söndag, april 11, 2004

New chairperson!

Hur blev det med folkölet? Förbjöd ni det?

Jag gick direkt på kärnfrågan. De andra journalisterna missade den.

De andra, förresten. Det var en ganska sorglig samling. Som drev betraktat ganska tamt. Det var en dam från TT, en plåtis från Pressens Bild och SVTs yngsta politiska reporter.

Också jag.

Jag kom fem minuter för sent (vilket är den första journalistiska dödssynden) och satte mig vid ett eget bord på Kafé Marx så att de andra inte skulle märka att jag luktade sprit. Gårdagens middag - vitlöksspäckad lammstek med couscous-sallad, hoummos, babaganousch, tzatziki, beska droppar och två dunkar lådvin - kändes som uthälld över kavajen. Jag var ohyggligt bakfull.

America Vera-Zavala, som stod och lurade i vassen, frågade om jag betade av presskonferensen på vägen hem från festen. Jag mumlade nåt om lammstek och mellanöstern-mat. Herregud vad snygg hon är, tänkte jag.

Det var inte America som var huvudperson. Hon var bara där och markerade inflytande, kunde man ana. Huvudpersonen var den nya förbundsordföranden för Ung Vänster.

Tååve.

Det uttalas så.

Tååve.

Det ska tydligen vara nåt norskt. Fraurud i efternamn. Tåååve Fraurud. Hon höll föredrag om hur eniga de var i vänstern, och om hur de fastslagit ett dokument, och om hur viktigt det var att uppmärksamma könsbaserade maktstrukturer. TT-tanten ställde ohyggligt dåliga frågor (så bråket är överspelat och nu är ni sams?), men det visade sig att hon själv var kommunist (jag stod ju själv på barrikaderna som ung...). Herregud.

Jag satt och tänkte på folkölet.

Snacka om infekterad strid, liksom. Ena falangen vill förbjuda folkölet (eller åtminstone bara tillåta försäljning på Systembolaget), den andra falangen vill ha fartfyllda demonstrationståg.

Tove Fraurud pratade ingenting om folkölet. Hon mörkade hela folkölsproblemet. Helt klart.

Jag gick till kaffe-baren och pratade med America istället. Herregud vad snygg hon är! Eftersom jag inte hade vare sig kamera eller bandspelare berättade hon sanningen för mig. Att det inte fanns några fraktioner annat än i huvudet på Ali Esbati. Att det var Ali Esbati som hade fantiserat ihop allting. Att kongressens beslut skulle tolkas som ett gigantiskt misstroendevotum mot Ali Esbati. Att Ali Esbati var en klant. Att hon ville ligga med mig.

Okej, det där sista la jag till själv.

Jag är inte så ofta ute på fältet. Min journalistik uppstår i normalfallet vid telefonen. Jag går sällan ut och möter verkligheten. Och det kanske är tur det. Jag gjorde nog inget gott intryck. Och Kafé Marx gjorde inget vidare intryck heller, för den delen. Tur att America var där.

Hur gick det med folkölet? Förbjöd ni det?

Det var den enda frågan jag hade förberett. America tyckte uppenbarligen inte att det var en profilfråga för förbundet.

- Om vi kommer till makten lär du märka det på andra sätt än att din folkölskonsumtion kommer att påverkas, sa hon och skrattade.

Hon kan komma med såna där hot, America. Det gör inget. Hon är toksnygg. Och skrattar efter hotet. Jag tar det igen.

- Om vi kommer till makten lär du märka det på andra sätt än att din folkölskonsumtion kommer att påverkas.

Ett historiskt uttalande, gott folk. Och dessutom sant, visade det sig. Hemliga kongressen hade nämligen strukit folkölsfrågan ur sitt drogpolitiska dokument.

- Vilket väl måste tolkas som att du får fortsätta handla folköl på Prisextra, sa America.

Tack, Ung Vänster, för det. Och välkommen, Tove Fraurud, till journalistikens underbara värld!

Summary in English:
The Young Left today presented their new chairperson. Tove Fraurud is her name. Impossible to pronounce correctly.