Viktiga frågor får inga svar utan debatt
I dag anmäler jag Andreas Malms tjocka bok Hatet mot muslimer på SvD:s ledarsida, och konstaterar att den undviker de svåra frågorna om hur islam påverkar samhället, i ivern att islamofob-stämpla all debatt. Synd på annars angelägna frågeställningar.
Mer än en fjärdedel av Danmarks muslimska invandrare vill förbjuda homosexuella att utöva sin sexualitet. Det påstods förra veckan i en opinionsundersökning utförd av Danmarks statistik och tankesmedjan Cepos. Av de svarande med härstamning från muslimska länder var det 28 procent, att jämföra med 3 procent i den danska gruppen, som ville lagstifta mot homosexualitet. Vidare svarade 50 procent av den muslimska gruppen att lagen bör förbjuda böcker som ”angriper religion”.Cepos opinionsundersökningar är naturligtvis mer nyanserade än jag beskrev dem på det korta utrymmet. Läs hela: Muslimske indvandrere og efterkommeres holdning til frihedsrettigheder, och Indvandrere og efterkommere fra muslimske lande er glade for Danmark.
Ger opinionsmätningen viktig kunskap? Hjälper den medborgare och politiker att fatta informerade beslut? Eller underblåser den bara en påstådd konflikt mellan ”muslimer” och ”danskar”?
Andreas Malms nya bok Hatet mot muslimer (Atlas) diskuterar huruvida det offentliga samtalet idag är genomsyrat av islamofobi. Den dryga 700 sidor tjocka debattskriften har tre avdelningar. I den första avhandlas föreställningen om Eurabia . Det vill säga konspirationsteorin om att Europa medvetet koloniseras av muslimer. I den andra delen beskrivs hur invandringsfientliga partier exploaterar konceptet Eurabia. Och det med framgång då stora delar av den övriga offentligheten redan diskuterar muslimer i termer av problem. Det tredje avsnittet jämför islamofobin med den antisemitism som ledde till Förintelsen, och varnar för att förutsättningarna nu finns för nya folkmord – på muslimer.
Ärendet är angeläget; det är viktigt att hålla rent från rasism. Tyvärr är boken ingen vidare vettig utgångspunkt för debatt om saken. Det angelägna skyms av en rad problem med såväl argumentation som avsändare.
Karl Rydå har förresten beskrivit Andreas Malms tankefel träffande:
Malms medvetna tankefel (man anar en vilja att svärta ner politiska motståndare som ibland är viktigare än motståndet mot islamofobi) är att behandla antisemitism och islamofobi som ett nollsummespel: ger man det ena fenomenet mycket uppmärksamhet skulle det betyda att man automatiskt ser mellan fingrarna på det andra.