Jinge polisanmäler Bildt för kommentarsfältet

Jag tvivlar på att bloggaren Jinge drivs av rakt igenom ädla syften i detta, men han har i vilket fall åstadkommit helgens intressantaste frågeställning för alla oss som bloggar eller skriver på bloggar.

Jinge har polisanmält utrikesminister Carl Bildt, med anledning av kommentarer som Bildts politiska motståndare lämnat på Bildts blogg Alla Dessa Dagar. Regeln i Sverige är ju att en utgivare ansvarar för allt som skrivs i publikationen, vilket skulle göra läget problematiskt för Bildt, trots att det helt uppenbart är hans fiender som skrivit det misshagliga.

Exemplen som Jinge ger är ganska svavelosande.

”Ge oss 24h och alla palestinier är borta och vi har 100% av Israel sen håller ni käften. Det är vårt land och har alltid varit vårt land.”

”Det är precis vad vi borde göra. Att förvänta sig att jihadnazisterna ska upphöra att bete sig som mentalpatienter håller jag för otroligt. 60 år dessa satans mördare inpå husknuten räcker. Antingen får de sticka till sitt hemland - Jordanien - eller så gör vi slut på dessa djävulens avkommor en gång för alla. Inte en jude till ska behöva offra sitt liv för att det satans mördarpacket anser sig ha rätt att slakta alla som kommer i deras väg.”

De juridiska snårigheterna torde vara många. Dels har ju Justitiekanslern tidigare yttrat att antisemitiska utfall fick tolereras i en konflikt där tonläget var så uppskruvat som i den israelisk-palestinska. Ett kritiserat ställningstagande, förstås.

Utöver detta problem finns den svåra uppgiften att avgöra om en blogg (på utländsk server, dessutom?) faller under samma regler som fick Aftonbladet att en gång i tiden sluta med kommentarer på webben. Sannolikt utreds den tekniska frågan först (om bloggen faller under tryckfrihetsförordningen), och frågan om hets enbart om det första kriteriet uppfyllts.

Att det är Bildt som anmälts lär göra det omöjligt för de rättsvårdande instanserna att ignorera frågan. Vilket glädjande nog kommer att resultera i klarare regelverk för oss i bloggvärlden. Tyvärr kommer Jinges ärende väl också att höja tröskeln för de som vill starta blogga, och kanske saktar bloggosfärens utveckling av en smula.

Men intressant är det.

Jag om Public service, på SVT

SVT Opinion publicerar idag en debattartikel av mig, med anledning av Public service-dagen. Texten handlar om vad Public service har för funktion - alltså ingen alls.

Public service brukar motiveras med att den garanterar medborgarna en saklig och korrekt nyhetsförmedling, att den agerar kulturellt och folkbildande, att den saknar hänsyn till kommersiella intressen och alltså kan vara nyskapande och gå sin egen väg, att den är viktig för det demokratiska samtalet, och att den kan förmedla information även till åsidosatta minoriteter.

Ja, ni kan säkert gissa resten.

Eller, förresten. Slutklämmen kan ni aldrig gissa.

När vi höjer våra glas i en skål på Public service-dagen kan vi med visshet se fram emot att få göra detsamma årligen i all framtid. Men firandet, om än trevligt, kommer att plågas av samma fråga som ställs i Dalarna i juni varje år då man firar Falukorvens dag.

Varför?

Det går bra att diskutera frågan på SVT Opinion, förresten. Det var därför de beställde mitt inlägg.

Eliassons råd i verkligheten

Vissa saker kan man säga inför FNs råd för mänskliga rättigheter, och kanske till och med få applåder, annat kan man inte nämna alls.

UN Watch har satt ihop en film med citat, många välkomna i rådet, och ett fördömt.



Förre socialdemokratiske utrikesministern Jan Eliasson måste vara bra naiv om han trodde att detta kunde bli något bra.

(via LGF)

Nationbranding

Sverige satsar just nu på att etablera sig i Second Life, vilket Stefan Geens ju bloggar om. Israel, däremot, finns på MySpace. Bland vännerna hittas Natalie Portman och Jack Bauer, berättar danska Politiken.

Pinker om vår våldsamma historia

När man känner sig nedslagen över det massiva våld som mänskligheten upplevt under de senaste hundra åren kan det vara en tröst att fundera på om det ändå inte var värre förr.

Jo, värre.

Steven Pinker behandlar detta tema i en ny essä på Edge.

In the decade of Darfur and Iraq, and shortly after the century of Stalin, Hitler, and Mao, the claim that violence has been diminishing may seem somewhere between hallucinatory and obscene. Yet recent studies that seek to quantify the historical ebb and flow of violence point to exactly that conclusion.

Some of the evidence has been under our nose all along. Conventional history has long shown that, in many ways, we have been getting kinder and gentler. Cruelty as entertainment, human sacrifice to indulge superstition, slavery as a labor-saving device, conquest as the mission statement of government, genocide as a means of acquiring real estate, torture and mutilation as routine punishment, the death penalty for misdemeanors and differences of opinion, assassination as the mechanism of political succession, rape as the spoils of war, pogroms as outlets for frustration, homicide as the major form of conflict resolution—all were unexceptionable features of life for most of human history. But, today, they are rare to nonexistent in the West, far less common elsewhere than they used to be, concealed when they do occur, and widely condemned when they are brought to light.

At one time, these facts were widely appreciated. They were the source of notions like progress, civilization, and man's rise from savagery and barbarism. Recently, however, those ideas have come to sound corny, even dangerous. They seem to demonize people in other times and places, license colonial conquest and other foreign adventures, and conceal the crimes of our own societies. The doctrine of the noble savage—the idea that humans are peaceable by nature and corrupted by modern institutions—pops up frequently in the writing of public intellectuals like José Ortega y Gasset ("War is not an instinct but an invention"), Stephen Jay Gould ("Homo sapiens is not an evil or destructive species"), and Ashley Montagu ("Biological studies lend support to the ethic of universal brotherhood"). But, now that social scientists have started to count bodies in different historical periods, they have discovered that the romantic theory gets it backward: Far from causing us to become more violent, something in modernity and its cultural institutions has made us nobler.

Läs alltihop. Ja, läs alltid Edge.

Hoppsan

En av de svenskar som sitter fängslade på Afrikas Horn är dotter till Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd - paraplyorganisation för nio islamiska organisationer.

Det berättar Svenska Dagbladet idag, i två artiklar som tyvärr lider samma brister som radioprogrammet Konflikt i lördags. Inget berättas som kan tala emot svenskan och hennes fästman. Trots att storyn känns märkligt tunn på vissa punkter.

I december hade hennes dotter Safia ”Fia” Benaouda åkt på semester över jullovet, en resa med shopping och sol som hon och hennes fästman planerat hela hösten.

I Dubai. Vilket ju är en bra bit från Somalia.

Problemet med denna ensidighet i journalistiken är ganska uppenbart. Intervjupersonen Helena Benaouda vill naturligtvis inte föreställa sig att paret skulle åkt till Somalia av politiska skäl.

När hon nu tänker tillbaka finns det ingenting som han gjort eller sagt som får henne att tro att han skulle vara extremist eller att han skulle ha haft politiska skäl att åka till Somalia.

– Jag vet att han bryr sig väldigt mycket om henne men hans omdöme har visat sig vara kass, säger Helena Benaouda.

Men, som jag påpekade i lördags, stödet till islamisterna har varit ganska omfattande från Sverige. Det hade varit intressant att också läsa något om hur detta sett ut.

Hoppas våra ambassadörer kan lösa problemen så att vi snart kan få reda på vad som hänt.

Uppdatering:

Nu är hon frisläppt, berättar SvD, och sitter snart på ett plan mot Sverige. Hoppas hon talar ut senare, om vad som hänt.

Uppdatering 2:

Mamman Benaouda utlovar fortlöpande info på sin nya hemsida releasemychild.se.

Vi sitter och pratar, hon har berättat lite om sina upplevelser.

Hon är medtagen, gul i ansiktet och ett tiotal kilo lättare, hennes muskler har förtvinat en del i och med att hon inte fått röra på sig något, utan suttit inlåst. Hon fick inte gå på toaletten och hon fick därför väldigt ont. Hon blev slagen med en käpp när hon krävde att få gå på toaletten. Hon har ett stort ärr i ena armen efter något insektsbett som hade blivit infekterat och som hon lovats men inte fått vård för. Hon har inte utsatts för sexuellt våld.

Hon berättar att svenskarna behandlades mest illa av alla, men den senaste veckan har man plötsligt börja behandla fångarna bättre. Hon tror att det är för att Etiopien kritiserats hårt i media.

Jag kan förtfarande inte tro att hon är hemma och sitter där mittemot mig vid köksbordet - och läser en dikt som hon skrivit till mig den 20 februari - på toalettpapper med en lånad penna!

Kulturnyheterna

Svts Kulturnyheterna innehöll idag glimtar av pressbilderna på Ekots galet duktiga och snygga utrikesreporter Caroline Salzinger, som nyss utkommit med boken Hälsningar från ondskans axelmakter. Detta kompenserade hjälpligt att ett bullrigt rökande monster med mitt namn också var med och pratade om varför Erik Fichtelius programserie om Göran Persson ska ha beröm.

Verka men inte synas skall hädanefter bliva mitt motto.

Lästips

Missa inte artikeln i Sydsvenskan om Malmöbon Ciro Bustos som handplockades av Che Guevara för att starta revolution i Argentina. Texten vimlar av hedersamma uttryck som "antiimperialistisk kamp" och "vänsteraktivister".

Ciro Bustos är konstnären från Argentina som reste som volontär till Kuba efter revolutionen 1959. Av Che Guevara blev han handplockad till en förtrupp med uppgift att förbereda en revolution i Argentina. Tränades till agent och soldat i Kuba, Tjeckoslovakien och Algeriet. I Argentina byggde han sedan upp ett landsomfattande hemligt kontaktnät.

Men revolutionsförberedelserna avslöjades och de i organisationen som inte greps eller dödades tvingades att fly. I Bolivias djungler anslöt de med Che Guevara för ett andra försök att sprida sin antiimperialistiska kamp till Argentina.

Slutsats, fyrtio år senare?

– Historien har visat att vi inte hade fel.

Stolt

Ni kanske tycker att jag är löjlig, men jag är barnsligt mallig över att min kolumn i Svenskan blev citerad idag i Lunchekots tidningskrönika (mp3).

Sånt betyder nåt för en enkel kille från landet. Som egentligen inte jobbar med att skriva.

Årets Stakhanovit

Schlingmann och Stakhanov förbereder utnämningen

De nya Moderaterna har i ett dekret tillkännagivit att årets arbetare är Maith Lindgård.

"Hon är 66 år gammal och [har] jobbat sedan hon var sexton. Hon började jobba som hushållerska och på gården. När hon sedan drabbades av en allergisjukdom vägrade hon sjukskriva sig och startade ett eget företag, en klädbutik."

Något säger mig att många som är sjukskrivna kommer att uppfatta detta som ett hån. Men lunchen med Sven Otto Littorin blir säkert fin.

Number one!

Min nya kolumn i Svenska Dagbladet är ganska kul. Läs den, klicka på annonserna, köp tidningen, och skriv kärleksbrev till redaktören så att han hajar att han har världens bästa skribent i stallet, eller nåt.

Svensklibanes terrormisstänkt i Tyskland

Ett TT-telegram i DN uppmärksammar oss på att tyska myndigheter inlett förundersökning mot en svensk med libanesiskt ursprung i syfte att klarlägga om mannen varit inblandad i det terrorbrott hans bror, Youssef Mohammed el-Hajdib, misstänks för.

Utländska medier är fylligare. Focus, som var först med nyheten, tycks inte ha lagt ut texten på webben, men andra fyller i.

Die Welt har en matig artikel, och Stern publicerade redan i somras ett fint litet familjeporträtt. Den som inte kan tyska får nöja sig med AP-telegrammet.

Lästips

Jag har naturligtvis ingen aning om vad vi kan vänta oss av utrikesminister Bildts resa till Ramallah, men den som vill kunna sätta den kommande nyhetsrapporteringen därifrån i ett begripligt sammanhang kan ha nytta av några fördjupande texter, tror jag.

Eli Göndör, som numer kan titulera sig mellanösternvetare och islamolog (grattis!), har skrivit en c-uppsats runt frågeställningen om det finns ideologiskt utrymme för Hamas att erkänna Israel:

Hamas, Sayyib Qutb och Israels rätt att existera (abstract, pdf).

"Varken hos Qutb eller Hamas tycks det finnas något ideologiskt utrymme för någon annan samhällsform än deras egen. Desto mindre utrymme finns för ett erkännande på ideologiska grunder för Israels rätt att existera."

Israeliska tankesmedjan Intelligence and Terrorism Information Center har gjort en mycket kritisk granskning av den nya palestinska regeringen, dess medlemmars historia, och deras gemensamma politiska plattform:

Analysis of the Palestinian national unity government: its composition, platform and the implications of its establishment

"A number of changes were made in the draft of the government's platform which was made public at the end of last week. The changes are semantic and intended to make the government's basic position seem less extreme. However, despite the rhetorical acrobatics, in the final analysis the platform does not meet the demands of the Israel and the Quartet , and they reflect the fact that Abu Mazen and Fatah have almost completely accepted Hamas's basic ideology and demands."

Vi hoppas naturligtvis alla på det bästa: slut på våldet och en snar tvåstatslösning.

Betala - annars dör träden

En auktion på eBay spelar smart på miljödebatten.

Show your concern for global warming and your love of nature by paying to keep a tree alive. If a tree does not sell it dies, I will cut it down and burn it releasing all the carbon it has stored. So save a tree or help heat the world, your choice.

This auction is for healthy happy tree number 2. You ransom the tree and it gets to stay right where it is in its natural home. Otherwise it dies. Nothing to ship so no shipping charges.

Or, if you hate the world and hate trees, if you win you can ask me to cut and burn it so you don't have to be a tree hugger to enjoy this auction.

Trees number 1 and 3 are dead. The Auctions ended and nobody cared enough to save a tree so now they are dead. When they dry out and their poor little leaves turn brown and start to fall off I will burn them adding all the carbon they had locked up in their brief lives to the atmosphere. I hope you are happy.

Also, as it costs money to list these trees if nobody bids on this tree I will kill it and trees 4 and 5. 5 is just a baby but I will kill it anyway, I will rip it up by the roots and let it die slowly in the sun. If somebody bids to save tree number 2 then I will list 4 and 5 so they will have a chance. It is up to you now.

(Tack till Ixnay!)

Intressant i Konflikt

Konflikt i P1 ägnade en hel timme åt Somalia, där hälften utgjordes av ett utmärkt reportage om svenske Osman Yassin Ahmed som sitter gripen misstänkt för att ha stridit med islamisterna.

Fokus för Konflikt är självfallet möjligheterna att oskyldiga hamnat i kläm i kampen mot terrorn. Därför fick lyssnarna aldrig höra saker som

• att svensksomaliernas stöd till Domstolarna och "motståndsrörelsen" därefter har varit kompakt,
• att hundraatusentals dollar gått från Sverige till Domstolarna via svensksomaliska kurirer,
• att ledande företrädare för Domstolarna kommer ur terrororganisationen IAIA och ÄR Al Qaida,
• att amerikanen som flugits till Texas har erkänt att Al Qaida samarbetar med Domstolarna,
• att en ledande Domstolsföreträdare är svensk och har utropat Jihad mot utlänningar,
• att en somalisk fånge på Gitmo blev rekryterad till terrorismen under sin tid i Sverige,
• att somaliska terrorister ser på svensksomalierna som föredömen,

etcetera.

Däremot fick lyssnaren komiskt nog veta att Osman Yassin Ahmed har två fruar: en i Somalia och en här hemma. Det var i alla fall första gången jag hört att man använt bigami som förtroendeskapande berättarelement i ett radioreportage.

Den som har tid över kan skriva in "Somalia" i sökfältet högst upp till vänster här på bloggen, och läsa allt jag skrivit om ämnet - det ger en något annorlunda bild än Konflikts.

Annat var det förr

Diplomatisk kris med Kuba.
Sverige får EU-stöd mot Kuba.

Man blir lite tårögd när man tänker på skillnaden.

Palme, Schori och Castro

Kärlekens ABF

Göran Perssons tips för ett framgångsrikt äktenskapligt samliv:

- Bit ihop och tänk på partiet!

Palmes linje grogrund för terror

En vanligt förekommande myt säger att repression skapar terrorism. Att hårda tag bara resulterar i hårda tag. Men det stämmer inte.

Terroristerna betraktar eftergifter och kompromisser som svagheter. Pacifisterna är deras nyttiga idioter.

Karl-Heinz Dellwo, en av mördarna som ockuperade västtyska ambassaden i Stockholm, berättar i Dagens Nyheter att Röda Armé-Fraktionen gillade Olof Palme - och därför valde Sverige som plats för sitt dåd.

Ockupationen gjordes för att befria de andra RAF-fångarna, där­ibland Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Att valet föll på Sverige var ingen tillfällighet.

- Vi hade hoppats att den svenska socialdemokratin skulle motsätta sig en militär lösning från förbundsrepublikens sida.

Vad hade ni för grund att tro det?

- Vi gjorde en positiv bedömning av Olof Palme som en man som gjorde någonting för rättvisan i världen, säger Karl Heinz Dellwo när han träffar den utländska pressen i Berlin.

Lästips

Det är alltid tråkigt när en kompis flyttar. Men en bra sak har kommit av att Stefan Geens bosatt sig i Kairo. Hans blogg har fått nytt liv. Och den fylls nu med samma sorts genialiska underfundiga texter och vardagliga observationer som han gav när han var fortfarande var obekant med det svenska. Fast nu handlar det om Egypten, alltså.

Finns det en bra bokhandel i Kairo? Varför är det bara män i tunnelbanan? Hur kommer det sig att kvinnorna på universitetet bär slöja? Vilken leverantör är bäst för bredband? Hur åker man taxi? Stefan Geens rapporterar.

Newly confident in the ways of taxi-taking after a weekend initiation by my new friends, I decide to take one for the short hop across the Nile. Here's the trick: You can't ask how much it's going to be, you have to know already, and you have to have the exact change ready. Ask how much it costs, and the price doubles. Ask for change, and their pockets are mysteriously empty.

Vår partiella blindhet

För den med hjärtat till vänster var det tidvis plågsamt att vara med om debatten om främlingsfientlighet på Jeriko i Malmö i måndags kväll. En vänsterskribent sa att det inte förekommit någon invandring till Sverige sedan 1967. Ett vänsterkommunalråd ifrågasatte om ungdomsrån existerar. En majoritet i publiken tycktes enig om att nu snackar vi inte mer om det här. Malmös integrationsansvariga kommunalråd Kent Andersson skulle ha glatt sig; ingen pratar ju mindre än han om det som ändå verkar vara ett ofrånkomligt samtalsämne.

När jag på 80-talet skärskådade Skånepartiet i en serie radioprogram tyckte mina kollegor att det var bra, men när jag häromåret skrev två kritiska artikelserier om Rosengård i Sydsvenskan kom de negativa synpunkterna främst från andra journalister.

Denna partiella blindhet gick igen på Jeriko, där författaren Fredrik Ekelunds erfarenheter av kriminella invandrarkillar ifrågasattes av publiken ända till den absurda punkt där inga problem existerar och där varje antydan om deras faktiska existens tolkas som uttryck för fobi.

Med sådana motståndare har sverigedemokraterna fått precis det samtalsklimat de vill ha.

Journalisten Lars Åberg beskriver den partiella blindhet som den intellektuella klassen drabbats av. I Sydsvenskan.