarna. I stugan ligger bland annat Med mitt mått mätt, Småle och smila en smula, Lätta tankar som lättat ankar, Några stycken i någras tycken, och mästartiteln En hög repriser till högre priser.

Rod & ron

Eftersom jag var i Göteborg i helgen är det fullt med vitsar i tidningen nu. S-väljare sätter i halsen - bara en sån sak.

Domänen rodgronrora.se ägs av en tjänsteman på SAP. Men rödgrönröra.se är i skrivande stund ledig. Kanske är det dock snarare dags att registrera sajten rodgrontsjalvmal.se?

Toots

Ibland trillar man in på ett ställe efter jobbet, så står världens musiker där. Jag har aldrig hört bättre munspel. Rabarber, så klart.

Bektasevics kontakt åtalas

Mirsad Bektasevic, den svenske självmordsbombaren in spe, hade ett omfattande kontaktnät. Ännu flera år efter att han fängslats dyker hans namn upp i terrorismutredningar.

Åtalen mot amerikanerna Syed Haris Ahmed och Ehsanul Islam Sadequee har nu tillkännagivits, rapporterar The Atlanta Journal-Constitution. Den sistnämnde stod i kontakt med Bektasevic.

Both men are charged with conspiring to provide material support to terrorists. That includes their trying, in 2005, to join Lashkar-e-Taiba, the militant group which India blames for the bloody three-day seige of Mumbai last month.

/.../

During a trip to Washington in April 2005, Ahmed, a former Georgia Tech student, and Sadequee, of Roswell, recorded amateurish videos of “symbolic and infrastructure targets for potential terrorist attacks,” said the indictment, obtained late Tuesday.

In one of the videos, while Ahmed and Sadequee pass the Pentagon as they drive toward Washington. “This is where our brothers attacked the Pentagon,” Sadequee can be heard saying on the video, according to the indictment.

The videos were sent to Aabid Hussein Khan, who was sentenced to prison time in England last summer for possessing articles for terrorism.

According to Tuesday’s indictment, when his residence was searched by British counter-terrorism investigators on Oct. 21, 2005, Khan had the videos recorded by Ahmed and Sadequee.

Khan also had maps and timetables for the Washington and New York public transit systems; information on truck routes into New York; schematics of the financial district in lower Manhattan; aerial photos of the U.S. Naval Base in Guantanamo Bay, Cuba; and information concerning paramilitary training camps in Pakistan, the indictment said.

Separately, the new indictment said, between August 2005 and April 2006, Sadequee was in contact with a number of supporters of violent jihad. They included Mirsad Bektasevic, who was arrested in Bosnia Herzegovina in October 2005 after being found with more than 20 pounds of plastic explosives, firearms, bomb-making materials and a manifesto promising an attack on Western interests, the indictment said.

Profeten talar

Den holländske vänsterpolitikern Ehsan Jami har fått en intervju med Mohammed, som är reformerad, vältalig, humoristisk, modern och dessutom rätt självkritisk. Det var väl det jag visste.

Rubbing shoulders with history

I det här jobbet får man ibland gnida axlarna mot historien personifierad.

Våren 1994 kollapsade allt. När Belgien tog hem sina styrkor ­lämnades Rwanda med 270 FN-soldater, som dessutom saknade mandat att överhuvudtaget ingripa eftersom medlemmar i säkerhetsrådet ansåg att inbördeskriget var en intern sak. USA under demokraterna – president Bill Clinton och utrikesminister Madeleine Albright – vägrade att erkänna det pågående folkmordet. På ungefär ett hundra dagar slaktades närmare en miljon människor när Hutu-miliserna tilläts slå ner på tutsierna. Med machete.

”Det var så vi förlorade förtroendet för FN. Alla rwandier är besvikna.”

Men människan behöver inte stå passiv. Under Paul Rusesabaginas ledning blev Hôtel des Mille Collines, i Rwandas huvudstad Kigali, en frizon. Hans mod och list räddade 1 268 människoliv.

Fria radikaler

Jag och kollegan Sanna Rayman på SvDs ledarsida uppmanar idag till att stödja återuppbyggnaden av det nedbrända kulturhuset Cyklopen.

Idag, när nazisterna marscherar i Salem, sätter vi in en femhundralapp var på Cyklopens postgiro­konto 1607552-5. Vi uppmanar alla som vill se ett fritt kulturliv att göra detsamma. Det betyder inte att vi håller med om varje ord som yttrats inom husets väggar, eller att vi tror att de aktiva ska gilla våra. Men de år av frivilligt arbete som lagts ner i ­Cyklopen ska inte ha varit förgäves.

Bygdens son

Via den återuppståndna Karolina Lassbo ser jag att Falu-Kurirens Jens Runnberg (gift med Anna från Gagnef, väl?) skrivit en grej om Maspsykosen – det tv-program i Axess / Expressen där jag var med förra veckan.

Vass kritik, ett fritt flöde av idéer och många skratt präglar det temaprogram som Axess TV ägnar Dalarna i eftermiddag klockan 16.30. Är dalakulturen i grunden självgott isolationistisk eller i själva verket universellt global till sin karaktär?

Varför har just Radio Dalarna så höga lyssnarsiffror? Varför känner sig inte vingåkersbon som sörmlänning? Är Tällberg egentligen en stadsdel i Stockholm? Överväger verkligen Göran Greider att gå med i dalacentern?

Expressens kulturredaktion ägnar ett helt tv-program i Axess TV i eftermiddag åt detta län, under rubriken Dalarna - En svensk maspsykos.

Programmet leds av Björn af Kleen, från Hedemora, och Björn Wiman, som inte kommer från Dalarna men som till sitt försvar anför att han varit med och rott Ros'n i Leksands kyrkbåtsrodd och såg Himlaspelet innan af Kleen var född.

I debattsoffan sitter, som så många gånger, Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider. Han har sällskap av juristen och bloggaren Karolina Lassbo och Per Gudmundson, ledarskribent på SvD.

Evolutionslärans återkomst

Jag måste säga att det är väldigt kul att det inte utbrutit någon debatt om Barack Obamas ekonomiska rådgivare Lawrence 'Larry' Summers. Det blev ju ett otroligt ståhej häromåret när Summers antydde att kvinnors underrepresentation på topptjänsterna i de matematiska fakulteterna kunde bero på biologiskt grundade skillnader mellan könen. Han tvingades ju mer eller mindre bort från sin tjänst på Harvard på grund av detta.

Det är inte utan att man undrar vad som hänt om George W Bush utsett en person med motsvarande åsikter. Obama tycks i vilket fall till en början klara sig från anklagelser om kvinnohat.

Är det det här som är fördelen med en liberal president - att folk respekterar evolutionsläran?

Sollentuna, igen

Igår besökte jag moderaternas framtidskonvent, vilket genererade två vitsar till SvDs ledarsida.

Vad som betraktas som framtidsfrågor framgår av de ämnen som behandlas på konventet. Det är i tur och ordning vårdkvalitet och tillgänglighet, ­utanförskap och integration, miljö- och klimat­politik, omsorg och välfärd, jobb och utbildning, samt mingel och buffé.

Under fredagen föredrog sjukvårdslandsting­s­rådet Filippa Reinfeldt vårdagendan, med patient­rättslagstiftning, nollvision för skador i vården, samt nationell vårdledarutbildning. Ulf Kristersson, till vardags socialborgarråd i Stockholms kommun, anförde integrationsutredarna. ­Huvudparollen var ”Fler vägar in”, åsyftande såväl arbetskraftsinvandring som etaberingsmöjligheter i det svenska samhället. Sist på dagen kom den lite luddigare rubriken ”En ny tids miljöpolitik”, företrädd av Lars Lindblad, gruppledare i riksdagen.

Ulf Kristerssons integrations- och migrations­politiska grupp är mest spännande. Det finns sprängkraft i frågorna. Möjligheten att återkalla medborgarskap, och det redan omdebatterade kontraktet mellan stat och invandrare, är både intressanta och värda att ifrågasätta på såväl principiella som praktiska grunder. Under Kristerssons inlägg och de efterföljande blev det tydligt vad delegaterna ansett vara en brist i integrationspolitiken. Så fort ordet ”krav” nämndes, exempelvis när det gäller svenska språkkunskaper för att erhålla medborgarskap, så kom det spontana applåder.

Det är möjligen tråkigt för folkpartiet, men kanske är det detta som är den egentliga Björklund­effekten i svensk politik: en pavlovsk betingning att vifta på svansen när husse ropar ”krav”.

Det mesta som den moderata integrationsgruppen kommit fram till är bra. Men inte att gå från EBO till ABO. Varför skulle staten vara bättre på att avgöra var människor kan komma till sin rätt än människorna själva?

För övrigt är det ännu riktigt mycket tjusiga bruttor på moderatstämmor. Så det finns nog anledning att tro på fortsatta framgångar för moderaterna, enligt the babe theory of political movements.

Etiopien ut ur Somalia till jul?

Hinner inte kolla nu om somalisk press innehåller något om detta, men Voice of America rapporterar att Etiopien ämnar dra sig ur Somalia i slutet av december, två år efter inmarschen.

Ethiopia has sent a letter to the United Nations and the African Union saying it will withdraw its forces from positions inside Somalia by the end of December. African and western diplomats confirmed to VOA the letter was delivered several days ago.

The pullout would come two years after Ethiopian troops invaded their lawless Horn of Africa neighbor to drive out Islamists who had imposed Sharia law on a large part of the country.

Since then, the Ethiopian contingent of between 10,000 and 15,000 troops has been the prime force propping up Somalia's fragile transitional government. They operate alongside a 3,400 strong AU peacekeeping unit known as AMISOM, made up of Ugandan and Burundian soldiers.

The letter to U.N. Secretary-General Ban Ki-Moon and African Union Commission Chairman Jean Ping announcing the intent to withdraw was sent after Ethiopia's Foreign Minister Seyoum Mesfin publicly warned Somalia's feuding president and prime minister to patch up their differences or be left alone to fight among themselves.

Many African diplomats have openly expressed fears that an Ethiopian pullout could lead to an immediate collapse of the TFG, as the Somali government is known. But AU Commission Chairman Ping told reporters Wednesday he has received assurances from Ethiopia that they will not completely abandon Somalia, and will remain on the border, poised to return if conditions deteriorate.

"In spite of withdrawal of the Ethiopians, they will remain committed, just in the other side of the border, and they will intervene, and the African troops will remain there. The AMISOM will remain there and we'll continue to ask strengthening of AMISOM by asking new troops and also financial assistance," he said.

Ett uttåg skulle innebära att den svenska vänstern blir tvungen att uppfinna nya förklaringsmodeller för Shabaabs och de andra islamisternas våld. Men de kan ju alltid skylla på George Bush i ytterligare en månad efter det. Och sen finns ju alltid kolonialismen.

Min gissning är att Shabaab, efter etiopiernas uttåg, kommer att rikta våldet mot Afrikanska unionens av FN legitimerade styrkor, och naturligtvis mot alla andra utlänningar som törs vara kvar i landet. I andra sammanhang skulle det kallas att bedriva krig mot världssamfundet, och skapa etnisk rensning i det egna landet. Men jag sätter hundra kronor på att vänstern blundar för det.

För Somalia kommer sannolikt, gissar jag, en tid av islamistisk maktkonsolidering, innan klanstrukturen slår till, och de som inte tillhör klanen Hawiye tar upp vapnen mot de nya förtryckarna. Eller blir Somalia Barack Obamas första internationella insats?

Modernismen

Twittrandets genombrott skedde ironiskt nog mot en fond av medeltida barbari. Om detta skriver jag på SvD:s ledarsida.

Elitstyrkor har funnit att terroristerna i Bombay burit med sig stora portioner mandlar. Samtidigt berättas att man beslagtagit chockhandgranater, sofistikerade ammunitionstyper och kontokort. Så kan kontrasterna mellan det nya och det gamla se ut i terrorismens tidevarv. Den urgamla och symbolfyllda mandeln – ett gott energitillskott för långvariga strider – bredvid den moderna kapitalismens kreditkort.

De islamistiska terroristerna är oftast helt beroende av det moderna samhälle de vill utplåna. Deras metoder kan rentav ses som en produkt av den tekniska utvecklingen. De behöver e-post, mobiltelefoner och tv-kanaler för att kunna sprida sitt budskap. Och de behöver ett högteknologiskt och sårbart informationssamhälle att anfalla. Sam­tidigt vill de leva exakt som på Muhammeds tid.

Terroristerna bygger komplexa informationssystem. I en kommuniké från de somaliska terroristerna Shabaab avråddes nyligen journalister och allmänhet från att titta på Al Jazira – istället tipsades om nyheter från den egna förmedlingen Sada al-Jihad Media Center. Samtidigt ska allt vara som på 600-talet.

Det riktigt nya under attackerna i Bombay är dock hur civilbefolkningen har utnyttjat den nya tekniken. Folk på gatan eller framför sina tv-apparater har rapporterat via Twitter.com. Flödet #mumbai har överträffat nyhetsbyråernas telegramtjänster i snabbhet och omfång. Flera särskilda sajter för nödhjälp sattes snabbt upp av frivilliga, med telefonnummer, donationskonton och uppmaningar att ge blod. Det är tecken på Indiens snabba välståndsökning och starka civilsamhälle. Ska vi minnas något gott från det senaste dygnet så är det mikrobloggandets genombrott: en indisk tv-kanal ska till och med ha sänt Twitter som nyhetsticker.

Mer text och alla relevanta länkar finns i ledarbloggen:

Naturligtvis kommer Twitter snart även att bli ett verktyg för bråkmakare. Under upploppen i Paris förorter använde det bråkande slöddret sms för att koordinera och varna (vilket även det svarta blocket i den svenska vänstern brukar göra under inhemska kravaller). Nästa gång blir det Twitter.

I ledarartikeln beskriver jag hur terroristerna bygger allt mer komplexa informationsnätverk. Ett utspel från somaliska Shabaab utgör exempel på hur viktigt det är för dessa rörelser att kontrollera informationsflödet; det går att läsa på engelska här, och på arabiska här (ett forum där de flesta officiella terroristkommunikéer förr eller senare hamnar, för övrigt).

Slutligen. Artikeln nämner avhandlingen The Quranic Concept of War, av brigadgeneral SK Malik. Den finns naturligtvis också på nätet, utlagd av bloggaren Marisa Urgo på utmärkta Making Sense of Jihad.

Stimulantia

Just nu tävlar världens herrar om vem som har störst stimulanspaket. Om det skriver jag idag på SvD:s ledarsida.

Naomi Klein lanserade i Chockdoktrinen teorin att regeringar utnyttjar kriser för att införa nyliberal politik. Mycket talar för att världens regerings­chefer och finansministrar inte läste den så noga. De använder den i vilket fall inte som manual.

Igår presenterade EU-kommissionen sitt förslag på stimulanspaket.

Maspsykos

Klockan 20.00 ikväll sänder Axess TV ännu ett avsnitt av KulturExpressen. Det blev en märklig inspelning. Jag själv iklädd Leksandsdräkt, Göran Greider i Vansbrodräkt (fleece, alltså), Karolina Lassbo i parningsdräkt, medan programledarna Björn af Kleen och Björn Wiman försöker formulera frågor om Dalarnas roll för Sveriges självbild. Över detta vakar Niklas Darke med korta monologformade inpass.

Programmet kommer snart upp på Axess webb:

Varför älskar alla Dalarna? Varför fortsätter Dalarna att betraktas som en nationalsymbol, som ett Sverige i sammandrag, när landskapet kanske har allt mindre med det verkliga Sverige att göra?

Även Expressens kultursida lär lägga upp programmet sedermera. Ordet maspsykos är deras.

Om man betraktar det jag gör som ett slags karriär så är det möjligt att bilderna från kulturprogrammet kommer att förfölja mig resten av den. Men det bjuder jag på. Det var kul bara att ta tunnelbanans blå linje i Leksandsdräkt, kan jag berätta.

Och nu: hinduiska självmordsbombare

Ja, det var väl bara en tidsfråga. Pakistan Daily rapporterar om Indiens första hinduiska terrorcell, som uppenbarligen anser sig vara ett svar på islamistiskt våld. Välkommen till framtidens krig. När får Sverige den första nazistiska självmordsbombaren?

At least 10 people have been arrested in connection with several bomb blasts in the Muslim-dominated town of Malegaon in the western state of Maharashtra in September, which left six people dead. But reports suggest that police believe the cell may also have carried out a number of previous attacks, including last year's notorious bombing of a cross-border train en route to Pakistan, which killed 68 people. Among the alleged members of the cell are a serving army officer and a Hindu monk.

/.../

The Prime Minister, Manmohan Singh, phoned his rival to ask him not to politicise the issue or the investigation. "There is a strong case so let the police do their job," he told Mr Advani. While some commentators have expressed surprise about the discovery of the alleged cell, others have pointed out that there has been growing concern about the possible threat from Hindu extremists. In the summer, two members of a right-wing Hindu group were killed while putting together a bomb, and two other suspected members of the same group died in similar circumstances in 2006.

Meanwhile, senior right-wing leaders have made no secret of their wish that Hindus should form suicide squads to protect themselves against Muslim extremists. Bal Thackeray, leader of a group called the Shiv Sena, which has been responsible for communal and regional violence in Mumbai, wrote recently in the party's magazine: "The threat of Islamic terror in India is rising. It is time to counter the same with Hindu terror. Hindu suicide squads should be readied to ensure the existence of Hindu society and to protect the nation."

Observers say the fact that the police have arrested the alleged cell members amid considerable political pressure suggests the growing professionalism of its security forces. "It's the first Hindu cell and it's the first time Hindus have been shackled and taken to jail," said Professor Dipankar Gupta, a sociologist at Delhi's Jawarlahal Nehru University. "I'm quite pleased with the way the police have done their jobs."

Kulturarbete, Åsa Linderborg, i praktiken

Ägnar lördagen åt att flytta två tryckpressar. Väger dryga 200 kg styck. Snö. Trappor. Men brorsans atelje är varm. Så får man höra att man inte förstår kulturarbete, eller rentav föraktar det, som det sades i radio i veckan. Sug på den här stålapparaten, Åsa Linderborg.

Bomber och granater

Handfasta råd idag på SvD:s ledarsida.

Exakt vad ska man göra om ens fartyg jagas av pirater? Expertisen är ganska överens. Det bästa sättet att avvärja attacken är att gira häftigt och att med högsta möjliga hastighet, fortfarande under kraftiga manövrar, ta sig längre ut på sjön. Se till att skicka nödanrop (som inleds med mayday) eller ilmeddelande (där ropet lyder pan-pan) om nu faran inte är omedelbart livshotande. Samtidigt kan det vara läge att förbereda högtrycksslangarna för att använda som vattenkanoner. Det är inte heller dumt att bemanna skeppets strålkastare för att försöka blända piraterna. Å andra sidan bör man kanske inte riskera att dra på sig onödig eld. Piratgängen är normalt beväpnade med automatkarbiner och granatgevär. Hur som helst kan det vara lämpligt att låsa alla luckor, dörrar och fönster som man inte nödvändigtvis behöver hålla öppna för eventuell utrymning, och göra det så svårt som möjligt att borda exempelvis via skeppets ankarklys, tipsar International Shipping Federation.

Efter ca 30 minuter brukar piraterna ge sig, och i stället kasta änterhakarna efter lättare byte, enligt kapten Pottengal Mukundan vid International Maritime Bureau. Om fartyget trots allt blir bordat bör man sätta liv och hälsa före eventuella försök att spela hjälte. Håll tummarna och hoppas på att chefen är beredd att lägga upp lösesumman, normalt mellan tre hundra tusen och en och en halv miljon dollar. Tänk positivt.

Det kunde nämligen vara värre.

Putin putin kan e ana e

På SvDs ledarsida skriver jag om Ryssland, och jag är särskilt nöjd med underrubriken En macho, en röst, en gång?

Premiärminister Vladimir Putin firade förra månaden sin 56:e födelsedag genom att delta i ­lanseringen av DVD:n Lär dig Judo med Vladimir Putin. I filmen ­berättar Putin, som har svart bälte, om kampsportens filosofi och visar själv hur man får ner motståndaren på mattan.

Putins nya DVD är bara den senaste i en rad mer eller mindre skickliga medieutspel som syftar till att visa upp honom som macho. Tidigare har ryska medier glatt visat när Putin jagar tiger, kör racingtruck och när han fiskar med bar bringa. Det fungerar. Putin är Rysslands mest populäre politiker.

Igår talade Putin inför sitt stödparti Enade Rysslands kongress. Fokus låg på finanskrisen. ”Vi kommer att göra vårt yttersta så att forna års problem, forna års kollapser, aldrig återkommer i vårt land.” Instabilitet fungerar som skrämseltaktik i Ryssland, och det råder inga tvivel om att Putin menar vad han säger. Han har själv sagt att Sovjetunionens kollaps var ”1900-talets största geopolitiska katastrof”.

Åtal mot Al Aqsa Spannmål dröjer ytterligare

"Åtalsbeslut senast i januari", tror danske advokaten Laue Traberg Smidt, som företräder Khalid al-Yousef och Al Aqsa Spannmål i Malmö. Det berättar Skånska Dagbladet.

– Utredningen är snart färdig. Sen återstår mina funderingar. Men försvaret har också lämnat synpunkter, därför sker nu vissa kompletteringar, berättar terroråklagaren Agneta Hilding Qvarnström.

Utredningen påbörjades redan för två år sedan, och i fokus står stiftelsens ordförande, Malmöbon Khalid al-Yousef. Bakom stiftelsen står palestinier i exil, och organisationen, som har kontor på Nobelvägen, misstänks samla in och skicka pengar direkt till Hamas terrorverksamhet. Khalid al-Yousef begärdes häktad redan i november 2006. Men bevisen höll inte för en häktning, däremot för frysning av tillgångarna både på hans eget och stiftelsens bankkonton.

Terroristanknytningen synas med stöd av lagen om finansiering av särskilt allvarlig brottslighet, och nu väntar åtalsbeslut inom ett par månader. Agneta Hilding Qvarnström vill inte kommentera bevisningen, eller om det kan bli en lika lång rättslig process som i Danmark.

(Uppsnappat via Jihad i Malmö)

Många plattformar

Det blir mycket etermedia idag, med anledning av den så kallade Skuggutredningens slutmanifestation igår. Håll ögon och öron öppna.

P1 Nya vågen:

P1 tisdagen den 18 november kl. 14.03 och onsdagen den 19 november kl. 18.15.

Behövs fler konstnärer i politiken? Skuggutredningen, den konstnärsledda alternativa kulturutredningen, är färdig. Men vad blev det av alla inskickade förslag om hur Sverige ska bli en ledande kulturnation - folklig, djärv kulturpolitik eller världsfrånvänt önsketänkande? Gäster är Åsa Linderborg, biträdande kulturchef på Aftonbladet och Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet.

Jag blev dessutom intervjuad av Kulturnyheterna i SVT nyss. Sänds 19 och ligger på webben länge efteråt.

Man kan ragga brudar...

Alltid vakna Aftonbladet Kultur, eller kanske ska man säga alltid vakna Åsa Petersen på alltid vakna Aftonbladets ledarsida, sågar mitt kåseri i senaste numret av "högermagasinet" Neo. Jag ska erkänna att min grej inte var något mästerverk, men jag förstår ändå inte varför en queer-identitet skulle utesluta ett intresse för brudar. Betyder inte queer, numera, att man kan vara vad som helst utanför normen?

I senaste numret av högermagasinet Neo raljerar Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, över antologin Pittstim. Hans tes är att killarna bakom Pittstim bara skriver för att attrahera det motsatta könet:

”Visst kan unga män diskutera strukturer! Men bara om det går att använda för att få tjejer.”

Som bevis för den tesen använder Per Gudmundson vad Pittstim-redaktören Inti Chavez Perez sagt i Svenska Dagbladet: ”Många tjejer och kvinnor kommer nog att uppskatta ärligheten i boken.”

Det är bara en sak. Inti Chavez Perez är queer.

Allt var liksom i rörelse

Stefan Bergmark minns Uppsala.

När jag pluggade i Uppsala var jag medlem i Uplands nation. Nationen sågs av många som en samlingsplats för just freaks. Tack vara nationens frisinnade förste kurator hade vi unga revolutionärer, gaystudenterna och slikt pack nämligen fått lokaler för våra suspekta föredragsserier. Det här var femton år sedan och kuratorn som hette Per Gudmundson har sedan dess uppenbarligen blivit en reaktionär gnällgubbe.

USA terrorstämplar Union of Good

U.S. Department of Treasury sätter upp The Union of Good på listan över terroristfinansiärer, vilket naturligtvis är tråkiga nyheter för vad som sägs vara den svenska medlemmen - al Aqsa spannmål i Malmö (också kända under namnet Sanabil al-Aqsa).

The leadership of Hamas created the Union of Good in late-2000, shortly after the start of the second Intifada, in order to facilitate the transfer of funds to Hamas. The Union of Good acts as a broker for Hamas by facilitating financial transfers between a web of charitable organizations--including several organizations previously designated under E.O. 13224 for providing support to Hamas--and Hamas-controlled organizations in the West Bank and Gaza. The primary purpose of this activity is to strengthen Hamas' political and military position in the West Bank and Gaza, including by: (i) diverting charitable donations to support Hamas members and the families of terrorist operatives; and (ii) dispensing social welfare and other charitable services on behalf of Hamas.

Among the primary financiers of Union of Good projects are several organizations designated pursuant to E.O. 13224 for providing support to Hamas and other terrorist groups, including the International Palestine Relief and Development Fund (Interpal), Al- Aqsa Foundation, Comite de Bienfaisance et de Secours aux Palestiniens (CBSP), the Association de Secours Palestiniens (ASP) of Switzerland, the Palestinian Association in Austria (PVOE), and the Sanabil Association for Relief and Development in Lebanon. The Union of Good facilitates the transfer of tens of millions of dollars a year to Hamas- managed associations in the West Bank and Gaza Strip.

Funds raised by the Union of Good affiliates have been transferred to Hamas-managed organizations in the West Bank and Gaza. In addition to providing cover for Hamas financial transfers, some of the funds transferred by the Union of Good have compensated Hamas terrorists by providing payments to the families of suicide bombers.

Gudmundson 1 - Bäckman 0

Kulturkoftorna får sitt i dagens SvD.

För att vara en verksamhet som så många säger inte kan mätas i pengar tycks kulturen vara sällsamt kostnadskrävande.

33 minuter

The Heritage Foundation har lagt ut en trailer för en kommande dokumentär. På 33 minuter kan världen förändras.




(via The Tank)

Också ett livsverk

Terrorism monitor, utgiven av Jamestown Foundation, har en runa över svenske al Qaida-mannen Mohamed Moumou (smickrande nog nämns SvD). Författarens punchline borde mana till eftertanke.

Abu Qaswarah’s biography should serve as a reminder that combating terrorism is indeed, a long, intricate, and unrelenting battle. Qaswarah spent 25 years propagandizing jihad and going from one battlefield to the next. It took more than ten years for Abu Qaswarah to be designated as a terrorist and another two years before his “martyrdom” in Iraq.

Some guys

Gästade i morse panelen i Godmorgon, Världen!. Jag överraskade de andra med att avslöja att jag för ett par val sedan (innan alliansen uppfunnits) röstade borgerligt i kommun och landsting, men på Göran Persson i riksdagsvalet, eftersom jag tyckte att de fyra borgerliga inte var regeringsfähiga - och sade att jag tycker att motsvarande förhållanden råder inom vänstern idag. De blev alldeles stumma.

Panelen diskuterar bl a könsneutrala äktenskap och Kd-ledarens framtid. Elisabeth Sandlund, Dagen, Per Gudmundson, SvD, och Göran Greider, Dalademokraten, deltar.

För övrigt kan tilläggas att den enastående begåvade programledaren Caroline Salzinger har både förlovningsring och liten kula på magen (resultat väntas den 8 maj, då Åke har namnsdag). Någon snubbe därute har haft en jävla tur här i livet.

Demokratiskt valda, men...

Det finns människor som menar att det är vattentäta skott mellan den väpnade och den politiska delen av Hamas. Att pengar till Hamas 'välgörenhet' eller 'politiska process' inte betyder stöd till terroristdåden. ICT har fina fotografier för den som vill argumentera för motsatsen (åklagaren i åtalet mot Al Aqsa spannmål ligger nära till hands). Här är till exempel Hamas förre 'justitieminister' Dr. Ahmed Diab Ahmed Shwedakh.

Ring, ring

I dagens SvD kommenterar jag opinionsläget.

Stödet för socialdemokraterna är i fritt fall. I Demo­skops mätning i Expressen i går sjönk s med 5,8 procentenheter, medan allianspartierna sammanlagt gick framåt 4,1 enheter. Skillnaden mellan blocken utgör därmed 5,3 procentenheter.

Troligtvis ligger det stora mått av sanning i ­siffrorna. För en vecka sedan gjorde Synovate en opinionsmätning åt Dagens Nyheter (31/10). I den rasade socialdemokraterna med 6,2, och där gick moderaterna fram med 4,5 procentenheter.

Varför? Jag tror att det är som i frågesporten ­Jeopardy. Svaret formuleras i en fråga.

Vem vill du ska svara när det ringer klockan tre på morgonen?

Den frågan var återkommande i det amerikanska presidentvalet. Syftet var att få väljaren att fundera över vem av kandidaterna som i yrvaket tillstånd faktiskt skulle kunna fatta det rätta beslutet i händelse av ­nationell kris.

Det är lite enklare för oss i Sverige. När klockan är 03 i Vita huset är hon 09 i Sagerska huset, vilket torde underlätta i ett scenario där statsministern har sex timmars arbetsdag. Dessutom är problemen lite smärre här. Men i en globaliserad värld delar världens ledare problem, om än i olika grad. Den globala finanskrisen, exempelvis, gjorde att Barack Obama blev president. Här hemma steg förtroendet för Fredrik Reinfeldt och den samspelta Alliansen medan misstron mot ­kaoset i vänsterblocket bars av Mona Sahlin som en kvarnsten runt halsen.

Det finns många sådana frågor. Ta Afghanistan, till exempel. Obama vill öka den militära närvaron i ­Afghanistan, vilket betyder att även vi andra som del­tar med soldater bör hjälpa till. Så, när Obama ringer och vill samarbeta, vem vill du ska lyfta luren?

Socialdemokraterna, eller åtminstone Mona ­Sahlin, vill öka insatsen. Vänsterpartiet vill ta hem soldaterna. I miljöpartiet har partistyrelsen ansett att trupperna borde hem, medan riksdagsgruppen vill hålla insatsen på nuvarande nivå. Det föreligger alltså tre, snudd på fyra, åsikter i oppositionens ­alternativ, konstaterade bloggaren Dick Erixon i ett inlägg i går. Man får hoppas att finanskrisen inte ­tagit så hårt att Obama inte har råd med gruppsamtal.

Insyn

Jag har som sagt ingen aning om hur sånt här funkar, men hade nedanstående ingripande från FBI varit möjligt utan signalspaning i kabel? Den som begriper får gärna berätta. Newsweek:

The computer systems of both the Obama and McCain campaigns were victims of a sophisticated cyberattack by an unknown "foreign entity," prompting a federal investigation, NEWSWEEK reports today.

At the Obama headquarters in midsummer, technology experts detected what they initially thought was a computer virus—a case of "phishing," a form of hacking often employed to steal passwords or credit-card numbers. But by the next day, both the FBI and the Secret Service came to the campaign with an ominous warning: "You have a problem way bigger than what you understand," an agent told Obama's team. "You have been compromised, and a serious amount of files have been loaded off your system." The following day, Obama campaign chief David Plouffe heard from White House chief of staff Josh Bolten, to the same effect: "You have a real problem ... and you have to deal with it." The Feds told Obama's aides in late August that the McCain campaign's computer system had been similarly compromised. A top McCain official confirmed to NEWSWEEK that the campaign's computer system had been hacked and that the FBI had become involved.

Officials at the FBI and the White House told the Obama campaign that they believed a foreign entity or organization sought to gather information on the evolution of both camps' policy positions—information that might be useful in negotiations with a future administration. The Feds assured the Obama team that it had not been hacked by its political opponents. (Obama technical experts later speculated that the hackers were Russian or Chinese.) A security firm retained by the Obama campaign took steps to secure its computer system and end the intrusion. White House and FBI officials had no comment earlier this week.

Uppsnappat via Internet Haganah, som lakoniskt säger:

That the Feds knew about the attack before the sysadmins did would seem to demonstrate that Federal efforts to detect such activities are working.

Uppdatering:

Financial Times:

Earlier this summer, the Secret Service and Federal Bureau of Investigation warned Barack Obama's and John McCain's campaign teams that their computer networks had been compromised by foreign hackers.

The cyber attackers successfully downloaded large quantities of information from the campaign networks, which security agencies believed was an attempt to learn more about the contenders' policy positions.

The official said investigators had determined that the attacks originated from China, but cautioned that they had not ascertained whether they were government-sponsored, or just unaffiliated hackers.

Details of the incident were first revealed by a Newsweek, which reported that FBI and Secret Service agents informed the Obama team of the cyber attack this summer. The report said technical experts on the Obama team had speculated that the attacks came from China or Russia.

One person familiar with the incident said the Secret Service alerted the campaigns after the security breaches were detected by a government team tasked with detecting cyber attacks. The campaigns hired private cyber security companies to address the breaches.

Obamatronen

En lätt obastisk text på SvD:s ledarsida för att varna alla politiska strateger, så att de inte försöker överföra den utvaldes kampanj till svenska termer rakt av.

Ingen kan förstås säga annat än att det har varit fantastiskt. Ett långt förarbete med högt uppskruvade förväntningar fick sin efterlängtade förlösning. Men ­efter valnattens skälvande obasm kan det finnas anledning till ­besinning bland de horder av ­politiska strateger som nu återvänder hem till Sverige som rättrogna obamiter.

Kampanjen må ha varit genial, men det är inte alls säkert att ­obamismen går att överföra direkt till svenska förhållanden.

För det första saknar vi obamitet. Statsministern har faktiskt försökt. ”Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär”, sade Fredrik Reinfeldt på ansträngd obamska vid jultalet förra året.

Vår röst i världen

Ett intressant utspel från Kristdemokraterna:

Sverige måste agera mot stening av 13-åriga Aisha.

"Även i Sverige finns personer som uttalat stöd för stening vilket är mycket skrämmande."

Den stora frågan, Kd, är förstås hur? Sverige är redan, på statlig nivå, väldigt aktivt för att hjälpa Somalia till ordning, och hjälpa de vanliga muslimerna till makten. I det civila samhället kanske vi inte gör nog för att övertyga exilsomalierna att avstå från att finansiera dödskommandona. Men kan vi göra mer som stat? Eftersom staten (åklagaren) tycker det är okej att skicka pengar till det somaliska "motståndet" har jag svårt att se det. Vår moraliska harakiri tycks redan fullbordad.

Stening av kvinnor, homosexförbud, könsseparatism och att hålla barn som sexslavar är ju bara ett annat, likvärdigt sätt att se på världen, kravmärkt med en egen slot i SVT. Eller?

Uppdatering:

BBC:

"Meanwhile, Islamists in the capital, Mogadishu have carried out a public flogging."

Halal-tv

We report. You deicide.

Utan titel

Missa inte Sara-Vide Ericson på galleri Mejan. Hon har målat sina killar det senaste året. Två av de sju tavlorna saknar titel. Detalj ur en av dem ovan.

Vågade vågade våg

Det är helg, men internet har aldrig ledigt, varför jag idag skriver på SvD.se om Sverigedemokraterna som vågmästare.

Det har blivit tydligt att ett av socialdemokraternas motdrag för att skyla den egna regeringsodugligheten är att ställa en motfråga till Alliansen: kan regeringen Reinfeldt lova att aldrig göra sig beroende av sverigedemokraterna? Det har också blivit tydligt att Alliansens partisekreterare inte har något uttänkt svar på frågan. De blir lika svettiga och bleka varje gång saken kommer upp. Men problemet med sd försvinner inte bara för att man trycker på panikknappen.

Magasinet Neo har flera artiklar i frågan, på webben.

Mikrofonkåt

Jag medverkade just i Lantz i P4, med anledning av gårdagens text om vänsterpartiets förhållande till strippstänger. Inslaget torde snart gå att avlyssna på webben, jag var med strax efter 14.45.

Honky tonk

Kan man vara för porr och mot porr samtidigt? Det frågar jag på SvDs ledarsida idag.

Riksdagsledamoten Josefin Brink är en av vänsterpartiets stjärnor, och nämns inte sällan i spekulationerna om vem som en dag ska ta över efter Lars Ohly. Därför var det modigt av henne att berätta i Expressen (13/6) om sitt förflutna som strippa.

– Jag uppträdde på en scen och tog av mig kläderna, för att sedan lura män att betala lite extra för att man ska göra samma sak bakom en liten skärm på ett bord, förklarade Josefin Brink då.

Brink hamnade i stripteaseyrket i en period då hon hade en bräcklig livssituation.

– Jag hade dålig självkänsla, gick på socialbidrag och drack mycket alkohol. Det var ett allmänt sunkigt liv.

I artikeln framgick också att hon tycker att det var ett olyckligt karriärval.

– Jag hoppas och tror att folk har vett nog att förstå att människor kan göra okloka och ­oövertänkta saker under perioder av sitt liv, och att man faktiskt kan komma tillbaka, sade hon.

Tvivelsutan kan vänsterpartiets sympatisörer både förlåta och förstå. Även i en bredare väljarkrets torde Brinks berättelse väcka medkänsla. Vem har inte gjort dåligheter? Vem älskar inte den kämpe som reser sig på nio? Vem lyssnar inte på den som av egen erfarenhet kan varna för livets skuggsidor?

Men det är något i historien som inte stämmer. Som gör att man inte kan vara säker på om Brink släppt strippstången eller inte.

Den snygga men inte helt jobbsäkra boken Femmes of ­Power: Exploding Queer Femininities (Serpent’s Tail Press, 2008) innehåller foton signerade Del La­Grace Volcano och texter av Ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola. Boken undersöker och hyllar den så kallade femme-identiteten (ursprungligen benämningen på den ”kvinnliga” i ett lesbiskt förhållande, men i dag ett vidare begrepp). Här möter man porr­skaparen Lydia Lunch, BDSM-dominatrixen Mistress Morgana Maye, de avklädda danserskorna Alotta Boutte och Simone de la Getto från Harlem Shake Burlesque, svenska porrpresentatören Ylva Maria Thompson och strippan Vagina Jenkins bland de sextio femme-ikoner från tolv länder som porträtteras.

Här möter man också Josefin Brink, fotograferad inne i vänsterpartiets kansli, under rubriken Parliamentarian Pin-up.

Tidernas stripplåt? Honky tonk av Bill Doggett.

Jag, fackförbundens och miljöns vän

Kul att få in sitt namn i en av tidningarna därhemma, även om det råkar vara i en debattartikel i Dala-Demokraten och inte det där stora porträttet på bygdens son som jag drömmer om... Att bli citerad av en fackförbundsordförande smäller också högt...

Svenska Dagbladets alltid lika vakne ledarskribent, Per Gudmundson skrev för några veckor sedan att ”det bästa med finanskrisen är att vänstern äntligen slutat bry sig om klimatet”.

Apropos Dansbandskampen

SVT:s lördagsunderhållning Dansbandskampen är omöjlig att inte beröra för en grabb som vuxit upp vid Hjortnäs brygga.

Varför såg dansbanden ut som de gjorde? Jag förklarar på SvDs ledarsida att dansbanden är ett uttryck för det ursvenskaste av allt.

Under dansbandens glansperiod var orkestrarna utstyrda i kreationer som trotsar beskrivning. I Joel Stolpe Montans bok Svenska Dansband (Bokförlaget Max Ström 2007) har därför upphovsmannen gjort det enda rätta och låtit bilderna tala för sig ­själva. Resultatet är dryga 120 ­sidor fyllda med affischer och reklamkort föreställande dansband i skrikigt färgade kläder. Här ses Gert Jonnys från Malmö, i glänsande rosa sidenblusar med gröna västar. Eldorados från Eskilstuna stoltserar i puffärmar och gyllene byxor nedstoppade i glittrande platåstövlar. Och Kjell-Åkes från Skara i klart röda, blå och gula snickarbyxor med matchande scarf.

När man skummar igenom ­boken undrar man hur det var möjligt att människor frivilligt framställde sig så. I förordet förklarar Inge Fridén, medlem i Garvis, varför.

”Scenkläderna är ett speciellt kapitel i dansbandens historia”, skriver han. Det fanns ”flera skäl till att klädseln var som den var. Riksskatteverket gav ut anvisningar till deklarationsmyndigheterna, där man bland annat kunde läsa att scenklädseln skulle vara av typ ’fantasikostym’ för att avdrag skulle kunna göras i självdeklarationen. Således skulle man inte privat kunna gå omkring i samma klädsel som man bar på scenen.”

Huruvida lördagsunder­hållningen är kvalitetskultur ska kanske inte vidröras. 1,2 miljoner tittare har haft fel förr. Men vi kan vara säkra på att en stor del av befolkningen känner djup ­inlevelse i dansbandskampen och vad den representerar. Det svenskaste av allt. Den uråldriga strävan att åtminstone få göra ett avdrag på skatten.

Shabaabs styre i Kismayo

I Kismayo i Somalia har de hårdföra islamisterna i Shabaab tagit makten sedan en tid tillbaka. Dagens telegramskörd vittnar. Somalinet:

Somalia: 50 Somali men stone woman to death

After an Islamic court in the southern port of Kismayo found a woman guilty of adultery, thousands of people gathered to witness 50 Somali men stone a woman to death, witnesses said.

Aisha Ibrahim Dhuhulow, who had been found guilty of extra-marital intercourse, was buried in the ground up to her neck while the men pelted her head with rocks on Monday.

"Our sister Aisha asked the Islamic Sharia court in Kismayo to be charged and punished for the crime she committed," local Islamist leader Sheikh Hayakallah told the crowd.

"She was asked several times to review her confession, but she stressed that she wanted Sharia law and the deserved punishment to apply."

The execution was carried in one of the city's main squares.

The port of Kismayo was seized in August by a coalition of forces loyal to rebel leader Hassan Turki, and the Shebab, the country's main radical Islamist insurgent organisation.

Turki is listed as a terrorist financier by Washington.

The new administration formed there began implementing a strict form of Sharia (Islamic law).

"Hon bad om det." De djävlarna har verkligen mage att säga det.

All heder

Hederskulturen inom SAP beskrivs i dagens SvD.

Under rubriken ”Pär Nuders bok skadar socialdemokratin” går partihöjdaren Urban Ahlin till hårt angrepp (Newsmill.se 26/10). Nuders slipprigheter går emot ”moralen inom arbetarrörelsen”.

”I sin bok kritiserar Nuder både den sittande partiledaren och den som nyss har avgått”, skriver Ahlin, och menar att detta strider mot partiets ”heders­kodex”. Partiaktiva som Nuder bör hålla tyst ”för partiets bästa”.

”Det är väldigt sällan som interna stridigheter når offentligheten. Jag är så gammaldags att jag tycker att det är en bra ordning.” ”Det är ingen slump att partiernas protokoll ofta är hemliga i 20 år”.

Efter artikeln börjar jag oroa mig för Nuders säkerhet. Vad är straffet för att bryta mot partiets ”hederskodex” och tala ut innan det gått 20 år? Kommer Nuder att bli partiets första balkongflicka? Eller kommer han att vakna med ett hästhuvud i sängen?

Palineffekten

I kväll är jag med i TV8:s Världen i Fokus.

Om en dryg vecka kommer domen från det amerikanska folket: Var det ett genidrag eller var det fiaskostrategi att utnämna Sarah Palin till vicepresidentkandidat? Många politiska bedömmar anser idag att Palin kan ha minskat McCain chanser att bli USA:s näste president. Men det är också ett faktum att Sarah Palin drar fulla hus vart hon än kommer.

I vår studio spekulerar Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson och Dagens Arenas chefredaktör Katrine Kielos om Sarah Palineffekten.

Al Qaidas hyllning till svensken - ord för ord

Al Qaidas hyllning till den svenske medborgaren Mohamed Moumou, som vid sin död blev känd som Abu Qaswarah, finns nu med engelsk textremsa (ladda ner här). Enligt logotypen har översättningen gjorts av Jihad Media Battalion, som är en av Islamiska staten i Iraks propagandagrenar.

In the Name of Allah, the Most Beneficent, the Most Merciful

And say not of those who are killed in the Way of Allah, “They are dead.” Nay, they are living, but you perceive (it) not. And certainly, We shall test you with something of fear, hunger, loss of wealth, lives and fruits, but give glad tidings to the patient. Who, when afflicted with calamity, say: “Truly! To Allah we belong and truly, to Him we shall return.” [Surah Al-Baqarah (2):154-156]

All praise is due to Allah. We praise Him, seek His forgiveness and seek His Guidance. We seek refuge in Allah from the evil of our souls and the evil consequences of our actions. Whosoever Allah guides none can misguide him, and whosoever He misguides, none can guide him. I bear witness that none is to be worshipped except Allah, alone, without partner, and I bear witness that Muhammad is His slave and Messenger. To proceed:

Allah has indeed said:

“Think not of those who are killed in the Way of Allah as dead. Nay, they are alive, with their Lord, and they have provision. They rejoice in what Allah has bestowed upon them of His Bounty, rejoicing for the sake of those who have not yet joined them, but are left behind (not yet martyred) that on them no fear shall come, nor shall they grieve.” [Surah Aali Imran (3): 170]

We offer our condolences and also congratulate the men of the Islamic State, especially the knights of the North, for the martyrdom of one of the great figures of the State, one of its great and zealous builders. This amazing knight and close and beloved friend, Abu Qaswarah, dismounted the horses of might and mounted the horses of honor. Though parting with Abu Qaswarah, the Commander of the North, was hard and painful, I was happy for him for he achieved what he was hoping and striving for: that he dies on this path, the path of Jihad and the creed of Tawheed (Monotheism), without retraction or falling short. I was happy for Allah chose and honored him with martyrdom in the midst of his soldiers saying with the most truthful of words, the words spoken through actions: “Here I am, your commander, I fight and then I detonate my explosive belt, in defense of my religion, holding fast to my path, acting according to the advice of my leader.” Whoever loves me, let him hold fast to his religion, carry the flag and come forth to the front.” Saying: “May the eyes of the cowards not see the feel the joy of sleep.”

O leader one who entrusts in secret
A minister who does not earn sin,
By Allah, we have never seen the likes of you
from what we have seen of all the creation.

Abu Qaswarah died as a martyr, this is how we reckon him and Allah is Reckoner, after a long journey in the path of Jihad which began in the training camps of Afghanistan. Everyone knew Talha Al-Maghribi as one who loved all those with the correct creed, even if he were miserly or cowardly, and hating those who had incorrect creed, even if he were generous and courageous. Abu Qaswarah threw away his Swedish citizenship in the dustbin, its glittering crumbs something which many run after. He did not incline to his European wife, or his five children as beautiful as the full moon, rather he parted with them though he loved them much. They had no news of him, and he had not seen his children for three years, only until he moved them from the lands of disbelief to a place in which he believed them to be closer to their Lord. He was always certain that Allah would protect them, repeating the Words of Allah, the Most High,

“And as for the wall, it belonged to two orphan boys in the town; and there was under it a treasure belonging to them; and their father was a righteous man.” [Surah Al-Kahf (18):82]

So it is the creed which he was concerned with, for which he fought and for which he died under its banner, the banner of “Laa ilaaha ill-Allah, Muhammad Rasool-Allah”.

Stay firm, O Knights of the North! The men of the Islamic State are upon the same path as that upon which our beloved Abu Qaswarah died. It is a shame for a knight to be tested by a beautiful wife or a child crying at his feet. Allah, the Most High, said:

“O you who believe! Verily, among your wives and your children there are enemies for you, therefore beware of them!” [Surah Al-Taghaabun (64):14]

Abu Qaswarah died leaving behind him brothers, men who know how to avenge his blood. He loved them and they loved him, he honored them and they honored him; far be it from them that they sit down after him or leave avenging his blood.

Sleep O slave delightfully.
There was never a day in which you lied to your brothers.
You were always sincere and caring for their religion,
So enjoy the success, for your Paradise has come to you.

So whoever loves this martyr, and follows the same path, and is pained by his death, let him be truthful and kill one infidel, whether an apostate or one of the occupying forces, as a means to draw near to His Lord, avenging his blood and that of his brothers. Even thought I know that your friend loved spilling the blood of proxies and traitors, especially the “Satanic” (called “Islamic”) Party.

“O you who believe! Fight those of the disbelievers who are close to you, and let them find harshness in you, and know that Allah is with those who are the pious.” [Surah Al-Tawbah(9):123]

“And Allah has full power and control over His Affairs, but most people know not.” [Surah Yusuf (12):21]

Your brother
Abu Umar Al-Quraishi Al-Baghdadi

Munter söndagsläsning...

Så kommer Irans atomprogram att slås ut, berättar jag på SvDs ledarsida idag

Ett seminarium på Utrikespolitiska institutet i tisdags behandlade hur USA kan tänkas gå tillväga för att förhindra att Iran blir en kärnvapenmakt. Forskarna Fredrik Lindvall och John Rydqvist presenterade rön ur rapporten Consequences of military actions against Iran (Totalförsvarets forskningsinstitut 2008). I diskussionen konstaterades att en väpnad aktion mot Irans atomprogram förvisso är osannolik just denna valhöst, men att en militär lösning kommer att finnas kvar på menyn oavsett vem som sedan leder landet. USA kommer att testa alla möjliga multi- och bilaterala diplomatiska metoder först, men som sista utväg kommer även en Obama att ha vapenmakten.

Rapporten undersöker hur ett angrepp troligen skulle se ut, vilka skäl som skulle åberopas, vilket resultat som kan väntas samt hur Iran skulle kunna tänkas reagera.

Med stor sannolikhet skulle det bli fråga om en konventionell flygbombningskampanj, mellan ett till tre dygn lång, riktad mot noder i atomprogrammets infrastrukturnätverk och mot landets luftförsvarsinstallationer. Troligen skulle också Iran försättas i blockad, Hormuzsundet säkras, samt enstaka specialkommandon landsättas för särskilda insatser inne i Iran. Författarna avfärdar tanken på någon invasion med marktrupper, och tror heller inte på taktiska kärnvapen.

Washington skulle legitimera krigshandlingarna antingen med att Iran brutit internationella avtal, genom att presentera a smoking gun relaterad till massförstörelsevapen, eller hävda självförsvar då Iran sponsrar attacker på amerikaner inne i Irak.

Det internationella samfundet skulle naturligtvis protestera. Det stora frågetecknet är Irans reaktion. Iran kan välja, menar rapporten, att slå till mot amerikaner i Irak, använda allierade för att slå till mot dem i andra länder, försvara sig med sin konventionella armé, skjuta scud-missiler mot Israel, eller genom att bara absorbera attacken.

Att Iran kommer att slå tillbaks i det fördolda, genom sina väpnade tentakler runt om i Mellanöstern är, är mer eller mindre givet. Så görs ju redan nu. Men rapporten antar också att Iran varken kommer att använda oljan som utpressningsmedel eller reagera med officiella militära medel. Irans ledare kommer att välja att absorbera anfallet, tror man, och på så sätt framstå som martyrer, och vinna nationellt och internationellt stöd.

Herregud

Miljöpartiet är en religiös rörelse. Man drömmer och hoppas. Religion. Jag kan inte hitta någon annan förklaring till att en utbildad biolog som Maria Wetterstrand annars kan säga som hon gör i Expressen:

Jag tror inte att det är genetiska orsaker som gör att de flesta som sitter i fängelse är män...

Misstroendet mot demokratin

Har ni sett Der Baader Meinhof Komplex? Gör det. Filmen är förvisso romantiserande, men väldigt välgjord, spännande och faktaspäckad. Och så våldsam att man ibland vill vända bort blicken.

Framförallt går det lätt att dra paralleller med vår egen tid.

Häromdagen tillkännagav Säpo och amerikanska officerare att en svensk medlem i al-Qaida, då kallad Abu Qaswarah men vars egentliga namn var Mohamed Moumou, dödats i Irak. I samma veva fick jag kommentera saken i Studio Ett i P1. Eftersom Moumou varit känd för såväl journalister som poliser i många år borde ämnesvalet varit självklart: "Hur ser svensk jihadism ut?", "Hur starkt är al-Qaida i Irak?", eller "Hur kan det komma sig att Säpo inte kunde stoppa honom?" Men självklart blev frågeställningen: "Kan vi lita på Säpos och amerikanernas uppgifter?"

Det var likadant förr. I de första rapporterna (här, i press on Ulrike Meinhof's death) om att Ulrike Meinhof hängt sig kunde man inte låta bli att inflika att dödssättet rimligen borde ifrågasättas.

Miss Meinhof died Saturday in what authorities said was a suicide by hanging in her cell in a Stuttgart prison.

Det är intressant. Misstron riktas främst mot den demokratiska staten. Och misstron tar lätt över i rapporteringen, på ett nästan absurt sätt. Får medborgarna då en korrekt bild av händelserna?

Självklart ska statsmaktens utveckling hårdgranskas. Staten kan ju befinna sig på ett sluttande plan där rättighet efter rättighet urholkas. Men kanske är farhågorna om polisstatens införande något överdrivna?

Det finns exempel som motsäger teorin om det sluttande planet. I årsrapporten 1977 (här) uttryckte Amnesty International oro över utvecklingen i Västtyskland. De var inte oroade över den grasserade terrrorismen, förstås, men över rättsstatens försvar mot den.

In the past year Amnesty International has been concerned by possible implications for human rights of so me legislation newly introduced in the Federal Republic of Germany in the context of official efforts to deal with terrorist offences.

Articles 131 and 140 of the Penal Code provide that a citizen who produces or distributes written material which "glorifies violence" and a citizen who rewards, consents to, or approves of punishable offences can get up to one years' imprisonment (or a fine) and up to three years' imprisonment (or a fine). Amnesty International is concerned that these laws may in some cases require subjective interpretation of motive and opinion by FRG courts and could be applied in such a way as to enable the imprisonment of authors or publishers for exercising their right to freedom of expression without advocating violence.

Och så fortsätter det en sida till. Det var och är naturligtvis Amnestys uppgift att vara vakthund för de mänskliga rättigheterna. Men när man ser det hela i backspegeln, som i Der Baader Meinhof Komplex, så känns det ju ganska uppenbart att farhågorna om att Västtyskland skulle bli en polisstat var överdrivna. Tvärtom står det klart att RAF var livsfarliga, att deras propaganda fick rörelsen att växa, att deras advokater var medlemmar i terroriströrelsen och att staten gjorde vad den kunde för att befria sig från cancern.

Den demokratiska staten vann, förresten. Och idag, när Sverige letar förebild för att utforma integritetsskyddet i signalspaningslagen, så rekommenderar juristerna en titt på Tyskland.

Bakom piraterna

Veckan har sett några somaliska konferenser i Lund och Stockholm. Fred och försoning var tanken, men de hårdföra islamisterna (de som håller på Asmara-delen av ARS samt Shabaab) siktar nog på underkastelse i stället. Jag skriver kort om det på SvDs ledarsida.

I augusti slöt övergångsregeringen och oppositionsalliansen ARS en överenskommelse i Djibouti.

Det är inte ett fredsavtal, men början på en fredsprocess. Terror­isterna i Shabaab och delar av Islamiska domstolarna förkastar förvisso initiativet, men det finns ändå hopp om att processen ska nå tillräcklig bredd.

Sverige är pådrivande. I veckan har här hållits stora konferenser. På tisdagkvällen kallades till ett unikt möte. För första gången skulle exilsomalier från alla schatteringar sammanträda och manifestera tillsammans, med fred och försoning som tema. Men från podiet fick man besviket meddela att delar av ARS och domstolarna i stället valt att ha ett eget möte för de sina i Tensta.

ISI bekräftar Moumous död

Islamic state of Iraq bekräftar Mohamed Moumous död, enligt Reuters.

"God has honoured him with martyrdom so he told his soldiers 'here I am your leader I fight then I blow up my explosive belt in defence of my religion'," Abu Omar al-Baghdadi said of the militant identified by the alias, Abu Qaswara al-Maghrebi.

"Those who loved the martyr ... to avenge (our) brother and those who were with him should kill an infidel, be it an apostate or an occupier," said Baghdadi in the statement posted on a website that carries statements by militant groups including al Qaeda.

Baghdadi said Maghrebi, whose alias suggests he was a Moroccan national, had "thrown his Swedish passport in the trash bin" and joined the group's fight against U.S.-led forces and those of the Iraqi Shi'ite-led government.

Uppdatering:

Bekräftelsen är så officiell den kan bli.

Islamic State of Iraq
Al-Furqan Foundation for Media Production

"Eulogy to the Martyr Abu Qaswarah al-Maghribi (may Allah have mercy on him)
by Emir-ul-Mumineen Shaykh Abu Omar al-Baghdadi (may Allah protect him)"

Hela filmen med uttalandet går att ladda ner från clearinghouse.infovlad.net. Screencaps:

Uppdatering 2:

Transkription på arabiska här. Testa Google translate!

Uppdatering 3:

Ännu ett namn på Moumou, denna gång från tiden i Afghanistan, enligt CBS:

According to al Baghdadi, Al Maghribi died in a suicide attack after he blew himself during an attack in Mosul. “I was pleased that God has honored and chosen him to die a martyr amidst his men,” al Baghdadi said, eulogizing Al Maghribi.

Al Baghdadi also said al Maghribi’s journey began in Afghanistan where he was known as “Abu Talha al-Maghribi” (Abu Talha The Moroccan) and explained that he had scorned his Swedish citizenship and removed his five children which he hasn’t seen for three years to a safe place before going to fight in Iraq.

Professor Yonah Alexander

Professor Yonah Alexander föreläser. Jag modererar.

Dagens citat

"If it wasn't for Sarah Palin, I'd move to fuckin' Sweden."

Ted Nugent i Village Voice.

Rubbing shoulders with history

Lunch med Vint Cerf. Han uppfann internet. Vilket jobb man har.

Somalias framtid, möte ikväll

Spännande möte i Stockholm ikväll för den som hinner, med både ARS vettigare delar och den internationellt erkända övergångsregeringen inbjudna:

Focus i Somalia: FN och somaliska aktörens roll för att stoppa kriget i Somalia.
Svensksomalier kommer att arrangera ett möte för att stödja fredsprocessen i Somalia

Vilka hinder och möjlighet finns det för att kunna genomföra fredsavtalet i Djibouti mellan den tillfälliga somaliska regeringen och somaliska oppositionen Alliansen för att befrielsen av Somalia? Hur skall världen samordna åtgärder mot pirater verksamheter i Somalia?

För att kunna få svar på dessa frågor och få mer fördjupande information om freds process i Somalia så har vi bjudit in i samarbete med UD, Ahmed Ould-Abdallah , FN General Sekreterare Speciella sändebud till Somalia, Ahmed Abdisalan och biträddande somaliska premiär minister i Somalia, Abdirahman Ibbi , ARS Assistant chairman, Abdirahman Janaqow ARS general sekreterare, Marika Fahlen, Afrikas Horn Speciella sändebud, UD

Plats: Malmskillnadsgatan 46, T-bana Hötorget
Tid: tisdag 21 oktober, Kl, 18.00–21.00
Pressträff: 19.00’
Välkommna!

Arrangörer: Svensk-somaliska riksförbundet, Somali Diaspora forum och andra somaliska organisationer i Sverige

High politics

Kort om Varbergs betydelse i politiken idag på SvDs ledarsida.

Vid lunchtid igår anlände Alliansen till Eja-Märtas gård i Träslövsläge utanför Varberg. Där är det meningen att de ska lägga grunden för samarbetet inför valet 2010. Pressuppbådet var stort. Kanske har de senaste opinionsmätningarna, som alla visat borgerlig uppryckning, hjälpt till. Men lokalpressen låter sig inte imponeras.

”Varberg har varit centrum för storpolitik tidigare”, upplyser Hallands Nyheter (20/10).

År 1343, vid ett möte i Varberg, delades riket upp av kung Magnus Eriksson. År 1915 hölls en fredskonferens som blev en av grundstenarna för Förenta nationerna. Och störst av allt: år 1976 samlade dåvarande arbetsmarknadsminister Ingemund Bengtsson (s) topparna i sitt departement i Varberg.

Även den gången väckte mötet viss uppståndelse. Bengtsson var nämligen ordförande i Kallbadhusets styrelse, där han bjöd sina gästande medarbetare på våfflor och hjortronsylt.

Pressbilden på farbröderna, iklädda enbart badhanddukar, gjorde succé.

Årets svenska film

Lai Yde Holgaard som Lars Hviid i Preludium

Johan Melins film Preludium är ett formexperiment som är sällsynt lyckat. Men det är definitivt inte en film som kommer att välta några kiosker - den är intressant främst för filmfreaks. Jag skriver om den på ledarsidan i SvD idag, och utnämner den till årets svenska film.

Den är typiskt nog dansk. Preludium, regisserad av Johan Melin (född 1979, bosatt i Danmark) är inspelad i realtid under två timmar på gatorna i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro. I en enda tagning följs Ruth, spelad av Anna Fabricius, och de människor hon stöter på i kvarteren där hon letar efter sin försvunne man.

Filmen innehåller inte ett enda klipp – vilket ställer extrema krav på skådespelare och produktionsteam. Visst lider filmen stundtals av transportsträckor (bokstavligen!), men det spelar ingen roll.

För det här är ett verk som kommer att bli ihågkommet. Man kan säga att Preludium drar dogma-konceptet till sin yttersta spets. Det är en dygd som kommer sig av nödvändighet. Med blygsam budget kan man bara tävla mot amerikanska giganter genom att ålägga sig konstnärliga begränsningar. För överskådlig tid är det den ­europeiska filmens framtid.

Melin spelade in historien fem gånger. Den Preludium som visas är den sist filmade. Slumpen ville att Irak samma söndagkväll skulle vinna Asiatiska cupen i fotboll, varför hela berättelsen utspelar sig mot en fond av hysteriskt ­tutande och flaggviftande irakier, vilket den följsamma ensemblen lyckas utnyttja.

För ett par veckor sedan visades Preludium för första gången i Stockholm. Tidskriften flm, som arrangerade visningen, ägnar nya numret (4/2008) åt att fråga varför de mest intressanta svenska filmerna tillverkas utanför traditionell svensk filmbransch.

Jag frågade då Johan Melin hur hans film skulle ha sett ut om han hade haft den svenska filmpolitiken och filminstitutets samlade produktionsstöd i ryggen.

– Då hade filmen inte blivit gjord, svarade han.

Terrorism - evenemangstips

OBS: tidigare angavs fel dagar, det är tisdag och onsdag som gäller.

I kommande vecka gästas Stockholm av professor Yonah Alexander, en av världens främsta terrorismexperter. På tisdag eftermiddag föreläser han på Utrikespolitiska institutet, och på onsdag morgon på Timbro, varefter undertecknad modererar ett samtal.

International Terrorism – surveillance, civil liberties and democracy. How safe should we feel?

One of the world’s leading experts on terrorism, Professor Yonah Alexander, will speak at Timbro during his trip to Sweden in late October. Professor Alexander has written or contributed to more than 90 books, including "Osama Bin Laden's Al Qaida," "The New Iranian Leadership" and the comprehensive, three-volume "Evolution of U.S. Counterterrorism Policy." His forthcoming book concerns electronic surveillance and the war on terror. The book examines, among other issues, the lengths to which democratic governments will go when combating terror and whether ordinary, law-abiding citizens risk being targeted when governments track terrorists.

Per Gudmundson, editorial writer for Svenska Dagbladet, will moderate a discussion with the audience following the conclusion of Professor Alexander's remarks.

Bra bakgrundsläsning är förstås Yonah Alexanders nya artikel i Middle East Times om terrorismen och Skandinavien:

In light of the foregoing realities, it is not surprising that the Scandinavian governments have sought to develop comprehensive counterterrorism strategies.

More specifically, Denmark, Sweden and Norway have improved their legal systems (i.e., enacting an anti-terrorism law that forbids instigation of terrorism and laws against the financing of terrorism); introduced new counterterrorism tools (i.e., surveillance of suspects and the use of coercive measures); strengthened inter-agency cooperation and coordination with information-sharing agencies, both on national and international levels; and boosted emergency preparedness at home and the consular preparedness abroad.

With a long tradition of respect for democratic values and international human rights, the passing of some of these counterterrorism measures is not entirely uncontroversial in Scandinavia, where the public have concerns it might infringe upon individual freedoms.

In order to successfully combat terrorism and prevent the radicalization of youth, these counterterrorism strategies alone are, however, inadequate. Efforts aimed at understanding and addressing the root causes of terrorism must simultaneously be explored. Promoting integration and opposing job discrimination can help alleviate feelings of resentment among Muslim youth, thus also having a hampering effect on terrorism recruitment.

In addition, interfaith dialogue may increase mutual respect and understanding between Muslims and non-Muslims. "Muslims in Dialogue" in Denmark provides a good example of an organization working for integration of Muslims into Danish society and dialogue with non-Muslim Danes.

In sum, history teaches us that neither economic nor security challenges provide for rapid and cure-all solutions; on the contrary.

Han verkar vara en riktig mjukbralla: root causes, interfaith dialogue, alleviate feelings of resentment... Gärna det, men först säkerhet!

Här finns, som alla ser, mycket att fråga om - jag tror Timbro har platser kvar!

Tolerans mot de intoleranta

Skriver om svenska jihadister på SvD:s ledarsida idag.

När den svenske medborgare som i dagarna blivit känd under sitt alias Abu Qaswarah sprängde sig eller sköts till döds, i Mosul i norra Irak den 5 oktober, så avslutades ett säkerhetsärende som berört Sverige i omkring femton år.

I mitten av 1990-talet visade det sig att världens då blodigaste terrorgrupp GIA lät publicera sitt nyhetsbrev Al Ansar från Sverige. I Al Ansar skrev män som senare skulle bli ökända terrorister i al-Qaida och andra terrorism­förespråkare. Nyhetsbrevets kontaktadress gick till den 43-årige svensken Abu Qaswarah. Det var ingen slump att det blev Sverige. I en intervju har en av skribenterna (Abu Hamza, mest känd som hatpredikanten i Finsbury som har en krok i stället för hand och lapp för ögat) förklarat varför. Till en början hade arbetet med propaganda bedrivits från Frankrike, som ju är naturlig hemvist för många nordafrikaner.

”Men direkt slog franska myndigheter till kraftfullt för att förhindra nyheterna från att höras. De tvingades då flytta till andra länder, där det fanns mer yttrandefrihet, som England, Sverige och andra. Det var då Al Ansar började ges ut på veckobasis, mest för att ge stöd åt GIA.”

Inom jihadiströrelsen har man alltså länge varit väl medveten om Sveriges tolerans. 43-åringen, och alltså al-Qaida, har dragit nytta av det.

Det mesta i artikeln har jag skrivit om här på bloggen tidigare. Men för pappersläsare torde texten kunna tillföra något.

Uppdatering:

Två svenska texter idag anknyter på ett kanske vagt sätt, men ändå.

Aje Carlbom beskriver på Newsmill hur han genom sin forskning sett islamister arbeta för att etablera sig i bland annat Sverige.

I Sverige har islamister varit aktiva i minst tjugo år, troligen längre. Platser som upptagit deras intresse är storstädernas förorter. De har följt strömmen av invandrade muslimer som bosatt sig i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här har de organiserat sin verksamhet, ofta inom ramen för s k källarmoskéer, som gått ut på att rekrytera så många som möjligt till det politiska projektet. Islamister utgår från att alla muslimer utom de själva praktiserar islam på ett bristfälligt sätt. Därför behöver muslimer, menar islamister, re-islamiseras.

Arbetet i Europa påminner om hur det varit organiserat i Mellanöstern de senaste trettio åren. Vanligen erbjuder en källarmoské flera olika typer av service. Här finns bönerum, litteratur (Koranen och tolkningar av denna), samlingsplats för samtal och umgänge, koranskola, ibland säljs kläder och livsmedel och religiös propaganda som ofta importerats från Mellanöstern. Det är också vanligt att man har knutit en imam till moskén som erbjuder familjerådgivning och religiös "coaching" utifrån sharia, den islamiska lagen. För vissa moskéer står också idrott på schemat.

Verksamheten omfattar även ett aktivt arbete med dörrknackning och utdelande av flygblad. Jag har intervjuat muslimer i Rosengård som redan i mitten av 1980-talet fick regelbundna besök av wahhabister (saudisk islam) som försökte rekrytera nya medlemmar. Islamister ser det som sin uppgift att försvara islam i offentligheten och de radikala är i detta arbete beredda att ta till hot om våld. Flera gånger har de terroriserat muslimer i Rosengård som gett utryck för avvikande uppfattningar i religiösa frågor.

När jag och Sara Johnsdotter forskade i Rosengård i slutet av 1990-talet cirkulerade ett flygblad i området där muslimer ombads att slå ihjäl en ung muslimsk fotograf för att han påstods hota den muslimska gemenskapen. Han utsattes också för mordhot på andra sätt. Protester mot Muhammedkarikatyrerna, hoten mot Världskultur-muséet för ett par år sedan och alla andra hot som formulerats de senaste åren är typiska för radikala islamister. Det är en del av deras politiska strategi. Den används för att den fungerar. Moderata islamister är försiktigare och använder hellre dialog för att försöka övertyga.

Islamister ingår i en social rörelse med målsättningen att sprida islams idéer till så många som möjligt, både muslimer och icke-muslimer. Det som skiljer olika grupper åt är sålunda den politiska metoden, inte det politiska målet.

Johannes Forsberg - och det här trodde jag aldrig att jag skulle få skriva - har en viktig poäng på Expressens ledarsida om hur medierna helt galet lyfter fram religiösa extremister som företrädare för ett tänkt kollektiv.

Muslimer klumpas regelmässigt ihop i svensk offentlighet. Och knappast bara av sverigedemokrater. Svenska medier göder också, om än omedvetet, fördomen om att alla muslimer är likadana.

För att få delta i debatten i egenskap av muslim måste man nämligen vara religiös och gärna ganska ordentligt. Redaktionerna tycker kanske inte det känns lika spännande och exotiskt att låta det stora antalet icke-praktiserande muslimer framträda. Ofta blir det rentav imamer som får företräda det muslimska kollektivet i olika debatter. Och när SVT vill råda bot på sitt dåliga mångfaldssamvete med en hel muslimsk programserie är perspektivet förstås strikt religiöst, med betoning på strikt.

Programledaren för "Halal-tv", som börjar sändas om några veckor, heter Cherin Awad och menade 2003 i SVT:s Existens att stening är ett korrekt straff för otrohet. Efter att detta uppmärksammades har hon tagit avstånd från uttalandet. Det är förstås bra. Men det är svårt att förstå hur Awad omedelbart kunde svara "ja" på frågan om stening är ett rättfärdigt straff om hon - som hon nu påstår - alltid varit emot dödsstraff.

Det är symptomatiskt att SVT tyckte att just Awad var lämplig att som "mångfaldskonsult" öka företagets förståelse för muslimer.

Man tänkte kanske att det var extra mångfaldsinriktat och tolerant att utse någon som verkligen är hårdför i sin tro. Homosexuella och feministiska muslimer lär inte dela den synen.

Det kan nog vara besvärligt att leva som religiös muslim i Sverige. Att göra upp med fördomar om islam är en relevant uppgift för Public Service.

Men att nästan alltid skildra muslimer i termer av islam är begränsande.

Uppdatering 2:

Sydsvenskan har en bra text på webben:

Mohamed Moumou kom till Sverige via Frankrike i mitten av 1980-talet och blev svensk medborgare 1993. Säpos intresse vaknade när han bosatte sig i Skåne.

Han kallades till förhör en första gång 1995 efter ett attentat i Frankrike. Två år senare kom Säpo på besök i hans hem i Lund.

Säpo misstänkte honom för samröre med GIA (Groupe Islamique Armé), som tagit på sig skulden för ett femtiotal blodiga terrrordåd i Algeriet och Europa.

Dessutom hade Moumou tät kontakt med en fyra år äldre svensk-algerier. Enligt svensk och belgisk säkerhetspolis hade denne från sin bostad på Papegojlyckan i Lund planerat en serie terrordåd mot fotbolls-VM i Frankrike.

De båda var ledande namn i utgivningen av tidningen Al-Ansar, halvofficiellt organ för GIA i Europa. Tidningen förhärligade väpnad terrorism i islams namn. Men tidningens våldsromantik var omstridd. Det utbröt vilt slagsmål när regimtrogna algerier skulle hindra att tidningen delades ut vid en moské i Stockholm.

Huff och puff

Idag skriver jag, om jag får säga det själv, ganska lustigt om oppositionen och budgettaket på SvDs ledarsida:

Sagan om de tre små grisarna nedtecknades redan på sjuttonhundratalet och förekommer i åtskilliga varianter. Disneys tecknade kortfilm, regisserad av Burt Gillett, är kanske den mest kända. Många månader efter att den visades första gången 1933 ska den ha gått för utsålda hus, och det sägs att biografägare ritade skägg på affischerna för att illustrera hur lång tid grisarna levererat skratt.

Att filmen välte biljettkioskerna 1933 är inte så konstigt. Det var precis i skälvningarna av Den Stora Depressionen, och moraliteten om de lata grisarna som inte byggt stadiga hus för att skydda sig mot vargen hade en naturlig klangbotten.

Kanske ska man inte förvånas över att en ny och smått modifierad variant på de tre små grisarna sett dagens ljus nu, i finanskrisens spår. Möjligen kan det tyckas märkligt att den spelas upp i form av en partiledardebatt. Men man får anta att uppsättningen av Det kommunistiska manifestet på ­Teater Tribunalen fått vänsterns konstnärliga hämningar att släppa helt.

Handlingen är enkel. Lågkonjunkturen kommer. Den första grisen, som bara jobbar sex timmar om dagen, har byggt sitt budgettak av rättvisemärkt halm. När lågkonjunkturen blåser flyger halmbudgettaket i luften. Den hemlöse får söka sig till sin kollega. Den andra grisen, som hellre har friår än att jobba, har byggt sitt budgettak av ekologiskt odlade pinnar. När lågkonjunkturen pustar lyfter budgettaket mot himlen. De två hemlösa får söka sig till sin tredje kollega.

Och här kommer den oväntade twisten. För när de två små hemlösa grisarna kommer till den tredje grisen för att ta skydd så säger hon att hon i stället för att bygga ett budgettak har sytt sig en budgetmössa, som hon kan välja mellan att ha på sig eller ta av sig. Det kändes roligare än att bli kallad för betonggris, förklarar hon.

Medan vi ändå är inne på den sagan. Blitz Wolf från 1942, regisserad av Tex Avery för MGM, är en annan suverän variant: