Islamiska förbundet backar inte
I stället för att rannsaka den egna organisationen, i stället för att be om ursäkt, och i stället för att försöka förstå om det finns något i den egna ideologin som leder till problem, så väljer Islamiska förbundet i Sverige (IFIS) att gå till attack.
Förbundet ertappades nyligen med kvinnoförtryckare och antisemiter på talarlistan, och svarar nu, genom en debattartikel av ordföranden Omar Mustafa på Newsmill, med att skjuta på budbäraren. Det som utmålas som antisemitism är Israelkritik, menar man. Dagens Nyheter är del av "den islamofobiska kunskapsregimen" (professor Mattias Gardells uttryck), och har därför enkelt låtit sig manipuleras av en organisation som står den israeliska säkerhetstjänsten nära.
Problemet med oseriösa organisationer som MEMRI och deras kunder är att man istället för att bekämpa rasismen, förebygga motsättningar och hitta möjligheter för dialog och samarbeten så väljer man istället att utfärda en livstidsdom i antisemitism på alla som har någonsin uttalat ett kritiskt ord mot staten Israel.
Vad betyder alla våra avståndstaganden, samarbeten och dialogprojekt i ett samhälle så djup rotad i en antimuslimsk idétradition? För oss svenska muslimer spelar det egentligen ingen roll vad vi säger eller vad vi gör då vi är ständigt dömda på förhand.
Islamofoberna har sedan länge försökt bevisa att vi muslimer och ledare för muslimska organisationer sympatiserar och praktiserar kvinnoförtryck, antisemitism och terrorism. Men deras lösa grunder baserade på islamfobiska föreställningar gav dem sällan trovärdighet. Nu upprepar man försöken genom att koppla oss till citat som sades vid något tillfälle av en person från andra sidan jorden, som vi någon gång har bjudit på en konferens där denna ska tala om något helt annat.
[...]
Vi kommer i framtiden att fortsätta bjuda kända och relevanta muslimska föreläsare till våra arrangemang oberoende av vad MEMRI och islamfoberna säger och tycker. Vi som förbund har en öppen inställning till våra meningsmotståndare från andra traditioner i förhoppning att skapa förståelse och förbättring. Ska vi då inte samtala med folk inom den egna traditionen? Journalistkåren och våra vänner från andra livsåskådningar är sedan länge välkomna att besöka våra arrangemang. Kanske kan ni göra egna analyser istället för att kopiera lösa rykten som enbart verkställer den islamfobiska kunskapsregimen.Islamiska förbundet backar alltså inte. I stället försöker man flytta fokus och beskylla MEMRI för tvivelaktiga översättningar – trots att antisemitiska föreställningar sprids helt oblygt, på engelska, på en konferensgästs egna sajt. Det behövs sannerligen ingen MEMRI för att påvisa judenoja där.
Nej, man backar inte. Precis som Sveriges Unga Muslimer förra året, i debatten om antisemiten och homofoben Abdullah Hakim Quick, finner man inga fel i den inbjudnes uttalanden – tvärtom ser man bara problem i att uttalandena uppmärksammas.
Ledarskikten för de stora islamiska organisationerna i Sverige har mycket att bevisa. Gång på gång avslöjas att deras internationella gäster har människofientliga åsikter. Organisationerna visar dock få tecken på bättring – utan påstår i stället att ifrågasättandet av de inbjudna är islamofobiskt. Är det då konstigt att människor anser att judehat, kvinnoförnedring, sexualförtryck och homofobi är en integrerad del av religionen?
