Mer om Fuad Mohamed Khalaf

Den svenske medborgaren Fuad Mohamed Khalaf, som är en av ledarna i den somaliska terroristorganisationen Shabaab, är inte lätt att få något grepp om. Ledarskapet i Shabaab försöker ju undvika att figurera i pressen, och överlåter det åt den särskilda talesmannen.

I somras kallades Khalaf för "key strategist". vad det nu skulle betyda. I vintras beskrevs dock lite närmare var man ska leta efter svensken. I artikeln Two brutal stalemates i Africa Confidential pekas han ut som stridande Shabaabledare, en uppgift som senare spridit sig till CTC Sentinel nr 3-2009.

Shaykh Fuad Mohamed “Shongole” heads a group of fighters in the ports of Marka and Brava south of Mogadishu.

International Crisis Group fyller i.

In November 2008, the Al-Shabaab unit led by Sheikh Fuad Mohammad (“Shongole”) took over another southern port, Marka, through which much humanitarian aid is channelled.

Täta svenska band mellan Shabaab och Hizbul Islaam?

Hur nära varandra står svenske medborgaren Ali Yassin i Hizbul Islaam och svenske medborgaren Fuad Mohamed Khalaf (kallad Shongole) i Shabaab? I kommentarsfältet på den somaliska webtidningen Hiraan går snacket på både svenska, somaliska och engelska, med anledning av min gamla nyhet att den – av åklagare Ronnie Jacobsson – från terrorbrottsmisstanke friade Yassin numera finns i Somalia.

Mahare_Is_Here @ 3/18/2009 12:10 PM EST:

“I need to consider this a while,” Jacobsson told SvD Online. “But simply being a member of a group that has been identified as criminal is not sufficient to convict someone of wrongdoing.”

Vad pråtar du, Jacobsson, om?????....Hur mycket mer bevis mot den misstänkte behöver du? Han är medlem i en kriminel organisation, han är mer an 90% bevisat at han samlat in olagliga pengar från människor som lever in socialbidrag, han är närmast kompis och omgås med andra kanda terorister från Sverige som är också vällkänt hos polisen.

Hans relation till teror gruppen AL-Shabab är inte mörklagt eftersom hans närmaste kompis är Fuad Shongole som är senior ledare for Al-Shabab. Vilker bevisar att Al-Haraam och Hizbul Kalaab är en och samma grupp med två olika namn. De har bevisat deras relation genom att skicka help till Al-Haram den gångna veckan till G/Guduud provinsen och kriga sida vid sida.

Mr Jacobsson, du har engång gjörd ett grövt misstag genom att fria teror misstänkta och som jag ser du begår samma mistag engång till genom att inte åtala terror mistänkte. Jag vet att han har mer organiserat undervärld organisation i Sverige idag och jag vet att du också känner dem jag pratar om. Släpp inte dem där grupper fritt att resa till Somalia och begå terorhandllingar.

/.../

somalijaceeyl @ 3/18/2009 3:13 PM EST:

To: Mahare_is_here
Please write your comment in english or Somali so we could understand.Many of us do not speak or read swedish!
Take care bro
Peace

/.../

Mahare_Is_Here @ 3/18/2009 4:19 PM EST:

Somlijaceeyl

Sorry, but I was particularly addressing mr Jacobsson for his unwillingness to prosecute the man in question. And I was just sharing with him what I know about the man who was openly colecting cash for Al-Shabaab when Maxkamadaha controled the south. He openly going from city to city and was collecting money in the name of restoring the peace in Mugadisho. I was also reminding the prosecutor the conection between Al-Shabaab and Hisbul Islaam since the fugitive and Fuad Shongole have close conection and he was directly refering Shongole when he was talking about the oficers who were training the boys in camps.

So although my comment primeraly was directed to Mr Jacobsson and his swedish fear of provoking anyone, the background was to share with him what I know about the man in question......

Ett träningsläger för terrorister?

AFP försöker i artikeln Lawless Somalia draws influx of foreign fighters få en uppfattning om hur många utlänningar det finns i Shabaab, som allt tydligare vävts in i al Qaidas nätverk.

Somalia now shelters an estimated 450 foreign fighters who are working with the Shebab, a home-grown hardline Islamist group that has spearheaded a bloody insurgency since 2006.

While foreign fighters wanted for links to Al-Qaeda have long used Somalia as a backyard, their numbers have swollen dramatically in 2009, experts say.

"There were maybe 100 foreigners last year but now our estimate is up to 450," said Ismail Haji Noor, a former Somali security official who has established a secular militia bent on rooting out the Shebab and their foreign allies.

Noor said the foreign jihadists come from the United States, Europe, the Middle East and Asia and often enter the country on regular airlines from the northern semi-autonomous state of Somaliland.

Most of them are concentrated in Garowe, in the northern breakaway state of Puntland, and the southern towns of Baidoa, Merka and Kismayo.

"The risk is being taken increasingly seriously that they will look outside Somalia for their operations now," said one Nairobi-based diplomat.

Dessutom finns återvändande exilsomalier, bland annat från Sverige, i Shabaab. Vill det sig illa utvecklas Shabaab till ett träningsläger, såsom de afghanska lägren fungerade som plantskola för en hel generation terrorister.

Häftiga strider i Somalia - svensk gripen

En svensk medborgare uppges ha gripits i staden Galka’ayo i den somaliska regionen Puntland. Gripandet sätts av Somaliland press i samband med häftiga eldstrider i staden Bosasso, också i Puntland. Striderna misstänks ha samband med terroriströrelsen Shabaab.

Bosaaso, 28 March 2009 (Somalilandpress) — Heavy gun fire could be heard in the town of Bosaaso in the semi-autonomous region of Puntland in north-eastern Somalia, on Friday night as unknown militant groups battle Puntland Intelligence Service (PIS).

Unconfirmed reports said that armed men threw hand grenades inside the PIS premises located in the Lanta Hawada district of Bosaaso before opening fire from small arms.

It is not clear the number of casualties or damages at this stage, as it is too early for our reporters to visit the area.

Some reports suggest that the attack is in connection to a recent arrest of a well known cleric after he returned from a visit to the port of Kismayo, an Al Shabab strong hold.

It was just few hours ago that another group attacked the town of Garowe with hand grenade killing one person and wounding five others (see Somalia: Huge Explosion in Garowe).

Puntland forces also put Sheikh Abdulrahman Jama Tuke behind bars in the town of Galka’ayo however he was eventually released after militia men loyal to him surrounded the base where he was held. Reports from Galka’ayo also reported the police took a young man of Somali origin from Sweden into custody, it is not clear if he has been released.

Vänstern kvar i gamla hjulspår

Ett traditionellt vänsteralternativ börjar bli tydligt i och med Mona Sahlins och Thomas Östros skattehöjarutspel på DN Debatt. Den som trott att Sahlin skulle innebära reell förändring får alltså erkänna sig sidsteppad. Att Miljöpartiet skulle stå emot skattevansinnet i en eventuell regering är inte att lita på, skriver jag idag på SvDs ledarsida.

”Förmögenhetsskatten är samhällsekonomiskt ingen bra grej”, säger Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesman Mikaela Valtersson till Aftonbladet . ”Det är en ideologisk skatt med stora problem. Den läcker som ett såll och träffar inte dem som bör betala. Vi ser inget skäl till att vrida klockan tillbaka.”

Reaktionerna på Mona Sahlins och Thomas Östros utspel igår, att alla som har en förmögenhet som överstiger 2 miljoner kronor ska betala 1 procent i förmögenhetsskatt, är hårda till och med från Socialdemokraternas samarbetsparti. Tyvärr kan man utgå ifrån att Miljöpartiet inte skulle stå på sig just i förmögenhtetsskattefrågan vid en eventuell regeringsbildning. De skulle snarare använda den i förhandlingsspelet för att byta till sig någon procent dyrare bensin, eller så.

Men Valterssons sågning av förmögenhetsskatten visar att insikten om dess skadlighet är utbredd. Om hon vet kan man räkna med att ganska många vet, så att säga, och definitivt att alla socialdemokratiska mittenväljare gör det.

Tv-tips: Existens radikaliserat

Ikväll är det säsongspremiär för SVTs livsåskådningsprogram Existens. Det första avsnittet för i år gästas av Mohamed Omar, som allt mer börjar anta karaktären av svensk islams motsvarighet till Jonas De Geer. Även De Geer var uppburen en gång, för att sedan vandra rakt ner i det brunaste av träsk. En del upptäckte i tid vartåt det barkade, andra som försvarade honom skäms idag för att de givit honom utrymme och därmed hjälpt till att lansera en svensk extremiströrelses intellektuella alibi.

Omar och De Geer är vänner. Det borde vara en varningsklocka. Men det, eller att Omar öppet stödjer en antisemitisk terroristorganisation som Hamas, och dessutom gör det med en direkt demokratifientlig argumentation, hindrar inte Existensredaktionen. Ideologin har ju religiös täckmantel.

Kanske kan man rent av hävda att radikaliseringen är Israels fel? Det gör i alla fall Omar. Ur Existens programpresentation:

Kriget i Gaza påverkar inte bara israeler och palestinier i Mellanöstern, utan även de som bor på andra håll i världen. I Sverige har Mohamed Omar tidigare representerat en mer moderat form av islam men sympatiserar i dag helt med Hamas.

I bakhuvudet, när man ser programmet, bör man ha Existens mejlformuleringar när de letade judar som genomgått liknande radikaliseringsprocess som Omar:

Our focus will be Islam, but we intend to discuss growing radicalism and
intolerance among the Jewish population as well. Here in Sweden, we see
moderate movements in this direction.

Törs man gissa att ingen hittades?

Andreas Malm bad om ursäkt

En rolig sak hände strax före lunch. Andreas Malm ringde och bad om ursäkt för att han återgett ett av mina resonemang felaktigt (något jag påpekade i min recension av boken det gäller, Hatet mot muslimer). Det var hedervärt.

Resonemanget gällde eventuella förbud mot slöjor på offentliga platser, med anledning av en debatt som fördes i pressen 2004, och som den här bloggen kommenterade.

Malm (s.349):

Visserligen har skolverket, som vi sett, öppnat för lokala förbud av ansiktsslöjor, men mycket längre än så har slöjhatarna ännu inte nått i sina kriminaliseringsförsök. De representeras bland annat av Lisberth Lindeborg, som för övrigt inledde sin karriär som utvikningsbrud. I samband med Skolverkets dekret krävde hon i en artikel på DN Debatt ett totalförbud för slöjor i "offentliga yrken och institutioner". Argumenten var bland annat att det "fortfarande råder slöjtvång i Iran", att "slöjan är ett attribut för kvinnor som är förslavade, antingen de är medvetna om detta eller ej" och att slöjbruket är en politisk handling "eftersom islam inte gör någon åtskillnad mellan politik och religion". Hon fick medhåll av Per Gudmundsson, i dag ledarskribent på Svenska Dagbladet med "islamkritik" som specialitet. Han drog ned gylfen: "personligen kan jag ibland tycka att det är en skymf att överhuvudtaget skyla kvinnokroppen. Kanske var det så Lisbeth Lindeborg tänkte när hon vek ut sig i Mayfair."

Malm fick det alltså att framstå som att jag delar Lindeborgs åsikt om att slöjförbud bör införas. Men citatet kommer ur en text där jag pläderar för rakt motsatt sak.

"Det är viktigt att separera kyrka och stat. Men det leder inte automatiskt till slöjförbud. Tvärtom. Det betyder att staten inte ska lägga sig i vilken religion medborgarna väljer. Staten ska inte uppmana till den ena eller andra."

Jag gissar att det var mitt komiskt inriktade avslöjande om Lindeborgs förflutna som modell som förvirrade Malm. Lättlädda brudar har alltid varit problematiska för Hizbollah/Hamas-anhängare.

Mörkrets hjärta

Kinas kolonisering av Afrika - på en del gott och på mycket ont - kommer att utgöra en stor konfliktlinje i framtiden. En försmak om vad den får för konsekvenser för friheten beskrivs på SvDs ledarsida idag.

Idrotten förbrödrar. Det var det enkla budskap som skulle manifesterats i en fredskonferens i Sydafrika med start imorgon. Men kändisarnas, kungligheternas och fredspristagarnas möte med fotbollsspelarna avblåstes av arrangörerna när det visade sig att Sydafrika inte ville släppa in Dalai lama i landet.

Tydligare exempel än så kan inte ges på hur även det mest blygsamma freds- och frihetsbudskap kan kvävas i sin linda om stormakterna så vill.

När världens folkrikaste nation genomgår en ekonomisk expansion som saknar historisk motsvarighet blir suget efter råvaror enormt. Kina investerar därför tungt i Afrika.

Med investeringarna kommer också politiskt inflytande. Kinas ledarskap drar sig knappast för att utnyttja detta. Den globaliserade ekonomin ger Kina makt långt utanför landsgränserna.

Den 28 mars firar Tibet 50-årsminnet av det folkliga upproret mot den kinesiska överhet som då annekterade landet och tvingade Dalai lama i indisk exil. Kina har svarat med ett bedövande säkerhetspådrag.

Givetvis anser inte det kinesiska styret att det räcker med att slå ner oppositionen hemma eller i det egna närområdet. Med påtryckningar lyckas man hindra Dalai lama från att ens kunna visa sig i Sydafrika.

Sveriges första självmordsbombare på väg hem

Terroristen Mirsad Bektasevic, som sitter av ett 8 år och 4 månader långt fängelsestraff efter att han ertappats i förberedelser för att bli den förste självmordsbombaren med svenskt medborgarskap, kommer att flyttas från bosniskt till svenskt fängelse. Det beslutade regeringen på onsdagen.

Svenska Dagbladet rapporterar:

Sedan den 19 oktober 2005 har Bektasevic suttit frihetsberövad och de senaste tre åren har han tillbringat i bosniskt fängelse.

Förra året ansökte han, via sin advokat Richard Backenroth, om att få avtjäna resterande delen av sitt straff i Sverige. På onsdagen kom beskedet.

–Det är glädjande för honom. Han längtar hem, säger hans advokat som på onsdagskvällen hade försökt ringa sin klient utan att lyckas nå honom.

Var Bektasevic kommer att placeras är ännu inte klart.

– När man är dömd till ett längre fängelsestraff brukar man alltid hamna på Kumlas utredningsavdelning först, men det kan också bli att han placeras på anstalt direkt. Det är en del praktiska detaljer som vi nu måste lösa.

Justitiedepartementets skäl till överförandet är 21-åringens starka anknytning till Sverige, såsom svensk medborgare med familj i Sverige. Chansen att han återanpassas till ett vanligt liv igen anses också större i Sverige.

Hur goda chanserna till återanpassning bedöms vara framgår inte av artikeln.

Uppdatering:

Han såg för övrigt inte så ångerfull ut när han fick besök av sin "broder" Ralf Lennart Wadman, som under namnet Abu Usama El Swede är en av Sveriges ledande jihadpropagandister. Men det kanske ska utläsas som ett tecken på allvarliga brister i det bosniska återanpassningsprogram som det svenska antas överträffa.



Uppdatering 2:

APs text i International Herald Tribune återger bosniernas syn på flytten.

Jusuf Halilakic, a senior official at the Bosnian Justice Ministry, told The Associated Press that Bosnia has "no problem" transferring Bektasevic to Sweden, but authorities need an official note from the Swedish government saying it recognizes the Bosnian sentence.

Viktiga frågor får inga svar utan debatt

I dag anmäler jag Andreas Malms tjocka bok Hatet mot muslimer på SvD:s ledarsida, och konstaterar att den undviker de svåra frågorna om hur islam påverkar samhället, i ivern att islamofob-stämpla all debatt. Synd på annars angelägna frågeställningar.

Mer än en fjärdedel av Danmarks muslimska invandrare vill förbjuda homosexuella att utöva sin sexualitet. Det påstods förra veckan i en opinionsundersökning utförd av Danmarks statistik och tankesmedjan Cepos. Av de svarande med härstamning från muslimska länder var det 28 procent, att jämföra med 3 procent i den danska gruppen, som ville lagstifta mot homosexualitet. Vidare svarade 50 procent av den muslimska gruppen att lagen bör förbjuda böcker som ”angriper religion”.

Ger opinionsmätningen viktig kunskap? Hjälper den medborgare och politiker att fatta informerade beslut? Eller underblåser den bara en påstådd konflikt mellan ”muslimer” och ”danskar”?

Andreas Malms nya bok Hatet mot muslimer (Atlas) diskuterar huruvida det offentliga samtalet idag är genomsyrat av islamofobi. Den dryga 700 sidor tjocka debattskriften har tre avdelningar. I den första avhandlas föreställningen om Eurabia . Det vill säga konspirationsteorin om att Europa medvetet koloniseras av muslimer. I den andra delen beskrivs hur invandringsfientliga partier exploaterar konceptet Eurabia. Och det med framgång då stora delar av den övriga offentligheten redan diskuterar muslimer i termer av problem. Det tredje avsnittet jämför islamofobin med den antisemitism som ledde till Förintelsen, och varnar för att förutsättningarna nu finns för nya folkmord – på muslimer.

Ärendet är angeläget; det är viktigt att hålla rent från rasism. Tyvärr är boken ingen vidare vettig utgångspunkt för debatt om saken. Det angelägna skyms av en rad problem med såväl argumentation som avsändare.

Cepos opinionsundersökningar är naturligtvis mer nyanserade än jag beskrev dem på det korta utrymmet. Läs hela: Muslimske indvandrere og efterkommeres holdning til frihedsrettigheder, och Indvandrere og efterkommere fra muslimske lande er glade for Danmark.

Karl Rydå har förresten beskrivit Andreas Malms tankefel träffande:

Malms medvetna tankefel (man anar en vilja att svärta ner politiska motståndare som ibland är viktigare än motståndet mot islamofobi) är att behandla antisemitism och islamofobi som ett nollsummespel: ger man det ena fenomenet mycket uppmärksamhet skulle det betyda att man automatiskt ser mellan fingrarna på det andra.

Sabuni, Westerberg, Kristersson och Gudmudson

Idag håller Bertil Ohlin-institutet en lunchdebatt om alliansens flykting- och integrationspolitik, under rubriken Hårdare krav eller mer stöd? Där kan man se både Bengt Westerberg och Ulf Kristersson, men fokus hamnar naturligtvis på den alltid glimrande Nyamko Sabuni.

Så är det visst någon som heter Gudmudson som ska var med också.

Bättre möjlighet till egen försörjning och snabbare etablering i det svenska samhället är viktiga mål i flykting- och integrationspolitiken. Men går vägen dit genom krav på språktester, sänkta bidrag till den som flyttar till “fel” kommun och hot om indraget medborgarskap för den som missköter sig? Kan förbättrad undervisning i svenska och samhällskunskap, skärpt lagstiftning mot diskriminering och subventionerade instegsjobb göra någon skillnad? Eller är det helt andra reformer, till exempel på arbetsrättens område, som måste till? Välkommen till ett lunchsamtal där vi synar några aktuella förslag.

Deltagare: Nyamko Sabuni, integrationsminister, Ulf Kristersson, socialborggarråd i Stockholm, Per Gudmudson, ledarskribent för Svenska Dagbladet och Bengt Westerberg, tidigare folkpartiledare och ordförande för Röda Korset.

Moderator: Ulf Öfverberg, liberal debattör och ordförande Folkpartiet Södermalm/Gamla Stan.

Islamologen Gardell får Myrdals Leninpris

Vissa saker kan man inte dikta upp.

TT Spektra:

Den första upplagan av Jan Myrdals stora pris - Leninpriset - har delats ut. Prissumman på 100 000 kronor går till "den ytterst olydige" Mattias Gardell. Tanken är att priset ska tilldelas "olydiga samhällsdebattörer" som verkar i Jan Myrdals samhällskritiska och upproriska tradition.

Enligt ett pressmeddelande anknyter prisets namn till Lenins fredspris som delades ut i Sovjetunionen "som motpol till olika borgerliga pris i väst".

Born again Baby Grandmothers

Igår gav Baby Grandmothers en riktig konsert i Stockholm igen, för första gången på fyra decennier. Kenny Håkansson på trådig gitarr, Bella Linnarsson på rullande bas och Pelle Ekman på metronomiska trummor. Man skulle kunna kalla det powertrio.

Det funkade faktiskt. Man fick en klar bild av hur stenhårt soundet måste ha framstått nere på Filips den där hösten 1967 då allt exploderade. Inte konstigt att Baby Grandmothers fick turnera som förband till Jimi Hendrix Experience.

Giget varade en dryg timme och inkluderade Kebnekajsespåret Frestelser i stan (tajt!) och Rolling Stones Paint it black (psych!) bortsett från den egna katalogen som ju är ganska begränsad givet att bandet enbart spelade in en enda singel när det begav sig.

Stefan Kéry och hans Subliminal Sounds som arrangerade kommer att ha fler klubbkvällar under våren. Är du 40+ och arkeologiskt intresserad av svensk rock kan det vara nåt för dig.

The Local om svensken i Hizbul Islaam

Det är lätt att glömma hur stor webbtidningen The Local är. Människor som letar efter engelskspråkig bevakning av Sverige har nästan bara den att vända sig till (och SR Internationals telegramartade grejer). Den som söker på Google News, exempelvis, efter svenska nyheter hamnar nästan alltid hos The Local.

Därför är det extra glädjande att alltid pigga The Local plockar upp min nyhet om den svenske medborgaren som sitter i ledningen för Hizbul Islaam, och dessutom infogar några pratminus med mig.

Per Gudmundson, an editorial writer with SvD who has written extensively about Swedish terror connections in Somalia, says it’s regrettable that Swedish authorities weren’t able to build a case against Ali and prevent him from returning to Somalia to participate in more violence.

“Part of the problem is that the Swedish security services, law enforcement, and prosecutors don’t have the resources to carry out the costly and time consuming work of tracing money all the way back to al-Shabaab,” he told The Local.

“Of course, they also operate with the goal of preventing crimes from taking place in Sweden, and don’t have the legal tools to prevent crimes from occurring abroad.”

Gudmundson also noted that revelations of a Swedish citizen leading an Islamic terrorist group in Somalia hadn’t gotten much attention in the Swedish press or among Swedes in general.

While news about Africa seldom attracts a great deal of attention, he theorized that Swedes’ views about citizenship may also have something to do with the general lack of awareness of Ali’s case.

“In the eyes of most Swedes, a Swedish citizen of Somali origin is simply considered Somali,” he said.

“Swedes don’t really think it has anything to do with them.”

Exit K-G B

Idag hyllar ledarsidan K-G Bergström som snart slutar på SVT. Texten skrevs i två upplagor – före och efter sista programmet i serien Rakt på – och det är intressant nog den som skrevs utan intryck från tv-debatten som blev bäst. Den andra varianten med något annorlunda slut finns bara på papper, i vissa upplagor, ser det ut som.

K-G Bergström sträcker fram mikrofonen till det kongressombud som står närmast. Det är någon lokalpolitisk stackare, och det är en stor sak för honom, naturligtvis. Äntligen får han chansen. Det mäktiga rikstäckande Rapport frågar just lilla honom, kommunalpolitiskt aktiv i någon socialnämnd någonstans, och nu ska han få visa att hans väljare gjort rätt även när det gäller de stora sammanhangen.

Han hinner inte halvvägs genom svaret innan K-G vänder sig mot sin kameraman och säger ”Nej, det här duger inte”, och utan ett ursäktande ord går vidare till nästa ombud, sträcker fram mikrofonen och upprepar frågan.

Det är bara en av alla de historier om K-G Bergström som jag hörde under mina år på SVT. Själv vågade jag knappt närma mig honom. Dels av respekt för hans kunnande. Dels av skräck. Berättelserna om hur unga och oerfarna reportrar snästs av sprids bland lasproletariatet, som de tillfälligt anställda kallas. Man vill inte gärna bli utsedd till idiot av K-G Bergström. När landets tyngsta politiska reporter säger något är det dessutom antagligen korrekt.

Någon översittare är han nu inte. Tro inte det. Det handlar snarare om integritet och hantverkskunnande. Bara den som tillfullo behärskar den materia som ska kokas ned till ett tv-inslag – kanske bara 1,30 långt – kan avgöra redan efter en halv mening om det är värt att fortsätta. Och uppdraget går inte ut på att vara blödig gentemot centerpartistiska stämmoombud. Uppdraget är att ge en sann och relevant nyhet till tittaren. Det har K-G Bergström aldrig någonsin glömt bort, och det är därför han är så nära folkkär en politisk kommentator kan bli.

Bra journalistik är ofta bra tv, men de två begreppen ska inte sammanblandas. K-G Bergström gör journalistik. Den som granskar hans tv-inslag finner snart att det inte är bilden som står i centrum. Tvärtom händer det att Bergström läser in texten och överlåter åt redigeraren att bildsätta.

Krackelering

Dagens roligaste loppisfynd var dock ett tryck av Uppsalagrafikern Denis Steen från 1961. Kändes supermodernt och talade direkt till mig. Särskilt till priset av 100 kronor.

Loppisar och loppisar

En suddig bild på ett av dagens fynd. Ett av tre inköpta grafiska blad av Carl Larsson, utgivna av föreningen för grafisk konst i början av förra seklet. 100 kronor styck. Det finns loppisar och det finns loppisar.

Nyheten citerad i The Long War Journal

I Sverige tycks enbart jag vara intresserad av min nyhet i fredags att svensksomaliern Yassin Ali från Rinkeby, som hölls häktad i 105 dagar misstänkt för terroristbrott men som släpptes i somras, nu tillhör ledarskiktet i Hizbul Islaam - en väpnad organisation med femtiotalet människoliv på det obefintliga samvetet.

Men internationellt finns ett intresse. Webbtidningen The Long War Journal, specialiserad just på de många assymetriska konflikter som sammantaget kan sägas utgöra ett slags fjärde världskrig, skriver idag om mitt avslöjande.

A Swedish citizen released by the government last year is currently a senior leader of a Somali Islamist terror alliance currently fighting against the newly formed government.

Swedish police arrested three Swedish citizens in February 2008 on charges of funneling money to Al Shabaab, the Somali terrorist group with close links to al Qaeda. One of the men was released shortly afterward, and the remaining two men were released in June 2008 because “the evidence was insufficient” to prove the men had made the transfer, SvD Online reported. The suspects were put on parole, banned from travel, and ordered not to hamper the investigation or destroy evidence. In September 2008 the investigation against the three men was dropped.

Since being released, two of the men have become senior leaders of the newly formed Hizbul Islam. One of the men has been identified by SvD Online as Yasin Ali, while the other has not been named. Ali has been identified in a photograph released by Hizbul Islam, appearing with senior leaders of Hizbul Islam and a large stockpile of weapons.

When notified of the men’s involvement with Hizbul Islam, Ronnie Jacobsson, the Swedish prosecutor who dropped the case against the men, said that it would be difficult to convict the men simply for involvement with Hizbul Islam.

“I need to consider this a while,” Jacobsson told SvD Online. “But simply being a member of a group that has been identified as criminal is not sufficient to convict someone of wrongdoing.”

Artikeln, som går in ytterligare både på svenska och somaliska frågor, är skriven av Bill Raymond och Bill Roggio. För mig är det där och-et väldigt stort. Roggio har varit en idol och förebild inom webbjournalistik för mig ända sedan bloggen gudmundson startades.

Ett klargörande om Jan Guillous söndagskolumn

I gårdagens Aftonbladet skrev Jan Guillou att det är dags för vänstern att sluta dalta med våldsverkarna i demonstrationstågen. Det har han rätt i, även om jag själv också önskar att vänstern även slutar att liera sig med antisemiter och islamister - men man kan väl inte få allt på ett bräde.

Intressant nog väljer dock Guillou att ägna en stor del av artikeln till vad som skrivits på Svenska Dagbladets ledarsida under förra veckan. Det är väl ett gott kvitto på han läser och tar intryck. Några klargöranden är dock på sin plats med anledning av Guillous tillmälen i sin artikel Sluta dalta med de svartklädda provokatörerna.

Det kom på sin höjd en femtedel så många demonstranter som arrangörerna hade hoppats; den säregne knäppgöken på Svenska Dagbladets ledarsida räknade skadeglatt till blott 1500 deltagare.

/.../

Den säregne i Svenska Dagbladet gjorde förtjust jämförelser med pogromer i det gamla Östeuropa, alltså massmord och folkfördrivning, och intygade att det håller på att bli omöjligt för judar att bo i Malmö.

Och det är här, alltså, som det är läge att klargöra. Med "den säregne knäppgöken" åsyftar Guillou inte undertecknad, utan ledarsidans kolumnist Göran Skytte. Guillou brukar återkommande beskriva Skytte just i psykiatriska termer.

Senare i krönikan byter dock Guillou måltavla.

Samma ledarsidas frivilliga språkrör för Säkerhetspolisen tolkade koranen efter eget huvud och kom fram till i stort sett samma slutsatser som den säregne.

Och det är alltså jag: ledarsidans frivilliga språkrör för Säkerhetspolisen. Då var det utrett.

Det anmärkningsvärda med texten är dock inte okvädningarna. Det är att Guillou säger att vi, Skytte och jag, har rätt i sak.

Däremot har dessa skribenter dessvärre rätt när de riktar sin kritik mot vänsterns slapphet i förhållande till de små svartklädda fanstygen, de som kallar sig Antifascistisk aktion, Global intifada, Osynliga partiet och liknande.

Rätt igen, alltså. Dessutom visar det sig att Guillou i texten tar upp två RAF-kopplingar som undertecknad tidigare nämnt. Det är förstås en slump, även om man lätt kan få intrycket att Jan Guillou skaffat internet...

Två av tre saknade armar, gissa vems bilen var!

För en tid sedan efterlyste jag fakta i frågan om hur det gick i den fantasieggande historien med de armlösa tjetjenerna som fastnade i tullen i Skåne. En vänlig läsare har mejlat domen, som bekräftar varje misstanke, men som framför allt bjuder på en rad garv.

Det gäller alltså dom mot Ahmed Tschatajev, i målnummer B 605-08, vid Ystads tingsrätt, 2008-06-30.

Några citat ur domskälen ger en fantastisk bild.

Följande är till en början utrett i målet. Ahmed Tschatajev och de i målet tidigare häktade Aslam Idrisov och Ezir Ali Magomadov, samtliga av Tjetjeniskt ursprung, färdades från Österrike till färjeläget i Trelleborg i en personbil av märket Audi A3. Bilen är vänsterstyrd och manuellt växlad. Ezir Ali Magomadov saknar armar och Ahmed Tschatajev saknar högerarm; den sistnämnde har heller inget körkort. Aslam Idrisov var således förare av bilen. När de stoppades av tullen vid tullkontrollplatsen i Trelleborg den 3 mars 2008 vid 13.00-tiden satt Ahmed Tschatajev i baksätet och Ezir Ali Magomadov på det främre passagerarsätet. Tullen fattade misstankar mot de tre och tog in bilen för kontroll.

I kofferten var reservhjulet placerat på den plats som är avsedd för detta. Tullen tog ut reservhjulet och röntgade det. Man upptäckte då att det fanns något inpackat inuti däcket och skar därför upp det. Då fann man - paketerat först i tidnings/ reklampapper och utanför det en dunjacka - de vapen med ammunition och tillbehör (i fortsättningen endast kallade vapen) som åklagaren omnämnt i sina gärningsbeskrivningar.

Under tiden undersökningen av bilen pågick lämnades Ahmed Tschatajev ensam i ett rum och då passade han på att förstöra ett USB-minne, varvid han gömde delar av detta bakom ett värmeelement.

Det är inte utan att man undrar vad som fanns på USB-minnet, givet att domen också klargör vilken roll mannen spelar för den tjetjenska jihadistiska motståndsrörelsen.

Ahmed Tschatajev har berättat bland annat följande. Innan Ahmed Tschatajev lämnade Tjetjenien 2003 deltog han i striderna mot Ryssland. Samma år fick han politisk asyl i Österrike. Han har alltsedan dess engagerat sig i de tjetjenska flyktingarnas situation i Europa inom ramen för den den tjetjenska motståndsrörelsen Doka Umarov, uppkallad efter dess ledare med samma namn.

Men det roligaste i domen är männens fantasifulla förklaring till varför de skulle upp till Skandinavien.

Han måste snabbt kunna betala av ett lån som han tagit för sina släktingars räkning, och avsikten med resan till Norge var att han där skulle inkassera en fordran hos en person vid namn Sajfodin; det var fråga om cirka 4 000 – 5 000 Euro. Dessutom hoppades han kunna låna pengar i Norge. Detta kände inte hans medpassagerare till. Det fanns dessutom ett annat syfte med resan och det var att åka och fiska. Det verkar kanske lite märkligt att Ezir Ali Magomadov, som saknar armar, skulle kunna fiska, men det är faktiskt så att han tycker mycket om att fiska. Dessutom skulle de hälsa på vänner i Norge. Eftersom han själv saknar körkort behövde han en chaufför och därför ställde Aslam Idrisov upp.

Av alla fiskehistorier jag hört är denna den bästa. Och det uttrycks så underbart lakoniskt i domen: "Det verkar kanske lite märkligt att Ezir Ali Magomadov, som saknar armar, skulle kunna fiska..."

Hur var det nu den gick? "För när storfiskarn visar upp hur stora fiskar han fått, ja då räcker armarna inte till."

De hjärndöda bortförklaringarna fortsätter.

Anledningen till att han förstörde USB-minnet var att när han fick besked om att han var gripen och satt i det där rummet, kom han att tänka på vad som fanns lagrat på det. Där fanns flera fotografier, videofilmer från Internet på kvinnor som inte endast saknade huvudduk utan som var klädda i s.k. hemmakläder. Han hade med sig USB-minnet för att han inte på flera år hade sett sin syster eller sin mor. Det var viktigt att dölja dessa bilder, inte så mycket för polisen som för de två medresenärerna. Om en annan man skulle få se en kvinna som han var gift med i opassande klädsel så skulle han omedelbart skilja sig från den kvinnan; kvinnan är familjens och mannens stolthet och heder.

Som förklaring till varför vapnen fanns i bilen har han angett två alternativa förklaringar. Antingen har han råkat använda bilen i fel ögonblick och därför förstört planen för någon eller så berodde det på de förstörda relationerna till Ibragim Magomadov, som numera arbetar för Kadyrov-gänget. Det var efter det att denne reste iväg som problemen uppstod för hans släktingar med bland annat kidnappningar.

Vi får hoppas att våra säkerhetsorgan fick en bättre förklaring genom egna undersökningar. För männen är snart ute igen, om än inte i Sverige de närmsta åren.

Ahmed Tschatajev, som helt saknar anknytning till Sverige, skall enligt tingsrättens bedömning utvisas ur riket och förbjudas att återvända hit de närmaste tio åren.

Ahmed Tschatajev skall dömas till fängelse. Tingsrätten anser att straffvärdet för det brott som Ahmed Tschatajev gjort sig skyldig till uppgår till ett år och sex månader. Med beaktande av den långa utvisningstiden kan fängelsestraffets längd sättas något kortare.

Så säger folk att det här med jihadistjakt är tråkigt, va?

Sveriges problem att hantera Al Aqsa Spannmål

Varför gick det som det gick i rättegången mot Al Aqsa Spannmål i Malmö, som friades från misstankar om ekonomiskt stöd till Hamas?

Michael Jonsson och Christian Nils Larson har tillsammans skrivit en artikel i Jamestown Foundations Terrorism Monitor. Rubriken är talande, även om texten dessutom innehåller en matig utblick över andra europeiska länders sätt att hantera Al Aqsa: Scandinavian Trials Demonstrate Difficulty of Obtaining Terrorist Financing Convictions.

In largely similar cases, EU members have taken a wide variety of legal and administrative actions against organizations carrying the al-Aqsa name. In Sweden and Denmark, lengthy criminal investigations followed by criminal prosecutions have both ended in acquittals. This is in part because of the high evidentiary standards applied by the courts, but mainly because much of the evidence provided by Israel was discarded. The reliance on evidence from Israel and lower evidentiary thresholds were important factors in several German and Dutch court decisions to uphold administrative bans on al-Aqsa organizations in those countries.

Artikeln redogör ingående för problematiken i Malmö-rättegången.

The court’s verdict followed a tough evaluation of the evidence presented. The court said that because Israel and Hamas are engaged in a “war-like situation,” the Israeli view of Hamas as a terrorist organization and the outlawing of the charities in question “should be regarded as entirely irrelevant.” The court also rejected documents seized by Israeli authorities in Hebron in June 2002 that allegedly show that Hamas’ social, political, and military activities are all related. Because the documents’ authenticity could not be verified, they had “very little or no value” as evidence. Lastly, the court said that evidence from two trials by an Israeli court in Samaria “cannot be given any decisive importance” because of the “war-like situation” in Israel and Palestine, as the trials were conducted on occupied territory and the original documents were not presented.

Citing various concerns, the Swedish court largely discarded as evidence an FBI wiretap of a 1993 meeting of Hamas operatives in Philadelphia, a statement from the PLO, and a letter from the late Shaykh Ahmad Yassin (the spiritual leader of Hamas) that had been used in a German trial. The evidence the court found to be most credible was wiretaps indicating that al-Aqsa supported the families of martyrs and Hamas activists, and that money sent to Human Appeal may have been forwarded to other charities.

/.../

Especially interesting in terms of the alleged sanctions law violation is the court’s argument that while a wiretap suggests that al-Aqsa Spannmål Stiftelse “supports the families of martyrs… this does not show that there is an economic connection” to Hamas. It appears that the court has not considered the fungibility aspect whereby support given to the families of “martyrs” or Hamas members may free up Hamas’ funds for other purposes. This argument assumes that Hamas would fund the families of “martyrs” if charities were not doing so.

Vad var det jag sa?

Idag avslöjar jag att en svensksomalier som tidigare suttit häktad i över 100 dagar misstänkt för terroristbrott, men släppts, nu sitter i ledningen för en ny väpnad rörelse.

SvD:s ledarsida:

Den svenske medborgaren Yassin Ali, bosatt i Rinkeby, hölls häktad i 105 dagar misstänkt för terroristbrott. Han släpptes den 11 juni förra året, och i september lades förundersökningen ner. Bevisningen räckte inte när åklagaren försökte visa att pengar gått från Rinkeby till terroriströrelsen Shabaab i Somalia.

Yassin Ali återfinns nu, tillsammans med en annan svensk, i toppskiktet i en ny väpnad organisation. Hizbul Islaam , Islamiska partiet, grundades i januari men har på kort tid utmärkt sig som ett av Somalias blodigaste. Exempelvis stred Islamiska partiet under två dagar i slutet av februari tillsammans med män ifrån Shabaab mot Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor. De dödade närmare 50 människor och sårade ytterligare 300, mestadels civila. På foton från ett propagandamöte som rörelsen höll i samband med striden ses en stor arsenal med allt från automatvapen till granatkastare, och svensken tillsammans med ledningsgruppen.

Återigen får resten av journalistkåren känna sig akterseglad av en ledarsida.

Jag har träffat Yassin Ali, förresten. I SVT:s Debatt i höstas debatterade han och jag och några till vissa svensksomaliers stöd till Shabaab. En befrielserörelse tyckte man då, men idag är ju de etiopiska styrkorna ute ur landet och Shabaab fortsätter att döda. Vem kunde tro det?

Gangster

Igår kväll deltog jag i Debatt i SVT, där Per Gahrton helt tappade koncepten och utnämnde mig till gangster. Han skulle bara veta att det korplag jag var med om att grunda på högstadiet döptes till Cosa Nostra. Men nu är jag alltså riktig gangster. Så får jag då äntligen den respekt jag förtjänar.

Debatten, som faktiskt blir ganska hetlevrad mot slutet (jag kan knappt erinra mig när jag senast höjde rösten mot någon), går att se på SVTs webb ett tag framöver:

Är vänsterns kritik av Israel förtäckt antisemitism, lyckas man inte hålla rent inom vänstern? Det hävdar borgerliga kritiker och ledarskribenter.

Och samtidigt sprids bilden av Sverige som en antisemitisk apartheidstat.

I Debatt möts bland andra Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, debattören Dilsa Demirbag Sten, ung vänsters Ida Gabrielsson och Per Gahrton, ordförande Palestinagrupperna.

Uppdatering:

Johan Ingerö och Jonathan Leman kommenterar programmet klokt. Paulina Neuding tecknar bakgrunden i en stor artikel om "Ramallmö" i Weekly Standard.

Om så kallad Israelkritik

Det är inte första gången det händer i Malmö att föregivet Israelkritiska demonstrationer blir forum för öppen antisemitism. Det hände under Libanonkriget 2006, och det hände i helgen. Om detta skriver jag i dagens SvD.

I den del av demonstrationen som gick under Hamas gröna flagga skanderades återkommande en välkänd antisemitisk ramsa.

”Khaybar, Khaybar, ya yahoud, jaish Muhammad saufa ya‘ud” betyder i översättning ”Khaybar, Khaybar, o judar, Muhammeds armé skall återvända”. Versen anspelar på ett slag år 629, då en muslimsk här under Muhammeds ledning intog den huvudsakligen judiska oasen Khaybar. Med obetydliga egna förluster krossade profeten den numerärt överlägsna Khaybariska armén och tvang invånarna till underkastelse. Några år senare fördrevs överlevande judar helt.

Ramsan, som riktar sig specifikt mot judar och inte mot staten Israel, är vanlig i Mellanöstern. Att den förekommer ihop med Hamasflaggan är väntat. Hamas är en antisemitisk rörelse som hänvisar till Sions vises protokoll i stadgarna. Detta är väl känt även för den som inte talar arabiska.

På ledarbloggen kompletteras med de aktuella filmsekvenserna.

Fjärrstyrning - ett teknologiskt genombrott

En nyhet i Kvällsposten ter sig vid en första anblick komisk. Demonstranter från ISM bröt polisens avspärrningar utanför Davis Cup-arenan i lördags - med en radiostyrd bil.

"Vår bil bär endast den palestinska flaggan", skriver ISM i sitt pressmeddelande. Men frågan är förstås varför framtidens upploppsmakare skulle nöja sig med det. En radiostyrd bil kan bära mycket annat. Och ett radiostyrt hobbyflygplan vore ännu svårare att stoppa för en polismakt som i bästa fall är beriden, men som definitivt inte har vingar. Tekniken är billig, tillgänglig och lättanvänd. Törs vi gissa att det slutgiltiga genombrottet kommer vid något toppmöte under EU-ordförandeskapet?

"Per Gudmundson har rätt"

Kravallerna i Malmö behandlade jag i söndagens SvD:

Så här är det. Våldsverkarna får sin legitimitet via den inramning som de ”fredliga” demonstranterna erbjuder. Utan ansikten som Vänsterpartiledaren Lars Ohly, förre Miljöpartiledaren Per Gahrton och SSU-ordföranden Jytte Guteland, så förlorar militansen sitt politiska sammanhang, och blir till rent och skärt våld.

Det här är tydligt för alla. Det var därför Stoppa Matchen inte drog till sig ens hälften så mycket människor som planerat. Folk vill inte låna sig till våldet. Människor som har helt vettiga skäl att irriteras på Israels invasion i Gaza insåg att den här demonstrationen inget var för dem. Inte minst för att medierna har rapporterat omfattande om de våldsbenägna grupper som ämnade delta och att dessa var beredda att stoppa matchen ”till vilket pris som helst”.

Alla vet vi att Ohly och de andra vänsterföreträdarna som deltog är intelligenta varelser. Vi vet tex, att när de slår upp Sydsvenska Dagbladet på lördagmorgonen och läser en intervju med två anonyma proffsdemonstranter som kallar sig ”Andreas” och ”Gudrun” så begriper de att pseudonymerna är hämtade från de mer kända RAF-förebilderna Baader och Ensslin. Ett garv, visst. Men vi vet att de vet att det blir våld.

Trots alla tecken väljer de att delta i den ”fredliga” demonstrationen. Ändå, när det planerade våldet bryter ut, så säger de ”fredliga” att de är besvikna, att deltagarna ju hade lovat att inte bråka, att en överenskommelse är bruten, och allt det där som alltid sägs efter demonstrationer som mer eller mindre planenligt urartat till kravaller.

Men inga ursäkter duger. Det högst medvetna deltagandet i denna demonstration kan bara tolkas som ett erkännande av våldet.

Det finns en logik. Precis som våldsverkarna erkänner att de behöver den politiska inramningen, så finns det en vänster som anser sig behöva våldsverkarna för att sätta tryck bakom sin politik.

I dagens tidning händer det osannolika. Jytte Guteland, SSU, replikerar.

Per Gudmundson har rätt i gårdagens tidning.

Dagens citat

Olof Holmgren från nätverket bakom Stoppa Matchen kommenterar våldsamheterna i Ekot:

"I dag är Malmö Gaza"

Bokstavligt menat, uppenbarligen.

Andreas och Gudrun

Anarkisterna i Malmö har humor, den saken är klar. Varför skulle de annars välja sina pseudonymer med detta raffinemang?

Sydsvenskan:

– Det blir nog inga stora grejer i dag, säger ”Andreas” när vi drar oss undan till ingången på Coop Bygg för att kunna prata ostört med honom och ”Gudrun”.

De är i 30-årsåldern och bor i Skåne. De har varit i aktivistkretsar sen sex–sju år tillbaka och bland annat deltagit i demonstrationerna under European Social Forum. Båda vill vara anonyma:

– Vi har ingen hierarkisk organisation, men polisen skulle säkert tro att vi är ledargestalter. Känner de igen oss kanske vi åker in för stämpling till brott, förklarar Andreas.

De ingår i aktivistnätverket ”Det är vi som bestämmer” med målet att stoppa matchen med alla medel. De är medvetna att det kan bli våldsamt med de tusen kravallutrustade poliserna på andra sidan.

– Visst finns det risk för sammandrabbningar. Men det får vi leva med. Matchen är en skymf mot Malmös stora palestinska befolkning som förlorat släktingar och vänner under Israels aggressioner, säger Andreas.

– Det våld som Israel utsätter palestinierna för är på en helt annan nivå än det som vi kommer att använda, lägger Gudrun till.

Vilken nivå är de då beredda att lägga sig på?

– Vad som än krävs för att vi ska ta in oss och stoppa matchen, svarar Gudrun.

Slangbomber, flaskor och stenar är några av vapnen de nämner.

Andreas och Gudrun ska tåga i den stora demonstrationen i det ”svarta blocket” som samlar den utomparlamentariska vänstern. De tippar på mellan femhundra och tusen aktivister från Skåne, resten av Sverige, Norge och Danmark.

– Jag vet att en buss från Blitz, 
Oslos ungdomshus är på väg. Även danskarna kommer, men frågan är om de kan ta sig över bron, säger Andreas.

De har fått tillstånd av den stora, fredliga demonstrationens ledning att vara med och de lovar att sköta sig tills de är framme vid Baltiska hallen. Men väl där ska de in och avbryta spelet.

Båda två är välartikulerade och sitter i ingången till ett byggvaruhus och pratar om att de drömmer om ett rättvist, socialistiskt och anarkistiskt samhälle. Utan våld.

Men för att nå dit är de beredda att använda just våld.

Hur hänger det ihop?

– Vi är inga våldspsykopater, men det är det enda språk makten förstår, säger Andreas.

Det mest kända paret som innehaft namnen Andreas och Gudrun är snyggingarna på bilden nedan, tagen i fängelset Stammheim.

(uppsnappat på Socialism.nu)

Socialism.nu: Gudmundson har rätt

Jag får oväntat medhåll i forumet Socialism.nu. Oväntat inte bara för att den ledarartikel de refererar är osignerad, utan också för att människor som kallar sig proffsdemonstranter och kommunister brukar avfärda mina tankar reflexmässigt.

Signaturen Guldfiske kommenterar i tråden Stoppa Matchen:

Per Gudmundsson strikes again. Vid varenda större tillställning kör han samma skiva på Svenskans ledarplats. Septemberalliansen, ESF/Sociala forum och nu Stoppa matchen. Målet är alltid att slå sönder den bredd som vänstern har, och slå in en nisch mellan etablerade vänstern och den utomparlamentariska. Tydligen är den bredden så oerhört hotande för borgarna - men Gudmunsson har ju rätt: militans kan inte existera i ett vakuum, utan måste ha ett bredare sammanhang för att inte totalt isoleras eller mosas (se Salem 2008). Nazister o muslimska fundamentalister dras med som guilt-by-association, men det är autonoma/direkt aktionsbaserade vänstern siktet är riktat mot.

Lustiga är att den här gången riktas hans kritik mot att militanta grupperingar organiserar sig utanför det officiella nätverket. Från att ha klagat på enheten så är det nu uppdelningen i legal/"illegal" gren som är det han är upprörd över. Men hur konstigt är det att det blivit den uppdelningen? Det har ju hetsats järnet om att breda demos ska utesluta autonoma/militanta grupper - men dessa gruppers praktiker försvinner ju inte för det: utomparlamentariska vänstern är ju en stark faktor bland sociala rörelser och alla måste förhålla sig till den, oavsett om den är innanför eller utanför. Så Gudmunsson eldar på, och tror att han kan tänka bort autonoma, att bara alla tar tillräckligt mycket avstånd så försvinner vi, går upp i rök. That never gonna work.

Nazister i palestinasjal

Vem förvånas över att nazister från Blekinge vill delta i evenemanget Stoppa Matchen? Retoriken är snarlik den som finns hos vänstern. Citat från Kamratskap Karlskrona (tidigare Nationalsocialistisk Front):

"...den israeliska statsterrorism som har krävt tusen och åter tusen palestiners liv ... man väljer att blunda för den stat som har brutit mot flest FN deklerationer mot de mänskliga rättigheterna genom tiderna ... vår solidaritet med det palestinska folket samt för att uttrycka vår avsky för den israeliska statsterrorismen tillika israeliska imperalismen ... det antiimperalistiska budskapet..."

Även under Israels krig i Libanon 2006 förekom nazister i palestinasjal. Som sagt: inget nytt, inget att förvånas över. Frågan är snarare varför Nätverket mot Israels krig och ockupation tillåter RKU och andra totalitära och våldsromantiska grupper, eller extremnationalister från de palestinska leden, men inte KK.

Why I am a republican

Magnus Westerstrand har tittat på en undersökning om hur konsumtionen av internetporr fördelar sig över de amerikanska delstaterna.

I stort kan man säga att det inte var så jättestor skillnad mellan de olika amerikanska staterna men de konservativa staterna (som röstar i högre grad på republikanerna) konsumerade mer porr.

Jag kan tänka mig att detta egentligen är klassrelaterat (republikanska stater är mer arbetarklass i USA), men de nya rönen är hur som helst ytterligare en anledning att välja republikanerna.

Barnamördare belönad

Barnamördaren Samir Kuntar har inte lust att vänta på några 72 jungfrur, utan förlovade sig nyss under buller och bång med Libanons högdjur på plats, rapporterar Haaretz.

Kuntar will be marrying Zeineb Barjawi, the daughter of a prominent Lebanese family. A range of Lebanese dignitaries attended their engagement ceremony at her Beirut home, including former Lebanese president Emile Lahoud and the father of assassinated Hezbollah deputy Imad Mughniyeh.

Så här rikligt belönas rättroende redan i jordelivet för att ha krossat ett barnahuvud med gevärskolven:



Seriöst. Vilken chans skulle Fester ovan ha hos en tjej som henne om inte judehatet var så sjukt utspritt i regionen?

Oklart i kriget mot chipsen

Ju mer jag läser om bränderna i Södertälje desto mindre klarhet får jag. Nedbrända butiker är klassiskt såväl för maffia som för terrorister/extremister. Men simultana terrorattacker i Sverige? Nej, det har hittills aldrig skett. Tidpunkten sportlov kan ju antyda skolungdom, men tidsinställda brandbomber är ju något annat än de tuber med klorex och socker som vi tillverkade i min ungdom. Onekligen sätter någon upp uppviglande klistermärken undertecknade med Global Intifada, men det kan ju också vara ett försök att parasitera på andras dåd och försöka få igång den revolution i välfärdsstaten de och deras likar önskar. Bränderna är unika, och skulle innebära ett stort steg vad gäller våldsanvändning för en grupp inhemska extremister. Om bränderna beror på Global Intifada åser vi just nu den mest häpnadsväckande utvecklingen i Sverige sedan sjuttiotalet. Nej, man ska nog inte vara för tvärsäker i skuldfrågan även om flera gruppers våldsamma tendenser är värda att ta på fullaste allvar.

Varifrån kunskapen om antändligheten i chipshyllor kommer kan vi dock gissa. Räddningsverkets film Chipshyllan brinner torde ha spelat avgörande roll för utvecklingen.



Uppdatering:

Ulrike Meinhof skrev redan 1968 i Konkret en två sidor lång text om Warenhausbrandstiftung, som går att läsa på tyska här, tillsammans med Röda Armé-Fraktionens övriga diskussioner om nyttan av varuhusbränder.

Efterlyses: enarmade tjetjener

Är det någon som kommer ihåg de märkliga enarmade tjetjenerna som dök upp i Skåne?

Så här hette det då, för ett knappt år sedan:

Three physically disabled Chechens have appeared in a Swedish court, suspected of smuggling automatic weapons into the country. Their car was stopped by customs officials on March 3 at the port of Trelleborg.

Ethnic Chechens, 29-year-old Aslambek Idrisov, 27-year-old Akhmed Shatayev and 27-year-old Azir Ali Magomadov appeared in court in a special session behind closed doors in the city of Malmo. Of the three men, one has only one hand, one has an arm missing and the other both hands missing.

Their arrival on March 3 at the small southern port town of Trelleborg aroused the suspicions of Customs officials. On searching a car allegedly belonging to the men, they found a cache of automatic weapons. It was then that the men were arrested.

Efter det har jag inte sett någon täckning av fallet. Sverige har vad jag förstår svårt att deportera tjetjenska terrorister/vapensmugglare/kriminella till en mer eller mindre säker tortyr och kanske död i ryskt förvar. Men någonstans måste väl männen finnas?

Kavkazcenter - som är språkrör för tjetjenska terrorledare - skrev om saken i vintras:

A trial is going to be held in Sweden on January 5, 2009 over a disabled person and the Chechen refugee Akhmed Chatayev (born 1980).

Akhmed was arrested in Sweden on March 2, 2007 as a result of provocation perpetrated by a man who is currently in Chechnya and is serving for Putin's regime. A hand gun has been intentionaly planted in Chatayev's car.

A Swedish court has tried his case and sentenced the disabled to 1 year and 6th months in the prison. Swedish authorities were going to release Akhmed as he finished serving his sentence but at that time a new inquiry has arrived from Russians.

Är det någon som tagit hand - ursäkta - om detta?