Terroråret som gått

Terroristjakt är inte islamofobi, skriver jag i dagens ledare i Svenska Dagbladet, som mer eller mindre summerar terroråret som gått, och vad jag tycker att vi borde ha lärt oss.

"Säkerhetspolisen ägnar sig konsekvent åt att trakassera muslimer och bidrar aktivt till att underblåsa islamofobin.” Så skrev de ledande miljöpartisterna Mehmet Kaplan och Yvonne Ruwaida på DN Debatt den 22 april 2007, när Krisberedskapsmyndigheten och andra samhällsskyddande organ arrangerade en övning som utgick från att Stockholms city skulle utsättas för ett islamistiskt terrordåd. Det var ”fördomsfulla scenarier”, menade Kaplan och Ruwaida.

Lördagen den 11 december briserade den svenske medborgaren Taimour Abdulwahab, den förste självmordsbombaren på svensk mark, i hörnet Bryggargatan/Drottninggatan.

”Ett rent påhitt”. Så beskrev Jan Guillou, den 12 december i Aftonbladet, uppgiften att det skulle finnas fler terrorister beredda i Sverige. ”Säkerhetstjänsterna och deras särskilt utvalda medier hotar hela tiden den egna befolkningen med starkt överdrivna terrorrapporter”, kunde Guillou meddela, enligt samma formel som han använt alltsedan 1970-talet. De då nyss avkunnade domarna i Göteborgs tingsrätt, där två svenska medborgare dömdes för stämpling till terroristbrott, var enligt Guillou ett uttryck för ”antidemokrati”, ett tecken på att ”Sverige förföljer […] personer som kan räknas som ’muslimer’”.

”Det här är Munirs egen berättelse”. Den 24 november presenterade Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK) en ”unik rapport” om en av de ”människor som dagligen drabbas av antimuslimism”. Man ville belysa ”Sveriges medbrottslighet” i kriget mot terrorismen, journalistkårens ”antimuslimska fantasier”, och beskrev därför ett ”offer för detta”, som drabbats av en ”negativ och falsk bild av att vara en farlig terrorist”. Det egentliga syftet bakom hans resor i Somalia och Pakistan hade ”de vita kristna svenskarna” i ”medierna inte varit intresserade av”, men MMRK kunde berätta utan att ”förvrida och demonisera”. ”För mig är det alldeles självklart att han inte vill vända sig till medierna som har varit så fientliga mot honom”, sade MMRK:s representant Kitimbwa Sabuni.

I onsdags greps den svenske medborgaren Munir Awad för tredje gången. Den här gången, enligt polisen, med automatvapen, i Danmark, misstänkt för att ha förberett ett terrordåd riktat mot Jyllands-Posten.

”Terroristnoja”, sade journalisten Gösta Hultén i somras, grundare av den så kallade ”medborgarrättsrörelsen” Charta 2008, med anledning av att integrationsministern beställt den granskning av våldsbejakande islamistisk extremism som Säpo levererade i mitten av december. Den var del av en ”politiskt fabricerad villfarelse”, en av ”hatkampanjerna mot muslimer” som försiggår i dessa tider av ”politiska masshysterier”.

Säkerhetspolisens rapport beskrev en miljö som omfattar 200 personer, en väldigt liten andel av landets hundratusentals muslimer. Fyra av dem greps i onsdags.

”Du som har en överblick i Sverige, som ordförande för Sveriges muslimska råd, har du sett det här på nära håll?” Den frågan fick Helena Benaouda i SVT Debatt den 14 december. ”Vi kan inte känna igen dem på det sättet” svarade hon, för att de extrema åsikterna hörs bara ”på anonyma YouTube-filmer”.

Hennes egen svärson är – för tredje gången – en av de gripna.

Ett år har passerat i svensk terroristdebatt. Vilka ska vi lyssna på nästa år?

Nu på morgonen debatterar jag i P1 Morgon, med en person som inte förekommer i texten:

Debatt om radikal islamism

Både självmordsbombaren i Stockholm och de män som gripits i Köpenhamn, misstänkta för att ha planerat att storma Jyllandsposten, har beskrivits som radikala islamister. Handlar det om en växande extrem strömning eller om enskilda gärningsmän? Och krävs det mer åtgärder från samhället och säkerhetspolisen? Diskussion mellan Per Gudmundson, ledarskribent från Svenska Dagbladet, och Mohammed Amin Kharraki, ordförande för Sveriges unga muslimer.
Kl 7.21

Uppdatering 1/1-11:

Artikeln fick stort genomslag, och kreddas ganska roligt i en debattartikel på Newsmill av Lars Nicander, chef för Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) vid Försvarshögskolan:

På hotsidan handlar det om att problemformuleringen måste återföras till den politiska mitten. Hoten ska hanteras med sans och balans, men också med fördomsfri öppenhet i stället för önsketänkande - problem som inte synliggörs kan ju heller inte åtgärdas. Under värnpliktstjänstgöringen fanns det ett orderuttryck som hette "gräns vänster, gräns höger", vilket också borde kunna vara riktmärke för den svenska debattmiljön. "Gräns höger" har det aldrig varit problem med i svensk media, däremot med "gräns vänster" vilket illustreras på ett alldeles utmärkt sätt av Per Gudmundson i nyårsaftons SvD.

Svenskar gripna i Sverige och Danmark, skulle attackera Jyllands-Posten

Fem personer har idag gripits misstänkta för att ha planerat terrordåd. Målet ska ha varit en attack mot Jyllands-Posten.

Fyra av de gripna bor i Sverige, tre av dem är svenska medborgare, och en greps i Stockholm.

Politiken sammanfattar:

Tre af de anholdte bor til daglig i Sverige - det er en 44-årig tunesisk statsborger, en 29-årig svensk statsborger, født i Libanon, samt en 30-årig svensk statsborger.

Den sidste af de anholdte har bopæl i Danmark. Det drejer sig om en 26-årig irakisk asylansøger.

Samtidig med anholdelserne i Danmark har de svenske myndigheder i Stockholm anholdt en 37-årig svensk statsborger af tunesisk oprindelse.

Sajten hos den danska säkerhetspolisen PET (ligger för närvarande stundtals nere på grund av överbelastning, men) har ett pressmeddelande. I helhet:

P R E S S E M E D D E L E L S E

Terroranholdelser i København

Politiets Efterretningstjeneste (PET) har i dag anholdt fire personer, der mistænkes for at forberede et terrorangreb i København. Anholdelserne fandt sted dels i en lejlighed på Mørkhøjvej i Herlev, dels i en lejlighed i Hedelyparken i Greve.

Forud for anholdelserne er gået længere tids overvågning og efterforskning, som har været gennemført i tæt samarbejde mellem det svenske sikkerhedspoliti, SÄPO, og PET.

Tre af de anholdte mænd har bopæl i Sverige og er indrejst i Danmark natten mellem den 28. og 29. december. Det drejer sig om:

* En 44-årig tunesisk statsborger
* En 29-årig svensk statsborger, født i Libanon
* En 30-årig svensk statsborger, hvis oprindelsesland indtil videre er ukendt.

Den sidste af de anholdte har bopæl i Danmark. Det drejer sig om en 26-årig irakisk asylansøger.

Samtidig med anholdelserne i Danmark har de svenske myndigheder i Stockholm anholdt en 37-årig svensk statsborger af tunesisk oprindelse.

Der er i forbindelse med anholdelserne i Danmark gennemført ransagninger, hvorunder der blandt andet er beslaglagt plastic-strips, der kan anvendes som håndjern, samt en maskinpistol med tilhørende lyddæmper og skarp ammunition.

På baggrund af efterforskningen i sagen er det PET’s vurdering, at de anholdte var i færd med at forberede et terrorangreb rettet mod en avis, der efter PET’s opfattelse er Jyllands-Posten i København. Det er ligeledes vurderingen, at angrebet skulle have været gennemført én af de nærmeste dage.

I forbindelse med anholdelserne siger chefen for PET, Jakob Scharf:

”Med anholdelserne er det lykkedes at afværge et umiddelbart forestående terrorangreb, hvor flere af de mistænkte, der må betegnes som militante islamister med forbindelser til internationale terrornetværk, efter PET’s opfattelse ville forsøge at trænge ind i JP/Politikens Hus i København og dræbe så mange som muligt af de tilstedeværende personer. Anholdelserne understreger alvoren af den terrortrussel, som er rettet mod Danmark og især mod institutioner og personer med tilknytning til tegninge-sagen. Når det har været muligt at afværge de konkrete terrorplaner, skyldes det en omfattende og meget krævende efterforskningsindsats i både Sverige og i Danmark og ikke mindst et yderst effektivt samarbejde mellem det svenske sikkerhedspoliti og den danske efterretningstjeneste.”

Det planlagte terrorangreb er efter PET’s opfattelse afværget som følge af anholdelserne, og sagen fører derfor ikke til en ændret vurdering af terrortruslen mod Danmark.

De anholdte er sigtet for forsøg på terrorisme efter straffelovens § 114, jf. § 21.

Det forventes, at der i morgen vil blive afholdt grundlovsforhør med henblik på varetægtsfængsling i sagen. Efter retsmødet vil den fortsatte efterforskning af sagen blive gennemført af Københavns Vestegns Politi i tæt samarbejde med PET og de relevante svenske myndigheder. Det kan ikke udelukkes, at der i forbindelse med den fortsatte efterforskning af sagen vil blive foretaget yderligere anholdelser.

Klokken 17.00 bliver der afholdt et kort pressemøde i PET's hovedkvarter, Klausdalsbrovej 1, 2860 Søborg. Til stede på pressemødet vil være PET’s chef Jakob Scharf og chefen for SÄPO Anders Danielsson.

Svenska Säkerhetspolisens pressmeddelande:

Fem personer gripna misstänkta för förberedelse till terroristbrott i Danmark

2010-12-29

I dag har fem personer gripits misstänkta för förberedelse till terroristbrott i Danmark. Fyra av personerna greps i Danmark och en av dem i Sverige. Fyra av de gripna är bosatta i Sverige och tre av dem är svenska medborgare.

- Ett allvarligt terrorbrott i Danmark har kunnat avvärjas genom ett effektivt och nära samarbete mellan PET och Säkerhetspolisen, säger Anders Danielsson, chef för Säkerhetspolisen i Sverige.

- Nu fortsätter vi samarbetet genom att bistå danska myndigheter i deras utredning.

Personerna med kopplingar till Sverige är även föremål för en förundersökning i Sverige med misstanke om förberedelse till terroristbrott.

Förundersökningssekretess råder och mer information kan inte lämnas i nuläget. Förundersökningsledare är Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

För detaljer angående gripandena i Danmark och den danska utredningen hänvisar vi till den danska säkerhetspolisen PET (Politiets Efterretningstjeneste).

De gripna personerna har så vitt känt inga kopplingar till attentatsförsöket i Stockholm den 11 december i år.

I nuläget bedöms inte dessa gripanden påverka terrorhotsnivån mot Sverige.

Uppdatering 11.09:

Danska Ekstrabladet rapporterar:

Anklageren, den juridiske chef i PET Lykke Sørensen, fik dørene lukket, efter sigtelsen mod de tre mænd var blevet læst op. Et ønske dommeren efterkom. Samtidig blev der nedlagt navneforbud i sagen. Derfor bruger ekstrabladet.dk kun initialer.

Beskrivelse af tre:

MD var iført en stribet rød og blå striktrøje, løse blå bukser, læderstøvler og ingen sokker. 44-årige MD har en lille hestehale.

MA var iført sorte bukser og træningssko. 29-årige MA har kort hår.

OA var iført grå træningsbukser, kondisko og en hættetrøje. 30-årige OA så solbrændt ud og har krøller.

Fire af de fem mænd blev i går anholdt i Herlev og Greve. Den femte blev anholdt i Stockholm. Her de fem anholdte:

1. 44-årige MD der er en tunesisk mand der er bosat i Sverige. Anholdt i Herlev.

2. 29-årige MA der er svensk statsborger og født i Libanon. Anholdt i Herlev.

3. 30-årige OA der er svensk statsborger. Anholdt i Herlev.

4. En 26-årig asylansøger der har opholdstilladelse i Danmark. Anholdt i Greve. Bliver løsladt i dag men er fortsat sigtet.

5. En 37-årig svensk statsborger, Sahbi Ben Mohamed Zalouti, med tunesisk oprindelse. Anholdt i Stockholm.

Uppdatering 12.15:

Expressen:

I dag häktades tre av de misstänkta terroristerna som greps misstänkta för att förbereda ett blodigt terrorattentat i Köpenhamn.

Svenskarna Munir Awad, 29, Omar Abdalla Aboelazm, 30 och tunisiern Mounir Dhahri, 44.

Uppdatering 16.34:

Ibland säger en Facebook-profil mer än tusen ord.

Broderskaps syn på MR, eller Brödraskapets?

Den socialdemokratiska föreningen för troende, Broderskap, har en uppsättning jämlikhetsparoller för kristna och en annan för muslimska medlemmar. I manifestet för muslimska medlemmar strävar man inte efter en värld utan ojämlikhet på grund av sexuell läggning.

Detta har jag berört i två artiklar under den senaste veckan. På annandagen konstaterade jag på SvD.se att Bögarna hänger lös i Broderskap. I dagens SvD återkommar jag till frågan, efter att såväl QX och dess chefredaktör som Broderskap kommenterat.

När Broderskaps styrelse den 28 maj i år antog sitt ”Manifest för muslimska socialdemokrater”, så strök man kampen för HBT-rättigheterna.

I jämlikhetsparagrafen i Broderskaps ”Manifest för kristen vänster” heter det att ”Vi strävar efter en värld […] utan ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning”, men i det muslimska manifestet är ”sexuell läggning” borttaget.

Om detta berättade jag på annandagen i en artikel på SvD.se, vilket uppmärksammats bland annat av gaytidningen QX och dess chefredaktör Jon Voss. Han konstaterar att Broderskap ”sviker muslimska HBT-personer”.

Broderskaps ordförande Peter Weiderud försöker förklara förbundsstyrelsens resonemang på bloggen Kristen vänster. Han menar att en formulering om att sträva efter lika rättigheter oavsett sexuell läggning vore samma sak som att ”röka ut” muslimska medlemmar ur föreningen.

”Människor måste få en möjlighet att växa med frågor och uttrycka sig på ett sätt som gör att de inte marginaliserar sig i sitt eget sammanhang.”

Istället bör man, anser han, lyssna och lära. ”Vi behöver lära oss att leva med mer än ett värdesystem samtidigt. Det kan störa den politiskt ängslige, men det gör vårt samhälle så oerhört mycket rikare. När olika tankar och idéer bryts mot varandra, blir syntesen större. Muslimerna har något att lära oss.”

Weideruds resonemang är ohållbart på två sätt. För det första klumpar det ihop muslimer, enligt precis samma mall som rasisterna använder: muslimerna i Sverige anses inte kunna hantera mänskliga rättigheter. Inte ens en långsiktig strävan klarar denna muslimska massa (paragrafen handlar just om en strävan, inte om att framtvinga homovigslar i Stockholmsmoskén). Det är ett resonemang som bortser från de tusentals homosexuella som flytt hit från sexualförtryck i muslimska länder, ett resonemang som tvärtom ansluter till de patriarkala prästerskap som fördrivit och förskjutit de sexuella minoriteterna: ”ni är inga riktiga muslimer”.

Jon Voss ser samma problem. ”Resonemanget kan bära någon slags logik förutsatt att man betraktar muslimer som grupp som politiskt underutvecklade och per definition homofoba. Det vill säga med en omvänd rasism och ett von oben-perspektiv”.

För det andra innebär resonemanget att motstånd mot universella mänskliga rättigheter skulle kunna vara något positivt. Vilka inskränkningar av fri- och rättigheter gör vårt samhälle rikare nästa gång, Weiderud?

Annan relevant kritik mot Broderskaps beteende i frågan kommer från Helds HBT-nyheter:

Weiderud beter sig återigen både fegt och skamligt. Har ger kulturrelativismen ett ansikte och har inte någon som helst trovärdighet inom HBT-politiken.

Det ska bli spännande att se om och i så fall hur exempelvis styrelsemedlemmar i Broderskap, som Ulf Bjereld, eller undertecknare av det "muslimska" manifestet, som tidigare riksdagsledamoten Mariam Osman Sherifay, säger något.

Anders Selin, ordförande för HBT-socialdemokraterna, har en relevant fråga till dem i QX.

- Det skulle vara intressant att se just vad man väljer att göra kompromisser kring. Man kompromissar inte med jämställdhet, oavsett om det varit en kort väg, påpekar han.

- Med hbt och sexuell läggning går det dock och det känns inte helt OK.

Uppdatering 06.26:

Rolf van den Brink på Dagens opinion har följt upp med en intervju med Broderskaps förbundssekreterare Lars G Linder. Han säger emot sin ordförande. Där Weiderud säger att "den kritiska massan av muslimska medlemmar inte hunnit lika långt", säger Linder att ingen skillnad råder.

Så muslimska socialdemokraterna följer Broderskapsrörelsens värderingar?
- Ja, det är klart de gör det. Men man prioriterar olika saker när man har ont om plats. Det betyder inte att man byter uppfattning utan lyfter fram olika saker.

Uttrycket om ”sexuell läggning” har inte tagits bort för att det är opassande?
- Det har jag svårt att tänka mig. De har haft sina överväganden och diskussioner om vilka frågor som är aktuella för en minoritet bestående av muslimer och socialdemokrater.

Uppdatering 22.08:

Jag håller inte alls med Lukas Romson, men argumentionen är värd att läsa.

Henrik Tornberg har jag inte träffat sedan jag som förste kurator på Uplands Nation gav Uppsala Gaystudenter en lokal, då de vräkts av politiska skäl från den de hade, men han kommenterar också.

Dick Erixon representerar mer av min linje.

Förnyelse hasta, o älskade brud

Ylva Johansson ser ut att kandidera till jobbet som ny S-ledare. Detta kommenterade jag på SvDs ledarsida den 28 december, genom att konstatera att man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

Socialdemokraterna väljer inte sina ledare, de kröner dem. Som utomstående ska man kanske inte peta i det förhållandet, men man kan ju ändå konstatera att det torde ha en förstelnande effekt på politiken. Den nye ledaren får aldrig något uttalat mandat att förändra.

I MP, däremot, röstas de nya ledarna fram just på grundval av agenda och framtoning.

Om man, som undertecknad, tror att Sverige skulle må bättre om oppositionen leddes av en fungerande socialdemokrati, så är förnyelse av partiet angeläget. Och därför skriver man gång på gång artiklar om att S borde välja ny ledare i öppenhet.

Men, man ska som sagt vara försiktig med önskningar.

Nu deklarerar Ylva Johansson sitt intresse att ”vara med och leda partiet”, som hon formulerade det i en TT-intervju.

Johansson är ingen nykomling. Som tidigare skolminister och därefter biträdande socialminister har hon gedigen erfarenhet, vilket förstås kan vara lämpligt på många sätt. Men hon har ju samtidigt ansvarat för just de områden där S måste förnya sig för att komma i takt med väljarna och verkligheten. Hon är så att säga problemet och inte lösningen.

Att Johansson, av alla, är först och ivrigast att räcka upp handen säger en del om partiets svårigheter.

Så för en gångs skull får man väl vara tacksam att S gör som de gör, och att den som visar intresse aldrig kan komma på fråga.

Insnöad, jag?

Ett annorlunda och oplanerat julfirande blev ingången i min text på SvDs ledarsida den 27 december.

Flyget blev inställt. Vilket var lika bra. Planet innan blev omdirigerat till Göteborg, och därifrån fick de stackarna åka vidare med buss. Hade flyget ändå gått, hade man inte kommit längre än till ankomsthallen. Släktingarna var insnöade i sina respektive hus, och kunde inte komma och hämta. Åldringar evakuerades med bandvagn.

Hur det än gick för paret i den heliga skrift så är julen ingen lämplig tid att hatta land och rike runt när man är höggravid. I synnerhet inte i snö och 20 sekundmeter. Så vi stannade i Stockholm.

Vad gör man, när allt som planerats ställs på ända?

Några lika insnöade vänner kom över på en snabbt ihopsvängd uppesittarkväll. Chorizo, merguez, harissa och dijon fungerar utmärkt som julkorv.

Promenaden på julaftonsförmiddagen i Hagaparken, där snön förstärker trädens konturer, kändes vacker som en vandring i en serie japanska träsnitt.

Kusinerna, som hört om vår belägenhet, bjöd in oss. Hemgjorda sillar, laxar, pastejer och skinkor, mumma och Linie aquavit. Efter att räven raskat oss runt granen, från fyra små barn och ända upp till gammelmormor, smög vi oss in till stan. Midnattsmässa i Adolf Fredrik.

Just nu är Sverige fyllt av liknande berättelser. Om folk som suttit fast i stillastående tåg, där någon har trollat fram en burk sill ur väskan, någon annan en laddning köttbullar, och julen har infunnit sig. Om folk som tagit upp Stilla natt på flygplatsen.

Många kan uppleva traditionen som ett fängelse. Och visst kan traditioner vara begränsande. Men när man plötsligt berövas traditionen, vill man omedelbart återskapa den. Det är ju inget som säger att man måste ha en högtid exakt den 24 december, och att den högtiden ska innehålla en viss uppställning födoämnen, och att nära och kära ska närvara. Ändå är allt annat otänkbart. Traditionen är en så stor del av ens identitet att den inte går att tänka bort.

Kanske går det heller inte att tänka nytt utan att utgå från traditionen.

Varefter Moderna museets text om Viktor Kopps chokladmåleri får utgöra exempel på hur det kan gå med nytänkandet om man klippt banden till traditionen.

Kul, tyckte alla släktingar och vänner vars jul jag exploaterade i texten. Begåvat, tyckte Axess.

En givandets högtid

På juldagen skrev jag om gåvor och civilsamhällets kraft på SvD.se.

Det finns en ideologisk dimension i civilsamhället som en borgerlig regering borde begripa. Ett starkt civilsamhälle är ett skydd mot en klåfingrig statsmakt. Det kan låta fånigt att säga sådant idag, men för bara några decennier sedan så var det ett problem på riktigt, och samhället kan svänga snabbt. Vi vill inte ha ett DDR-Sverige, och ett starkt civilsamhälle är ett skydd mot att sådana tendenser återkommer.

Det finns också en ekonomisk aspekt, som man kan tycka att åtminstone nuvarande regering borde inse. Om föreningslivet, eller kulturlivet, eller Idrottssverige, ska kunna expandera i framtiden så kan det inte ske genom mer offentliga pengar. Den demografiska utmaningen, där allt färre arbetande ska ombesörja välfärden för en allt äldre befolkning, gör att det offentliga snarare måste prioritera hårdare. Lösningen ligger i frivilliga privata pengar.

Regeringen borde riva hindren för välgörenheten. Låta både företag och privatpersoner ge, till en vidare krets verksamheter.

Vilket exempelvis fick Johan Ingerö att kommentera:

En av de viktiga strategifrågorna är just utrymmet för vanligt folk att själva stödja god verksamhet, i stället för att bara hoppas att politikerna ska sköta den biten. Ty från den kommandohöjden avgörs de flesta frågor om privat kontra offentligt. Om Sverige tillåtits odla en givarkultur, hade vår skattekultur aldrig kunnat växa sig så stark.

Doktor Kosmos: Gudmundson medlem i Hitlerjugend

I Anton Gustavssons långa reportage om Doktor Kosmos i Magasinet Novell framgår det att undertecknad nästan blivit besjungen. Det är när sångaren Uje Brandelius, pressis hos Vänsterpartiledaren Lars Ohly, och gitarristen Martin Aagård, kulturskribent på Aftonbladet, resonerar om konflikten mellan jobb och rock det nämns.

Men finns det inte ändå en konflikt mellan att häckla den politiska makten medan man själv har hamnat på maktpositioner inom media och politik? Under intervjun på Pet Sounds hårdnar Ujes röst när han får frågan.

– Såhär är det. Hade vi kunnat leva på Doktor Kosmos – betala hyran, bredbandet, kabel-tv:n och dagisavgiften för de pengarna – då hade varken jag eller Martin jobbat. Men det kan vi inte. Därför jobbar vi. Det är ganska enkelt.
Men att ha vilket jobb som helst är en sak, invänder jag, att arbeta för ett riksdagsparti är något annat.

– Jag har inte valt mellan att vicka på dagis eller att jobba i riksdagen. Jag råkade söka det här jobbet, och fick det. Martin har jobbat i flera år för att ta sig dit han är idag. Det är inte direkt så att vi plötsligt slutar med rock, att jag måste få ett hög-statusjobb, annars skjuter jag mig.

Martin Aagård hakar på.

– Jag känner att det finns en total personlighetsklyvning mellan rollerna. Jag skulle, idag, kunna spela en låt med texten »Dilsa Demirbag-Sten och Per Gudmundson är medlemmar i Hitlerjugend.« Jag skulle aldrig kunna skriva något sånt i en artikel, men jag skulle kunna stå för det som musiker, säger han.

För att förklara berättar Uje om sina arbetsuppgifter på riksdagskansliet.

– En del av mitt jobb går ut på att skriva debattartiklar som Lars Ohly skriver under. De artiklarna kan ingen gissa att den arga popagitatorn Uje Brandelius har skrivit, de är stöpta i en mall som funkar för en partiledare i Sverige. Men när jag går ner i replokalen kan jag säga »Reinfeldt suger kuk«. Det är inget konstigt med det. Vi skiter väl i om äldreomsorgen får en miljard mer eller mindre, det är inte det politisk musik handlar om. Det handlar om käftsmällar och känslor. Man måste kunna separera det där.

"Jugend"? Jag är ju över 40!

Primetal

Dagens artikel på SvDs ledarsida handlar om hur Svenskt Näringsliv anlitet PR-byrån Prime för att låta dess socialdemokratiska konsulter propagera för en tillväxtvänligare arbetarrörelse.

Att det finns upprörda känslor är delvis begripligt. Alla vill vi väl veta vem det är som står bakom budskapen. Om debattören har tillväxt- eller sossemössan på.

När det gäller konsulterna i fråga är det dock inte lätt att se skillnad på huvudbonaderna. Nordström konstaterade ju redan i SSU, på DN Debatt efter valet 1998, att ”en hög tillväxt är det enda sättet att klara omsorgen om våra äldre”.

SSU betalade väl för dåligt.

Det gälla tonläget efter Primegate (ärligt, snart måste vi hitta ett bättre suffix för skandaler) kan förstås också bero på att Socialdemokraterna just nu genomgår en falangstrid om inriktningen. Det är många som vill flytta fram positionerna nu, och hacka på sina motståndare.

Men framförallt visar bråket på hur svagt S har blivit.

Vem hade, för bara något decennium sedan, på allvar oroat sig för att arbetarrörelsen, denna mäktiga koloss, skulle ändra sin politik på grund av några spridda röster? Att partiet skulle byta fot för att den fristående socialdemokraten Erik Laakso, som är en annan av de utpekade, bloggar ”om hur S vunnit när man varit tydliga i jobb och tillväxt”?

Den breda folkrörelsen, med valda ombud från tunga distrikt och högtidliga kongresser – den kan man uppenbarligen påverka med några insändare, bloggposter och tweets idag.

Reaktionen vittnar om rörelsens nedbrutna idédebatt. Krävs det fyra mille för att få fram en socialdemokrat som gillar tillväxt? Och säger mycket om partiets tappade självförtroende.

Ett parti med bred förankring skulle inte förskräckas av ett par debattartiklar. Tänk tanken om LO hade betalat några moderata konsulter som gillar las.

Hmm...

Kul-rim

SvD.se anordnar inför varje jul en rimstuga för läsarna, som jag även i år har fått förmånen att delta i. Det är inte helt lätt, med många förfrågningar på kort tid. Men kul.

Om någon känner för att ge bort en bra Shoot'em up i julklapp, kan jag erbjuda följande:

Jag satte en kula, på torget en dag, i en folkskolegrabb, som var svag.

Jag hade väl femti, använde blott en,

brände den, och sen gick han hän.


Så lyder det samtida kulspelets lag. En Sten Selander som levde idag

ginge hem till sin port, stod för allt han har gjort.

Ångre ej, att han mulat sin vän.

Inspire bakom Taimour Abdulwahabs metoder?

Gasoltuber, tryckkokare, spikar. Varför valde den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al-Abdaly just de metoder han gjorde?

Bombmanualer finns i mängder i de jihadistiska delarna av internet. Inte minst tack vare den svenske medborgaren Oussama Kassirs pionjärinsatser i ämnet. Han är mest känd för att ha försökt grunda ett träningsläger i Bly, Oregon, men det är som propagandaspridare han har haft störst betydelse. Hans Islamic Media Center har av terrorismforskaren Anna Stenersen kallats "al Qaidas förste mediebyrå". Kassir sitter idag fängslad i USA.

Men Taimour Abdulwahab har antagligen kommit i kontakt med nyare propaganda och manualer. Man behöver inte leta länge i de populäraste forumen och webbpublikationerna för att se vad som rimligen stått som inspiration.

Häromdagen postades, på diverse islamistiska sajter, exempelvis en detaljerad illustration om hur man placerar gasoltuber och sprängladdningar i en kombi, ursprungligen en del i utredningen mot Faisal Shahzad, som försökte spränga Times Square med den metoden i New York i maj i år.

Gasoltuber har också använts vid till exempel terrorattackerna i London och Glasgow 2007.

Vad som kan förefalla mer exotiskt är de rapporter om de tryckkokarlikande föremål Taimou Abdulwahab ska ha använt. Men även de kan förklaras lätt.

I sommarnumret av den engelskspråkiga webbtidningen för al Qaida-anhängare, Inspire, finns detaljerade beskrivningar av hur man tillverkar bomber "i sin mammas källare" – med bland annat tryckkokare.

Här berättas också utförligt om vikten av spikar och andra splitterinslag i sprängladdningarna. Bland annat beskrivs hur man kan tejpa fast spik runt en gasbehållare.

De olika numren av Inspire innehåller också, ska man säga, den taktiska förklaringen till de föreslagna attackerna. Här resoneras om jihad som individuell plikt, och om hur småskaliga, ej koordinerade aktioner kan fylla en funktion som del i en större plan att förgöra Västvärlden med tusen nålstick.

Polisen har ännu inte presenterat detaljerna kring de spränganordningar som användes i Stockholm. Men det är ingen dum gissning att de liknar dem som beskrivits i jihadpropagandan.

Gudmundson i Galago, dock inte lika bra som "Viktor Kopp målar choklad"

Förvånad och oändligt stolt upptäcker jag att jag har blivit parodierad i nyaste numret av Galago. Tidskriften har lånat in gästredaktörer från Dotterbolaget, som passar på att häckla uppblåsta manliga opinionsbildare i teppaniayakihällsinspirerade hemma-hos-texter.

Mest träffande är väl studien av Jonas Thente – jag gillar tanken att han doftar Gucci Homme, även om jag inte har en aning om hur den luktar. Undertecknad porträtteras snarast som en Anders Borg, vilket kanske inte känns helt pricksäkert vad gäller verkligheten, men väl passar bra i nidbilden av borgerligheten.

Hela texten finns återgiven på Verklighetens smolk, men jag tar mig friheten att återge den del som handlar om "mig".

Per Gudmundson

Med fast hand styr Per Gudmundson Svenska Dagbladets ledarsidor. Aldrig behöver vi tvivla på att han levererar kraftfulla ledare med ena foten i den svenska traditionalistiska konservatismen och den andra foten i näringslivet. På en höjd i den Ångermanländska skogen står Per och blickar bredbent ner över Ångermanälven. Han skuggar sina ögon med den vänstra handen medan den högra lutar geväret mot axeln.

- Jag är aldrig så levande som här i skogarna. En politisk debatt kommer inte i närheten. Här känner jag mig som människa, som man.

Man kan inte tvivla på att så är fallet. Det glittrar i Pers ögon när vi går igenom skogen. Pers raspiga och mörka röst har något trolskt över sig när han förklarar sin kärlek till skogen.

- Under min uppväxt tog min far ofta med mig ut i skogen, vi kunde gå i timmar och spåra en älg, utan att säga något till varandra. Det var som om det inte behövdes. Skogen, tystnaden och jakten var ett eget tyst språk.

Pers mörka vadmalsbyxor smiter åt kring de kraftfulla och vältränade benen.

- Den dag min son blir tillräckligt gammal hoppas jag att han ska följa med mig och få uppleva det jag upplevde. Få saker fostrar en man på samma sätt som känslan av jakt. Det är något ursprungligt över det.

Vi sätter oss ner vid Pers rastplats, han tar loss vildmarksyxan som hänger i bältet och hugger spån till brasan. När elden sprakar tar han fram det rökta köttet.

- Jag röker allt själv. Att bevara djurets kraft i köttet är det viktigaste. Ibland känner jag mig nästan som älgtjuren. En solitär i skogarna. Ibland ropar jag ut min livskraft, någon gång kanske det är någon som svarar. Någon gång kanske jag möter mitt livs älgko och fäller henne i den gröna mossan, då är min jakt slut…

Det är svårt att föreställa sig något mer bekräftande än att bli förhånad i en tidskrift man har läst och älskat i decennier just för den bångstyriga humorn. Även om det förstås känns märkligt att bli del i en annans konstverk.

Även Lars Vilks har förövrigt inlemmat mig i sitt konstprojekt. På sin blogg redogör han för ett studiosamtal i SVT som jag deltog i.

Under samma rubrik faller den pärla som utsprang från programledaren Micke Leijnegaard i Morgonteve när han diskuterade med Per Gudmundson. I dessa dagar är det bråda tider för att omskriva all etnifiering av en händelse som iscensatts i Stockholm av en svensk man. Ropet ”Allah akbar” lär ha skallat vid platsen och varför skulle man uppge detta i medierna och därmed etnifiera beskrivningen? Leijnegaard frågade Gudmundson om man skulle ha rapporterat utropet om det hade gjorts på göteborgska. Jag tror obetingat att man skulle ha gjort det eftersom ett ”Allååå e’ stö’rrrree” (här med göteborgsk transkription) torde ha varit något av en ljudande överraskning. Gudmundson svarade att man inte brukar översätta ”Allah akbar” i sådana sammanhang. Leijnegaard var ändå inte nöjd eftersom han menade att uppgiften kunde få människor att förknippa dådet med människor med utländsk bakgrund.

Den bästa kulturtext jag läst på sistone kommer annars via Axess från Moderna Museet. Även här är det svårt att avgöra om den är riktig eller en parodi.

"Viktor Kopp målar choklad. Som en del i hans undersökning av det måleriska bildrummet har han sedan 2007 i flera sviter återkommit till chokladkakan som motiv. I kraftig uppförstoring och genom en nyfiket utforskande blick visas chokladens rutmönster. Varje målning är samtidigt flera mindre bilder. Kakans högplatåer närmar sig monokromens serena stillhet, medan de illusoriskt målade mellanrummen dramatiskt avtecknar sig som belysta eller skuggade sänkor. Målningen buktar in och ut i ett spel mellan realism och abstraktion. Som om den vill vara både choklad och färg.

I början brukade Viktor Kopp låta sina initialer avteckna sig i chokladen. Versalerna V och K framträdde nedsänkta i färgen som ett skämtsamt firmanamn. Målningarna från 2010 präglas mindre av den sortens humor och mer av allvar. Kanske till och med av sorg. De byggs upp av en tyngre och mörkare kulör än tidigare och med tydligare rester av den måleriska akten.

Viktor Kopps chokladytor fixerar seendet. Att de kommer ur ett undersökande av dörrar är därför inte förvånande. Inte heller den medvetna blinkningen åt såväl geometrisk modernism som popkonst. Målningarnas vertikala plan pekar tillbaka på sig själva. ”Se mig i min framställning som chokladdörr.” Så talar målningarna till betraktaren. Om färgen och om händelser i färgen. Om motivets realism. Och penseldragets.

Tidigare föreställde oljefärgen choklad. Nu är chokladen verkligen målad färg."

Islamiska Staten hyllar svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab

För att förstå Taimour Abdulwahab al-Abdaly och självmordsbombarattacken i Stockholm måste man förstå internet. Det är inget unikt för honom - men den moderna jihadismen hänger ihop med nätet.

Och det är också i analyser av internet som man kan hitta ledtrådarna till nästa tankeled. Det kan gälla jihadistens föreställningsvärld, kommunikativa vägar, eller rentav medhjälpare.

Internet Haganah fascineras av de kopplingar han finner i de sociala medierna. Här finns en av de stora gåtorna den senaste veckan. En YouTube-användare publicerade Taimours tre ljudfiler, någon av dem dessutom bildsatt med jihadglorifierande illustration, i en tid när enbart TT, Säpo och möjligen den närmaste familjen hade tillgång till filerna. För oss vanliga mediekonsumenter var vid samma tid enbart TT:s lätt förvrängda version den som hade hörts. Den arabiska och den engelska versionen hade ingen hört.

Personen bakom signaturen (namnet i sig är för övrigt en ordlek med Taimour och hans närmaste) döljer sig något som är svårt för andra än polisen att identifiera. Kanske ska man inte spekulera, men letar man efter någon som delar Taimours världsbild ska man nog leta där.

Israeliska terrorismforskningsinstitutet ICT har kartlagt snacket i olika jihadistforum efter attacken. Resultatet är ett åttasidigt kompendium. En hel del vikt läggs vid det faktum att bombdådet kopplas till terrororganisationen Islamiska Staten i Irak. Där finns också en gåta.

Förvisso nämnde Taimour Islamiska Staten i sitt "testamente", och förvisso påstår han där också att han rest i Mellanöstern för jihad, och att han definierat sig som helig krigare i fyra år – alltså samma tidsperiod som ISI har funnits. Men det finns inget konkret som binder honom till organisationen.

Islamiska Statens beundrare tillskriver ändå organisationen attentatet. På olika forum kallas det för "Slaget i Stockholm", och anses vara en framgång för ISI. I hemmagjord propaganda klistras Taimours bild in med ISI-logotypen.

Men ISI har inte själva kommit med någon kommuniké, vilket annars är norm. ISI har inte via sina officiella kanaler tagit på sig dådet. Vilket förbryllar forskarna.

Men på ett officiellt sätt har dock ISI hyllat självmordsbombaren. Islamiska Staten staten har ett Facebookkonto tillägnat sig. Det styrs sannolikt inte från Irak - utan snarare av anhängare med goda kanaler in i organisationen.

Där publiceras ISI:s officiella material, såsom fotografier av martyrer och annan propaganda.

Och där finns också Taimour Abdulwahab uppmärksammad, och hans "testamente" återgivet.

Det hela illustreras med ett montage av bild och text som tidigare i veckan förekommit på nätet (och som även uppmärksammas i ICT-kompendiet). Texten säger "Terroristattacken i Stockholm - vem annars skulle kunna utföra den än riddarna från Islamiska Staten i Irak"

Det skulle kunna betraktas som ett officiellt uttalande.

Finland, Finland, Finland, the country where I want to be...

...Pony trekking or camping, or just watching TV. Så sjöng humoristerna förr.

I veckan intervjuades jag i finska YLE om självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al-Abdaly.

Tukholman pommi-iskun jälkeen Ruotsissa on keskusteltu siitä, miten vastaavat teot voitaisiin tulevaisuudessa estää. Ruotsalaislehtien kirjoituksissa pelätään, miten terrori-isku vaikuttaa ihmisten asenteisiin ja samalla muistutetaan, että avoimia yhteiskuntia ei voi valvoa täydellisesti.

Lauantain pommi-iskun jälkeen Ruotsissa on arvosteltu turvallisuuspoliisia siitä, että Säpo ei huomannut miehen ääri-islamistisia näkemyksiä, joista hän kirjoitti Internetin yhteisöpalvelu Facebookissa. Samalla on kannettu huolta siitä, ettei isku lisäisi muukalaisvihamielisyyttä eikä islamin vastaisuutta.

[...]

Per Gudmundson, Svenska Dagbladet

Olin lehdistötilaisuudessa, kun turvallisuuspoliisin edustajalta kysyttiin, seuraavatko he Facebookia. En itse halua yhteiskuntaa, jossa turvallisuuspoliisi etsisi Facebookista vihamielisiä tai provosoivia mielipiteitä. Avoimessa ja vapaassa yhteiskunnassa tämän tyyppinen totaalinen kontrolli ei ole edes mahdollista. Tiukentuneiden turvatoimien myötä Jihadistit ovat ryhtyneet tekemään Tukholman iskun tyyppisiä yksittäisiä tekoja. Samalla niiden torjuminen on vaikeampaa. Viranomaisten on huomattavasti vaikeampi jäljittää yksittäisiä tekijöitä tai pieniä soluja.

Socialdemokratins kris debatterad i Uppsala

Undertecknad deltog i ett tämligen roande panelsamtal på Utrikespolitiska föreningen i Uppsala i torsdags.

"Socialdemokratin har upplevt en stark tillbakagång i Europa. Från att ha varit statsbärande i många europeiska länder så blir det allt mindre vanligt med socialdemokratiska partier i regeringsställning. Denna trend har synts i Storbritannien där tidigare så framgångsrika Labour har backat och nu senast i Sverige där Socialdemokraterna har backat till en så låg nivå som partiet inte har upplevt sedan 1914. Vad beror detta fenomen på och vad är denna trend ett tecken på?

Välkomna den 16 december till detta panelsamtal tillika UF Uppsalas sista programpunkt för året 2010!

Medverkar gör: Stig-Björn Ljunggren, socialdemokratisk idédebattör och Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet.

Moderator: Leif Lewin, Skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet."

En konservativ högersosse och en radikal vänstermoderat modererade av en extremt luttrad statsvetarprofessor. Det blev rätt kul, även om vi ser dystra ut på bilderna.

Samma dag skrev jag på SvD:s ledarsida om just problemen inom S:

Vad vill S? Problemet fördjupas av att socialdemokratin inte längre har någon konkret ideologi. Det finns ingen ryggrad, ingen reflexmässig position, inget självklart utgångsläge som en talesman kan falla tillbaks på i tider av osäkerhet. Man kan vara för 80-procentiga ersättningsnivåer och bortre parenteser i försäkringssystemen lika väl som man kan vara emot dem. Man kan rösta för ”en skatt på rika”, men lika väl säga nej. Kärnkraft ja – kärnkraft nej.

Socialismen har dött som idé, samtidigt som alla andra partier har accepterat välfärdsstaten. Så socialdemokratins styrka har tidigare varit dess regeringsduglighet. Idéerna har fått stryka på foten till förmån för pragmatisk maktutövning. Men ett maktparti utan makt – vad är det?

Hot mot Europa i svenskt forum

Att den här bilden postas på det svenskdrivna jihadforumet Al Qimmah, där inlägget i övrigt önskar att Europa ska bli en ocean av blod i jul, är oroande.


(Inlägget postat av användaren Mushrif17)

Så undvek Sverige Guantanamofånge nummer 49

Att döma av de amerikanska diplomatdepescher som framkommit i Wikileaks ville USA få Sverige att ta emot dåvarande Guantanamofånge nummer 49, Assem Matruq Mohammad al Aasmi, saudisk medborgare född i Gaza och medlem av al Qaida. Ambassaden i Stockholm skriver om hur de försökte få till stånd en asylprocess:

"We will schedule another meeting with the Migration Board to raise again the case of Palestinian detainee Asim M. Al-Aasmi. Per Ref B, we request additional information to be sent front channel, including on risks of persecution he might face in Gaza, for release to Swedish authorities."

Men trots att Sverige officiellt gärna medverkar till att Guantanamo stängs ned vill statsapparaten inte att detta ska ske till priset av minskad nationell säkerhet. Sverige vill, kort sagt, klokt nog inte ta emot fångar som kan utgöra säkerhetsproblem.

Det är inte bara återfallsrisken – nu närmare 25 procent – som oroar.

Det är tyvärr även så att fångar från Gitmo blir idoler när de kommer ut, oavsett historik. Således har exempelvis svenske medborgaren Mehdi Ghezali blivit föremål för (och aktivt deltagit i) jihadistisk propaganda. 2008 lät han sig intervjuas av Al Yaqeen Media, oberoende jihadistisk.

Ghezalis historia har ju visat sig inte verka avskräckande på alla. Några svenska medborgare tyckte exempelvis att han var ett utmärkt resesällskap i en gruppresa till Pakistan (vilket för övrigt noteras av USA i en annan depesch, om islamism i Sverige).

Det är därför glädjande att se att svenska säkerhetsorgan noterat denna tendens och gjort problematiken tydlig. Amerikanska ambassaden noterar:

"Ekblad emphasized that the Swedish Security Services (SAPO) reviews all resettlement cases and that they effectively have a veto power. (As noted in reftels E and F, previous Guantanamo resettlement requests were denied in part on the basis of security concerns over specific individuals.)"

[...]

"In addition to the personal backgrounds of potential refugees, we assess that SAPO would also be concerned over specific classes of persons who might be become "instant heroes" in certain Swedish minority communities because their status as former Guantanamo detainees. Ethnic Somalis, for example, would likely receive special status in Sweden's minority Somali communities in Rinkeby and elsewhere. Ethnic Uighurs or Uzbeks, on the other hand, would have no such minority community base here."

Men inte heller uighuriska före detta Guantanamofångar tas emot med öppna famnen. Tvärtom har omskrivna fall med uighurer fått svenska myndigheter att tänka både en och två gånger. Amerikanska ambassaden skriver:

"Ahlvin and Ekblad noted that Sweden has never accepted Guantanamo detainees before, and noted the "sensitive" case of Adil Hakimjan, an ethnic Uighur who had been resettled in Albania but applied for asylum in Sweden several months ago. Because he had already obtained residency in Albania, his application was denied in June and his appeal was denied this month. Nonetheless, there has been "public outcry" over the denial, which could "inform the environment" in which this request is received. Therefore, while the case of Detainee 049 will be considered in a "friendly environment," in light of the current situation, it could still be a "hard sell" that would need "political support," Ekblad said."

Fånge nummer 49 hamnade slutligen i Spanien.

Från al Qaida till Göteborg: martyrbiografi över somaliesvensken Abu Abdallah al Somali

Abu Abdallah al Somali dog i det heliga kriget i Afghanistan – men bodde dessförinnan i Sverige. En kort biografi över honom har publicerats (vilket inte är ovanligt när det gäller internationella jihadister) i serien "Martyrer i en era av alienation", som gavs ut av al-Qaida-anknutna Al-Fajr Media Center i januari 2008.

Terrorismforskaren Marisa Urgo, på bloggen Making Sense of Jihad, har skrivit omfattande om de olika personbeskrivningarna. Hennes sammanfattning av somaliesvensken är dock kort.

Abu−Abdallah al−Sumali: Born in Somalia, he participated in jihad against the Soviet invasion of Afghanistan and was active in training and financing jihad activities in Somalia. After his name appeared on the FBI wanted list, he fled Sweden where his family lived to Somalia and then to Afghanistan where he was killed.

An interesting bio highlighting the Western character of and the deep connection to AQ for Somalia’s Salafist-Jihadist. It suggests that many members of the Somalian AQ cadre could jump between Western diaspora communities and regions of violent jihad.

Enligt uppgift hade alltså Abu Abdullah stridit i omgångar i Afghanistan, på den tiden Abdullah Azzam och Usama Bin Ladin bedrev jihad i Peshawar, men ändå fått möjlighet att bosätta sig i Sverige, varifrån han ska ha finansierat jihad i sitt hemland Somalia. När Säkerhetspolisens blickar slutligen riktades mot honom reste han för sista gången åter till Afghanistan.

Abu Abdallah bodde även en tid med den göteborgske jihadisten Ralf Lennart Wadman, mer känd som Abu Usama El Swede, som 2004 berättade följande på ett islamistiskt webbforum:

"det var en ära för mig att bo med denna man !

Vi bodde några bröder i ett Nordisk land 2000,2001 och vi jobba vi var ca 8 bröder från sverige mesta dels somalier. Jag och Abu Abdallah delade rum. Han var masallah , vi bodde med några lite mindre religösa bröder som pratade Qabil ect... Han lämna alltid huset vid dom tillfällena han bruka säg till mig att komma. Han hatade Qabil ect.. och brukade varna bröderna från dessa shitan saker !

Vet denna man Han vakan tidigt på Morgonen han gick alltid ut och Jogga innan jobbet , Han hadde 2 helttids jobb , då han lovat sin mor i somalia som nästan var blind att ta henne till Hajji vilket löfte han höll !

Efter Hajj med sin Mamma kom han tbx. Och fortsatte jobba ! Han var ofta i Stockholm och i bland körde han mig från de Landet vi befann oss i till Göteborg.

Han hadde nästan spenderat 10 år i Afgahistan ( fram och tillbaka ) han berättade det bästa som fanns , var att rida runt på häst vilket han gilla.

En bror berätta som var med han under den tiden , om vad Afghanerna sa om han ; Den galna "Mörka Mannen" på Hästen

Efter han kom tilbaka från Hajj föröskte han ta sig till ett annat land , men gick inte tyvärr och det var då han begav sig tbx till Afgahistan och bröderna.

Och kan bara påpeka att Säpo försökte ta han vid detta tillfälle men utan att lyckas"

Världen är liten. Från al-Qaidas hårda kärna rakt till den svenska internetjihadismens gudfader – kontaktvägen är spikrak.

I martyrbiografin beskrivs, om än kortfattat, hur Abu Abdallah bedrev jihad mot Sovjet tillsammans med den första generationen av al-Qaida, hur han senare flyttade till Afrikas horn och startade träningsläger där, hur han bedrev heligt krig mot Etiopien i den somaliskdominerade provinsen Ogaden, hur han senare flyttade till Sverige men ändå finansierade somalisk jihad härifrån - men också hur FBI uppmärksammar honom och att han därför drar tillbaks till Afghanistan, där han ansluter under Sheikh Abu Laith al-Libis kommando, och sedermera dör.

I väntan på en översättning kommer här den arabiska biografin.

أضع بين أيديكم سيرة الشهيد كما نحسبه / أبي عبدالله الصومالي

من كتاب شهداء في زمن الغربة

الطائر المهاجر

أبو عبدالله الصومالي

بالرغم من الشيوعية الضاربة الأطناب التي كبلت المسلمين هناك في أرض الصومال

رغم تلك العقود السوداء من حكم الشيوعية البائدة .. إلا أن بذرة الخير المتأصلة في هذا الشعب المسلم ما زالت تُثمر لنا الكثير من الثمار الطيبة التي تربت على كتاب الله ونهلت من معين الحبيب المصطفى صلى الله عليه وسلم

أبوعبد الله الصومالي ولد في الصومال ، وفوق ربوعها تف ، وتقت أمام صبحه ، وفي مدارسها درس ... وما أن أكمل الثانوية العامة حتى التحق بإحدى الكليات لإكمال مشوار دراسته ، تخرج شهيدنا من تلك الكلية ، وسرعان ما التحق بالسُّلم الوظيفي مدرساً في المدارس الحكومية .. ولم يمنعه ذلك من ممارسة هوايته الرياضية التي ارتقى بها ، وذاع صيته ، وغدا من المحترفين فيها في مسقط رأسه .. ومع تأجج نار الجهاد واشتعال جذوتها فوق ذرى خراسان .. ومع الصيحات التي انطلقت من حنجرة مجدد فريضة الجهاد الغائبة الشيخ الشهيد عبد الله عزام .. وصل النداء وطرق مسامع أبي عبد الله الذي منّ الله عليه بالهداية والرشاد في سن الخامسة والعشرين

وسرعان ما حزم حقائبه ، وأقبل للذود عن حمى المسلمين نائياً بنفسه عن زخرف الدنيا وزينتها ، ولسان حاله يردد

وما العيش إلا مدة وسوف تنقضي * وما المال إلا هالك وابن هالك

وهناك في بيشاور مهوى أفئدة المجاهدين في ذاك الزمان حطّ رحاله ، وسرعان ما التحق بمعسكر صدى أول معسكر شيده عبد الله عزام لاستقبال أُسود الشرى القادمين للذود عن لا إله إلا الله .. وما أن أنهى إعداده حتى التحق بجبهات القتال مستلاً سيفه قاصداً النيل من هامات أبناء الشيوعية الحمراء

ذو عزمة كغرار السيف مردفة * بهمة هامة الجوزا تناجيها

وهناك حيث الرصاص وحده يعبر عن عزة هذا الدين بدأ مشواره القتالي ، فشارك الآساد جهادهم ورباطهم ، وذاقت الشيوعية زفرات مدفعه .. وما هي سوى سنوات معدودة حتى تحطمت أُسطورة الجيش الأحمر ، وغدت سراباً وحكايات يتسامر بها عشاق إبليس

فتحت كابل وسيطر المجاهدون عليها وهنا بدأت نوازع الفتنة تلوح في الأُفق ، وسرعان ما دبت روح القتال بين الإخوة الفرقاء طمعاً في عرش كابل

وكبقية الكثير من أبناء يعرب المهاجرين انضم شهيدنا إلى صف حكمتيار الذي كان أقرب القادة الأفغان إلى الحق في نظر الكثير ممن عايشوه ، ولم يمض كثير وقت على التحاقه بحكمتيار حتى فارقه ويمم ، وجهه قاصداً مسقط رأسه الصومال

وفوق ثرى مسقط رأسه بدأ مسيرته المباركة فأنشأ العديد من معسكرات التدريب بمعية إخوانه لتدريب الشباب العائد إلى ربه والمتعطش للجهاد ونزال ملل الكفر

وبعد جهد جهيد سمت به روحه الشامخة المتعطشة للمجد واستطاع بتوفيق الله فتح جبهة قتالية في منطقة أُغادين وإعلان الجهاد ضد الغاصب النصراني متمثلاً في دولة الحبشة المدعومة من قوى الصليب العالمي

جرى معه الجارون حتى إذا انتهوا * إلى الغاية القصوى جرى وأقاموا

أدبرت الأيام مسرعة واضطر أبو عبد الله للسفر إلى السويد طمعاً في رؤية أبنائه .. وبين السويد والصومال راح وغدا وجلب معه الكثير من الأموال في كل مرة لتمويل الأعمال الجهادية فوق ذرى مسقط رأسه ، ولم يقتصر دوره على الدعم المادي بل شاركهم الكثير من غدواتهم وروحاتهم التي استهدفت العديد من المنصرين والجواسيس

وهل تغني الرسائل في عدو * إذا ما لم يكن ظبىً رقاقا

تصرمت الأيام مسرعة بشهيدنا وإذ بمكتب التحقيقات الفدرالي الأمريكي يدرج اسمه ضمن لائحة المطلوبين إليه بصفته عضواً في جماعة الاتحاد الإسلامي الصومالية

وبطريقة ما استطاع الفرار من السويد والوصول إلى مسقط رأسه ، وهناك بين روابي الوطن نصحه المقربون بالبقاء بين الأهل والعشيرة إلا أن آيات سورة البحوث والفاضحة أبت عليه ﴿يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ مَا لَكُمْ إِذَا قِيلَ لَكُمُ انفِرُواْ فِي سَبِيلِ اللّهِ اثَّاقَلْتُمْ إلى الأَرْضِ أَرَضِيتُم بِالْحَيَاةِ الدُّنْيَا مِنَ الآخِرَةِ فَمَا مَتَاعُ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا فِي الآخِرَةِ إِلاَّ قَلِيلٌ﴾ (التوبة : 38) نعم لقد أبت عليه نفسه الأبية البقاء بين الأهل والعشيرة وإخوانه هناك فوق ذرى خراسان يتلوون على اللظى ، وهم يواجهون العالم بأسره

حزم عاشق الردى حوائجه ، ويمم وجهه قاصداً شوامخ خراسان ، وبعد جهد جهيد وصل المهاجر الغريب ولكن الوصول جاء متأخراً فقد سقطت الإمارة الإسلامية ، وعلاها ورثة الروم وأذنابهم المرتدون ... وبعد سنة ونصف قضاها ينتظر اللحاق بموكب غرباء آخر الزمان يسر الله أمره والتحق بالشيخ أبي الليث الليبي الذي شاركه جهاده ورباطه

صفاته وأخلاقه :- كان رحمه الله كما حدثني الأخ عبدالحفيظ الصومالي: " محافظاً على الصلوات حتى قبل التزامه ، تالياً لكتاب الله قائماً لليل والناس نيام ، حافظاً للكثير من أجزاء القرآن الكريم

وهناك في غزوة شنكاي الثانية كان رحيل الأسد الصومالي بعد رحلة عطاء فريدة .. فبعد أن أعدّ آساد التوحيد العدة لغزو مراكز المرتدين هناك فوق قمة شنكاي توجه ورثة محمد صلى الله عليه وسلم تحت جنح الظلام ، وألسنتهم تلهج بذكر الله قاصدين معاقل الخيانة والردة

وما أن وطأت أقدامهم الأماكن المخصصة مسبقاً حتى دوّت صيحة الله أكبر معلنة بدء اقتحام ساح المنايا وبحر الحتوف وزأرت أُسود الرحمن وحمحمت الجياد ، وتقدم الفرسان لا يبالون بالردى

فثب واثقاً بالله وثبة ماجدٍ يرى * الموت في الهيجا جنى النحل في الفم

وهناك اقتحم ابن الصومال على مراكز العدا ولم يعد فقد أقبلت رصاصات الشهادة تبحث عن عاشقها لتطوي صفحة هذا الفارس المقدام ، وترحل بروحه إلى الباري تشكو ظلم أزلام الجاهلية وسدنتها

وما مات من ألقى إلى الله نفسه * وإن حولت وسط اللحود المضاجع

Vem är Abu Sulayman al-Nasir?

På världens just nu största jihadistforum al Shumukh var en användare förbluffande tidigt ute med att publicera bilder på den svenske medborgaren och självmordsbombaren Taimour Abdulwahab "al-Abdaly". Användaren kallar sig Abu Sulayman al-Nasir.

Det är ett namn som skapar både förvirring och nyfikenhet. Den Islamiska Staten i Irak (ISI) har nämligen en militär befälhavare – krigsminister kallar de honom – som heter nästan samma sak. Men enligt internetanvändaren är han och krigsministern inte samma person. Spekulationerna fortsätter dock.

En stor fråga är förstås hur han så snabbt kunde ha tillgång till privata bilder på självmordsbombaren. Det kräver nämligen antingen goda kontakter med gärningsmannen själv eller god kännedom om internets svenska delar – rentav kunskaper i svenska.

Abu Sulayman al-Nasir är dock även högintressant av en annan anledning. Detta är nämligen inte första gången han intresserar sig för jihad i Sverige.

I våras bloggade jag om ett hot publicerat på världens då ledande jihadforum al-Faloja:

"Den 10 mars publicerades på Al-Faloja ett hot mot Sverige (och Danmark och Holland), undertecknat Abu Suleiman Al Nasr, med anledning av konstnären Lars Vilks bild av profeten Muhammed som rondellhund. Om inte Sverige inom en månad ber om ursäkt för att ha skymfat Muhammed, och om inte Sverige inom en månad upphör att bedriva krig mot islam, heter det, så kommer Sverige och svenskar varhelst de befinner sig att bli måltavla för terrorattacker.

Skribenten manar muslimer i Europa att förbereda sig för strid, att organisera celler för att kunna attackera islams fiender, påminner om att det är en religiös plikt att döda dem som skymfar islam, uppmanar till attacker på svenska intressen i muslimska länder, och säger att svenska medborgare ska tas som gisslan.

På lördag, den 10 april, går tidsfristen ut."

Hotet, på arabiska:

بسم الله الرحمن الرحيم
الحمد لله ناصر الموحدين ومذل اهل الشرك والكفر اجمعين والصلاة والسلام على نبينا محمد و على اله وصحبه اجمعين وبعد:
فهذه رسالة تحذير الى الدول التالية:
هولندا
الدنمارك
السويد
نقول لهم فيها..ان انصار الجهاد في العالم الاسلامي لن يقفوا مكتوفي الايدي تجاه الحرب المعلنة من قبل الدول اعلاه على الاسلام واهله وسب النبي والانتقاص منه برسومات كاريكاتورية وعمل افلام تحرض ضد الاسلام والمسلمين و تنتقص من القرأن ومن شخص النبي ( صلى الله عليه وسلم).
فيا دول الكفر لكم مهله شهر واحد من تاريخ صدور هذه الرسالة لكي تعتذروا للمسلمين وتكفوا عن حربكم على الاسلام.
و بخلاف ذلك ستكون مصالحكم و بلادكم هدفا للمجاهدين.
فقسما بالله رافع السماوات بلا عمد لن نترك فعلكم دون عقاب ..فأغتنموا الفرصة و قدموا الاعتذار فهذه الرسالة هي ليست مجرد كلمات بل المراد منها ان تكون حجة عليكم كي لا يقول قائل ان المجاهدين لم يسلكوا الطرق السلمية..فها نحن نعطيكم الفرصة والمهلة و بعد انقضاء الشهر ستكون ارضكم ومصالحكم اهدافا مشروعة لنا.
و نوجه في رسالتنا نداء الى عدة جهات اخرى..
الى المسلمين في اوروبا.. الى اهل التوحيد واهل لا اله الا الله... اخوتنا في الله اعدوا العدة و استعدوا لمواجهة شاملة مع الدول التي ذكرناها .. و اعلموا ان قتل المسيء لرسول الله امر واجب وهذا هو الحد الشرعي ولا خلاف في ذلك.
فلا تتردوا في اعداد العدة و تنظيم الخلايا من اجل مواجهة اعداء الاسلام.
و الى المسلمين في البلاد الاسلامية كافة...
عليكم ما يلي:
1. مقاطعة الدول التي ذكرت اعلاه و عدم البيع والشراء والاتجار والتعامل معها اطلاقا.
ومن فعل فقد والى اعداء الاسلام وهو معهم في الكفر سواء..فكيف يرضى مسلم ان يضع يده بيد من يسب نبيه و يسب القرأن.
2. بعد انقضاء مدة الشهر التي اعطيت الى الدول اعلاه..على المسلمين في البلاد الاسلامية فعل كل ماهو متاح لضرب مصالح تلك الدول في بلاد الاسلام والعمل على اسر رعاياهم وايقاع اكبر الضرر في صفوفهم.
والى المجاهدين الصادقين ابناء الطائفة المنصورة..انتم اعلم بدوركم ولستم بحاجة لتذكير لكنا ندعو الله لكم ان يمدكم بقوة من عنده و يسدد رميكم.

اللهم هل بلغت..اللهم اشهد.


ابو سليمان الناصر
10\3\2010

Samme man – Abu Sulayman al-Nasir – då, som nu.

Vilken är hans koppling till Sverige? Varför har han fokuserat just på Sverige? Vem är han? Kände han den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al-Abdaly?

Skapa en Expo mot jihadisterna!

Dagens text på SvDs ledarsida handlar om övervakning av jihadister. I ett öppet och demokratiskt samhälle kan inte de statliga säkerhetsorganen ges total kontroll och insyn. De kan såklart bedriva omfattande spaning - men de kan inte utgöra den kontrollerande kraft som avskräcker från radikalisering. Den sociala kontrollen kan inte vara statlig - för då blir det som på Kuba med små revolutionskommittéer i varje kvarter. I ett fritt samhälle sköter medierna granskningen, och den granskningen fungerar i sig avskräckande.

Om en nazist hade sprängt en bomb på Drottninggatan hade vi inte haft några som helst kunskapsluckor. Ett telefonsamtal till tidskriften Expo hade räckt. Där hade man kunnat peka ut gärningsmannen, hans nätverk, förklara hans ideologi och kunnat infoga det hela i en historisk eller internationell kontext. Journalistiken hade legat före.

De senaste dagarna har allt fler ropat efter Säkerhetspolisen. Hur kunde Säkerhetspolisen ha missat denne man? Ja, det är förstås en viktig fråga – men viktig är också frågan: varför hade inte pressen någon aning om vem mannen var? Varför var det ingen tidning som i förväg hade koll på hans nätverk, på hans radikalisering eller på hans våldsbenägenhet? Hur kunde journalistkåren missa honom?

Det är därför den här bloggen återkommer till önskan om en Expo som granskar islamismen. Det var bland det första som skrevs här på bloggen, och lär väl också bli det sista om inte de aktörer som skulle kunna samla ihop kompetensen och trovärdigheten börjar känna ett kall.

Nå. Ett utdrag ur dagens ledare.

För bara något decennium sedan var våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige just en fråga om invandrade människor och deras personliga nätverk.

Mohamed Moumou, som sprängde sig själv till döds 2008 när han var befäl i al-Qaida i Irak, spred dessförinnan kunskaper och ideologi från sin lägenhetsmoské i Brandbergen. Hans danske motsvarighet Said Mansour, nu i fängelse, byggde upp en anhängarskara kring sin lilla boklåda.

Sedan kom internet. Svenske medborgaren Oussama Kassir, som sitter i amerikanskt fängelse, är mest känd för att ha försökt bygga upp ett träningsläger i USA. Men hans stora betydelse låg i propagandaspridningen. Hans Islamic Media Center har av en forskare beskrivits som ”en av al-Qaidas första mediebyråer”.

Även nu är vi framträdande på området. Exempelvis styrs den somaliska rörelsen Shabaabs forum al-Qimmah från Sverige.

Utvecklingen har lett till att personliga, fysiska kontakter spelar allt mindre roll i rekryteringen. Således har vi också fått en ny sorts militanta islamister.

Säkerhetspolisens rapport Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige är den första officiella kvantifieringen av problemet. Under 2009 var det knappt 200 personer som Säpo betraktar som aktiva jihadister.

De är i huvudsak män, oftast boende i storstad, 36 år i snitt, med varierande yrken och inkomster samt härstammande från 25 länder – och inte alls sällan från Sverige. 80 procent av de 200 går att länka till varandra, främst i form av vänrelationer.

De utgör ännu inget direkt hot mot samhället – möjligen mot enskilda – och intresserar sig främst för konflikter utomlands. De radikaliseras oftast på nätet.

Den nya jihadismen kräver nya åtgärder. Det är inte längre så att problemet kan lösas med hårdare gränskontroll, även om sådan också bör övervägas.

Nu måste kontrollen ske inom gränserna, vilket är en utmaning för varje rättsstat.

Men ere nån dörrterror? (Hare Krishna, Ha-Hare Krishna!)

Deltog i morse i SVTs Gomorron Sverige, med Eric Sundström, i ett samtal om terrorism.

Facebookskanning och det öppna samhället

I dagens ledarartikel i SvD försöker jag beskriva några tendenser i den globala jihadiströrelsen, och förklara vilka problem de utgör för Säkerhetspolisens arbete i ett fritt och öppet samhälle.

Facebook! ropar en journalist långt bak i trängseln i den lilla sal där Säkerhetspolisen håller presskonferens. ”Skannar ni av Facebook?”

Det är alls ingen dum fråga. Självmordsbombaren hade det senaste året visat tydliga tecken på radikalisering. Han hade lagt upp filmer på internet med islamistisk propaganda, han hade gått med i grupper som hedrar den sorts extrema imamer som är andliga vägledare för al-Qaida, och han hade öppet visat sympati för tanken att införa ett globalt kalifat styrt av sharialag, vilket är terroristernas mål.

Precis som Aftonbladet skrev igår i artikeln ”Polisens misstag” var han ”en tickande bomb”. Det förelåg ”tecken på extremism som Säkerhetspolisen missade”, inte minst de ”islamistiska åsikter” han spred ”via sin facebooksida”.

Men det är inte bara så att det vore resurskrävande och tekniskt svårt – vi vill först och främst inte ha ett samhälle där Säpo ”skannar av facebook” efter misshagliga eller provocerande åsikter.

I ett öppet och fritt samhälle kan man inte ha den typen av total kontroll. Den övervakningsstat som befarats har heller inte införts, FRA-debatt eller ej.

Efter den 11 september 2001 stramades säkerhetstänkandet dock upp över hela världen. Det har lett till krångel på flygplatser, men också till att det är svårare idag än för tio år sedan att begå centralt planerade, koordinerade och omfattande terrorattacker.

Jihadisterna har mött detta på två sätt. För det första har man sänkt ambitionerna för vad som räknas som framgång. Exempelvis räknades kalsongbombaren förra julen som en succé, trots att han knappt antände sina egna könsdelar. På samma sätt hyllas nu den svenske självmordsbombaren, trots att de fysiska skadorna av attentatet begränsar sig till en nedriven reklamskylt för fish’n’chips.

För det andra har man börjat uppmuntra, från centralt håll, enskilda aktioner. Sådana har utförts tidigare också, men sågs då mer som spontana utbrott. Fenomenet fick namnet Sudden jihad syndrome. På senare tid har dock inflytelserika terrorledare uppmanat till dessa småskaliga dåd varhelst det kan finnas vilja att utföra dem. Väst ska förblöda efter tusen nålstick, säger man.

För dem som ska stoppa terrordåd är det svårare att spåra ensamvargar eller små celler än att slå till mot stora nätverk.

En annan tanke har grott de senaste dygnen. Många ropar efter Säkerhetspolisen nu. Varför hade Säpo inte koll, frågar man sig.

Men kan man inte lika väl fråga sig varför pressen inte hade koll? Varför har ingen journalist sett vad som var i färd att ske? Varför visste inte en enda nyhetsredaktion – från Tranås till Luton – vem mannen var? Ett nazistdåd av motsvarande allvarsgrad skulle definitivt ha kunnat såväl förutses som förklaras av exempelvis Expo. Nätverk och beteendemönster skulle sedan länge ha varit kartlagda. I ett öppet samhälle spelar den fria pressens granskning väl en större roll än Säkerhetspolisen?

Med Guillou i radion

I eftermiddags debatterade jag, för tredje gången i år, med Jan Guillou, denna gången i Studio Ett i P1, om självmordsbombaren och terroristlagstiftning.

"Jan Guillou, journalist och författare och Per Gudmundsson, ledarskribent Svenska Dagbladet."

Argumentet utgick ifrån Guillous text i Aftonbladet idag. Guillou menade, enkelt uttryckt, att det stora hotet är det hot mot demokratin som terrorlagarna medför – enligt Guillou är dessa rasdiskriminerande och provocerande. Jag påpekade att Guillou genom hela sin karriär förringat problemen med terrorism. För ovanlighetens skull gick jag även till attack en smula, vilket ledde till att Guillou menade att jag smutsade ner en viktig debatt med personangrepp.

Det skulle han aldrig nedlåta sig till, antar jag.

"Den där medvetslösa nissen", "skitnödig och desorienterad"

Expressens ungkulturpris Heffaklumpen 2010 går till Gunna Grähs. I vinnarintervjun kallar hon undertecknad för "den där medvetslösa nissen på Svenskan", synbarligen för att jag i en text på SvDs ledarsida menat att bland andra hennes böcker bygger vidare på en tradition av politiska barnböcker. Som om jag – värsta proggfarfar – hade menat något negativt med det.

Nå. Så här står det:

Kollar man i hennes – omkring 50! – böcker ser man att hon ofta skildrar Stockholm, ur alla möjliga och omöjliga perspektiv.

– Det är inte så vanligt med definierade miljöer i bilderböcker, det är oftast bara allmänna bakgrunder. Det är en styrka med Hejhej-serien, den här lilla gemenskapen kring kebabhak och löpsedlar.

– Men då får man veta att böckerna är politiska. Som den där medvetslösa nissen på Svenskan som skrev att ”Dagens mödrar läser hellre Mama än Mao”…

Nissen är Per Gudmundson, som listade Mehmet och Lilla Luna som en modern arvtagare till Sprätten satt på toaletten (19/9).

– Bra bild av en skitnödig och desorienterad samtid: en soppåse är med automatik ”politisk” – haha! Det är ju kul med folk! Och att bottna i miljöer och människor omkring sig. Som barn förstås gör – dom observerar och söker efter sammanhang. Och det är väl rimligt att det finns olika slags böcker?

Nej, det ska bara finnas en bok: Hayek och lilla Hanna på äventyr i Nattväktarstaten.

Uttrycker jag mig verkligen så luddigt?

Nakensport

Helgens ståhej gjorde att en annars bra text på SvDs ledarsida hamnade i skymundan. På söndagen skrev jag om mitt första tv-jobb.

Gert Fylking hade gjort ett inslag med några strippor som spelade biljard. Som produktionens springpojke blev det mitt uppdrag att göra en uppföljare. En tjej på försäljning hade klubbor som jag kunde låna, sade Robban Aschberg. Det fick bli golf.

Nollbudgettalkshowen Glasberget sändes i TV3, direkt mitt i natten, ifrån glaskuben högst upp i Lumafabriken i Hammarbyhamnen. All teknik sköttes av praktikanter från ett mediegymnasium i Falun. Vinjettmusiken körde vi från en vevgrammofon bredvid soffgruppen, eftertexterna var handskrivna lappar i närbild, och kontaktadressen var ett hotmailkonto. Enligt ryktet gjordes programmen enbart för att Jan Stenbeck ville se sin kommunikationschef Bert Willborg i kvinnokläder i ett avsnitt.

Det var mitt första tv-jobb, och nu hade jag 48 timmar på mig att tillverka ett inslag om nakengolf. Det fick inte kosta något.

Självmordsbombare i Stockholm

En man sprängde sig själv till döds i Stockholms city i eftermiddag, bara minuter efter att en personbil exploderat en bit därifrån. Enligt Aftonbladet ska vittnen på plats hört självmordsbombaren "ha ropat något på arabiska innan bomben detonerade". Till DN säger den sjukvårdare som var först fram att "Jag tog bort en palestinahalsduk från hans ansikte för att frigöra luftvägarna".

Strax innan explosionerna fick nyhetsbyrån TT ett mejl, som möjligen kan vara relaterat, addresserat till:

..."Sverige och svenska folket".

Han hänvisar till den svenska tystnaden kring Lars Vilks målningar, de svenska soldaterna i Afghanistan och säger att "nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör."

"Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten och ert dumma support till grisen Vilks".

Därpå uppmanar mannen alla muslimer i Sverige att "sluta fjäska och förnedra er". Han avslutar meddelandet med ännu en uppmaning till "alla mujahedin i Europa och Sverige":

"Nu är det dags att slå till, vänta inte längre. Kom fram med vad än ni har även om det är en kniv och jag vet att ni har mer än en kniv att komma med. Frukta ingen, frukta inget fängelse, frukta inte döden."

Polisens pressmeddelande anger klockslag och plats:

Explosion i centrala Stockholm

Föremål på en lastbil på Olof Palmes Gata/ Drottningatan har exploderat och brand har uppstått. I korsningen Drottninggatan - Bryggargatan har en man anträffats avliden.

Kl 16.52 inkom larm om upprepade explosioner i en bil på Olof Palmes gata/Drottninggatan.
Kl 17.02 inkom samtal en person anträffats svårt skadad på Drottninggatan vid Bryggargatan.
Det som är känt hittills är att i fordonet, en personbil, har flera explotioner inträffat och att en person anträffats svårt skadad, personen avliden.
Fordonet har brunnit men är nu släckt. Polis har spärrat av de angränsande gatorna och inleder utredning kring explosionen.
Två personer har först till sjukhus från platsen där den den döde finns.

Enligt uppgifter fanns det gasolbehållare i den sprängda personbilen – en metod som känns igen från Storbritannien 2007, då islamistiska terrorister ("läkare utan gränser" som de kallades, eftersom de var just välanpassade doktorer) försökte spränga bilar såväl inne i London som på Glasgows flygplats. Andra uppgifter talar om att självmordsbombaren haft en väska med spikar – även spikbomber är en beprövad metod (också bland islamister i Europa).

Det är första gången på många år som Stockholm utsätts för vad som måste kallas ett terroristdåd. Senast det hände var 2005, när en vallokal i Kista drabbades av brandbomber, från några ungdomar som påstod sig utgöra ett nordiskt al Qaida, i syfte att sabotera det irakiska valet.

Men ska man utföra terrordåd i Sverige ska man förstås göra det under Nobelfestligheterna, då alla världens medier är på plats.

Faktum är att dådet bär spår av noggranna studier och god planering. Det finns förstås ingen rimlig anledning att tro att dådet utförts på kommando från al Qaida centralt, men gärningsmannen har definitivt kännedom om al Qaidas modus operandi. Simultana explosioner i shoppingdistriktet, kraftfull mediebevakning, gasol/spik – flera detaljer talar för att gärningsmannen har läst på.

Uppdatering 23.52

Kollektivet på Flashback Forum har identifierat ägaren till den sprängda bilen, en 28-årig man bosatt i Tranås i Jönköpings län. På vad jag på god grund antar är mannens Facebook-sida har han gett sig själv efternamnet Al-Abdaly, vilket antyder att han härstammar från Amman i Jordanien (ett land han också besökte i mars i år att döma av bilderna han lagt upp).

I sin profil har mannen listat favoriter som "Islamic Caliphate State" och al Qaida-ideologen Sheikh Abu Muhammad al Maqdisi, i sin logg har han återkommande uppdaterat med filmklipp från islamistiska stridszoner som Tjetjenien och Irak, varvat med nasheeder och islamiska budskap, hans profilbild föreställer heliga krigare som reser islams baner.

Det är ingen dum gissning att bilens ägare och självmordsbombaren är samme person.

Uppdatering 01.15

Detta är den första självmordsbombaren på svenskt territorium, men tyvärr långt från den första svenska självmordsbombaren.

Förste svensk lyckades aldrig. Mirsad Bektasevic fängslades istället, i Sarajevo 2005 – polisen beslagtog då såväl sprängmedel som bombbälte. Två svenskar har senare sprängt sig i Irak. Dels Mohamed Moumou, som kallade sig Abu Qaswarah när han var andreman för al Qaida i Irak. Moumou sprängde sig när hans cell attackerades av polis och militär i oktober 2008. Hans vän Makram Mejri, även kallad Abu Mu'az, ska ha sprängt sig i augusti i år. I veckan föll dessutom dom i Göteborg gentemot två somaliskättade svenska medborgare som ska ha planerat självmordsattentat, Billé Ilias Mohamed och Mohamoud Jama. Även den senares hustru ska ha varit tilltänkt självmordsbombare.

Vilket gör dagens huvudperson till den sjunde självmordsbombaren i Sverige, och den tredje som lyckas detonera. Men den förste på svensk mark.

Uppdatering 01.43

Der Spiegel säger att gärningsmannen är en ung irakier.

Nach Informationen von SPIEGEL ONLINE handelt es sich bei dem Selbstmordattentäter um einen jungen Iraker, der sehr aktiv in verschiedenen sozialen Netzwerken im Internet gewesen war, und sich dort gegen die Kriege im Irak und in Afghanistan positioniert hatte.

Undertecknad gissar dock fortfarande på ovanstående Facebookprofil.

Uppdatering 02.24

Bilägaren, och därmed den trolige självmordsbombaren, sökte efter en andra (!) fru på kontaktsajten Muslima.com:

"I was born in Baghdad, Iraq. We moved to Sweden in 1992. I moved to UK 2001 to study. I have Bacholar degree in physical therapy. Iam married sence 2004 and have 2 girls. One is 3.6 and the second is 1.6 years old. I want to get married again, and would like to have a BIG family. My wife agreed to this. Iam looking for a practecing muslim, sunni, love children and wants to please Allah before me. Ecenomically, am ok. I cant say am rich, but alhamdolillah not poor. When I have extra money I give for the needy. Which aswell is importat that you not going to mind that.

In the future, am looking for to move to a arabic country and settle down there...

Hope you are a strong beliver and striving for jannah, if you are. Get in touch please, wsalamo alekom"

[...]

"Looking for a practecing girl, to join a lovely family and make it bigger. Looking for someone to accept the deen of Allah as it is and dont have anything against to be second wife. I will Inshallah be equal to both in everything. As the prophet SAW sed, merry them for their religion, family, money and beauty. I'am looking mostely for religion ... If you have one or more of what the prophet recomend, please get in touch.

JazAllah kher JazAllah kher"

Uppdatering 03.01

På världens ledande jihadistforum jublar al Qaida-sympatisörerna. Här är man helt övertygad om att det rör sig om en martyroperation. Google translate ger en inblick i de två trådarna på al Shmukh.

Uppdatering 09.55

TT tycks ännu inte ha släppt till allmänheten det brev eller de ljudfiler, på svenska och arabiska, som mejlats av vad man tror är gärningsmannen. Expressen har dock en detalj som jag missade tidigare:

Det framgår inte av ljudfilerna om mannen som talar hör till någon organisation. Däremot säger han sig ha varit i Mellanöstern och han ber sin familj om förlåtelse för att han ljugit för dem.

"Jag åkte aldrig till Mellanöstern för att jobba eller tjäna pengar, jag åkte dit för jihad", säger mannen enligt TT.

Där är en väldigt viktig pusselbit - resor i Mellanöstern. Facebookprofilens Jordanienresa kan förstås vara relaterad, även om Jordanien inte är ett land som kryllar av träningsläger. Men nämnda resor i Mellanöstern kan betyda att det faktiskt finns konkreta kontakter till jihadistkretsar utomlands.

Uppdatering 11.00

Säkerhetspolisen har tagit över utredningen, meddelades vid en presskonferens klockan 10. Brottsrubriceringen är terroristbrott. DN:

Säpo övertog klockan nio på morgonen ansvaret för utredningen från Stockholmspolisen.

Myndigheten väljer alltså att rubricera händelserna som ett terroristbrott och överväger att under söndagen kalla in Samverkansrådet mot terrorism i utredningsarbetet. I rådet samarbetar fjorton svenska myndigheter, bland andra åklagare, rikskriminalpolisen och försvarsmakten.

Teknisk undersökning liksom förhör med vittnen pågår.

Polisen bekräftar att ett brev inkom till Säpo samt en del tidningsredaktioner tio minuter före den första sprängningen. Dock vill man inte uttala sig om innehållet, inte heller huruvida man tror att det går att koppla till bombdåden.

Dock bekräftas att man ”undersöker spåren”.

Den avlidne mannen eller eventuella misstankar mot honom yttrade man sig om inte om under presskonferensen. Samtliga detaljer hölls hemliga.

Samtidigt tycks Säkerhetspolisens sajt ligga nere. Fail!

Uppdatering 12.44

Nyheter 24 har gjort en lättfattlig och lagom innehållsrik sammanfattning av vad som hittills framkommit om den som tros vara gärningsman - och ger honom namnet Julruschbombaren.

Uppdatering 12.50

Den stora frågan är just nu var? Var radikaliserades mannen? Var har han varit, där det kan ha förekommit kontakter med den globala jihadiströrelsen? På sin Facebook-sida har mannen lagt upp bilder från Jordanien, dit han av allt att döma reste i mars månad.

Men en annan plats av betydelse kan faktiskt vara mannens studier vid University of Bedfordshire. Mannen ska enligt sin kontaktannons ha bott i Luton, där universitetet ligger. Den 3 augusti 2004 greps en terroristcell där, just för att ha planerat terrordåd bland annat med gasbehållare. Kan det ha varit en inspiration?

Uppdatering 18.55

Nu har TT gått ut med innehållet i hotmejlet, såväl som ljudfil som utskrift:

På arabiska: I den barmhärtiga Gudens namn. Bönen och freden till profeten Muhammed, fred vare över honom.

I Guds den barmhärtiges namn:

På svenska: Väldigt kort och omfattande till Sverige och svenska folket. Tack vare Lars Vilks och hans målningar av profeten Muhammed (på arabiska) fred vare över honom (på svenska) och era soldater i Afghanistan och er tystnad på allt detta så ska era barn, döttrar, bröder och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dö.

Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta.

Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten (på arabiska) fred vare över honom (på svenska) och ert dumma support till grisen Vilks.

Och till alla muslimer i Sverige säger jag: sluta fjäska och förnedra er själva för ett förnedrande liv långt från islam. Hjälp era bröder och systrar och frukta ingen och inget, bara Gud som ni dyrkar.

Och till min familj, försök att förlåta mig. Jag kunde inte sitta och titta på när allt orättvisa sker mot islam och profeten Muhammed (på arabiska) fred vare över honom, (på svenska) när grisen Vilks gjorde vad han gjorde. Förlåt för mina lögner. Jag åkte aldrig till Mellanöstern för att jobba eller tjäna pengar, jag åkte dit för jihad. Jag hoppas ni kan förstå mig någon gång. Jag kunde aldrig ha berättat allt detta för er eller någon annan. Min kära fru och barn, jag älskar er. Jag älskar dig, min fru. Min kärlek för dig var aldrig en lögn. Förlåt mig när jag inte berättade något för dig. Pussa barnen från mig. Säg till dem att pappa älskar dem, kommer alltid att älska dem.

Till slut så hälsar jag till alla mujahedin, glöm inte mig i era böner. Be för mig. Be för mig för att här i Sverige så är muslimerna så pass förnedrade att de ber för icke-muslimer i deras moskéer. Och till slut och till alla mujahedin i Europa och i Sverige: nu är det dags att slå till, vänta inte längre. Kom fram med vad än ni har även om det är en kniv och jag vet att ni har mer än en kniv att komma med. Frukta ingen, frukta inget fängelse, frukta inte döden.

På arabiska: Jag säger mitt ord och jag ber Gud att förlåta mig och förlåta er. Bröder. De trogna.

Uppdatering 19.06

En martyr dör som bekant med ett leende på läpparna. Avgör själv hur det gick med att komma till paradiset:


Uppdatering 22.41

Några spridda noteringar. Attentatet har fått en egen sida på Wikipedia. Undertecknad creddas av Long War Journal. Ovannämnda Facebook-konto är numera nerplockat. Världens just nu största jihadistforum hyllar den svenske medborgaren som "vår broder Mujahid Taimour Abdul Wahab som genomförde en martyrskapsoperation i Stockholm", och publicerar bilder bland annat från Facebook-kontot och kontaktannonsen (mer officiell kan knappast saken bli, och på samma forum betraktar man för övrigt attentatet som lyckat). New York Times intervjuar två anonyma underrättelseofficerare i UK och US, som menar att kända militanta islamister rest till Sverige de senaste åren.

"There have been no official reports of a connection to al-Qaeda or any other extremist Islamic terror organization. But in an interview Saturday a former British counter-terror official, who did not want to be named discussing a current operation, said that a number of known Islamic militants have traveled to Sweden in the past two years. The account was confirmed by an American intelligence operative, who spoke of an established al-Qaeda “cell” in Sweden. Both declined to provide further details."

Och bland alla debattartiklar som mest trampar luft har det också kommit en som har ett säkerhetsperspektiv och som framför konkreta förslag. Mer sånt och mindre kum-ba-yah, tack!

Uppdatering måndag 09.31

Terrorismforskaren Thomas Hegghammer på extremt välinformerade bloggen Jihadica ställer några frågor, och ger svar från olika synvinklar. Sammanfattningsvis: Hegghammer menar att mannen mycket väl – högst troligt – kan ha agerat ensam, att han möjligen dock tränats utomlands, samt att uppgifterna i hans Facebookprofil tyder på att mannen radikaliserats först i år och inte i England.

"My guess - and I stress that this is pure speculation - is that Taimour initially radicalised primarily on the Internet and then went on a short trip to Iraq to experience the real thing. In the field, he radicalized further, learned to make bombs, and decided to return home and blow himself up there, possibly with the help of a close friend or two.

I may be completely wrong, but in any case we will find out fairly soon. A lot more details will emerge in the coming days as the press jumps on this guy’s family and acquaintances, investigators pore over his computer, and intel agencies compare notes. That’s the downside to being a mujahid in the digital age."

Uppdatering måndag 22.07

Föreståndaren för Luton Islamic Centre, Abdul Qadeer Baksh, menar att den svenske självmordsbombarens åsikter var så radikala att han och moskén bröt med varandra. Tillsammans med andra uppgifter i pressen, som baseras på intervjuer med nära och kära, finns det därmed stöd för att radikaliseringens första steg skedde i Storbritannien. Aftonbladet:

Efter gymnasiet ville Taimour bli sjukgymast. Han sökte och kom in på universitetet i Bedfordshire och flyttade till England 2001.

Många av de gamla kompisarna förlorade kontakten med Taimour efter gymnasiet.

– Vi tappade kontakten när han flyttade till England, men jag har hört att han senare blev mer och mer religiös.

En annan säger:

– Under skoltiden uppfattade jag inte att han var mer religiös än andra.

Det finns alltså skäl att anta att tiden i England gav den ideologiska grunden för självmordsbombaren. En viktig del, men inte allt som krävs. Förutom ideologi behövs också ett tillfälle – varsomhelst närsomhelst idag – samt ett nätverk varur gärningsmannen kan hämta inspiration och information.

Uppdatering 22.20

Aaron på Internet Haganah har kartlagt självmordsbombarens nätverk på internet utifrån facebook-profilen. Därmed ges en möjlig pusselbit till hur gärningsmannen gått från sympatisör till aktivist.

Uppdatering 22.25

Denna samlingstråd om den första självmordsbombaren på svensk mark, Taimour Abdulwahab, avslutas härmed. Fortsättning följer – i omvänd kronologisk ordning – på bloggen gudmundson.